Meny

Uppsala går före i klimatkampen

Uppsala går före i klimatkampen

Uppsala kommun blev nyligen Världsnaturfondens globala klimatstad. En del i framgången är projektet Klimatprotokollet, där medverkande aktörer har lyckats minska sina koldioxidutsläpp med 10 procent på två år. Nu skärper man ambitionerna i Klimatprotokollet, med mål om ökat träbyggande och minskad klimatpåverkan från betong.

– För att klara klimatutmaningen ska vi bygga om samhällsstrukturerna. Här är byggsektorn helt central. Det är mycket positivt att allt fler företag nu ser nödvändigheten av att tjäna pengar på att rädda planeten och inte tvärtom, säger Björn Sigurdson, klimatstrateg Uppsala kommun och den som startade upp arbetet med Klimatprotokollet i Uppsala efter att han anställdes 2008.
Klimatprotokollet består av 36 aktörer som jobbar tillsammans mot Uppsalas långsiktiga klimatmål - fossilfritt och förnybart Uppsala 2030 och klimatpositivt Uppsala 2050. Deltagarna måste ha stort driv för hållbarhetsfrågor och vilja anta nya klimatutmaningar.
Genom protokollet har man bland annat satt upp mål för energieffektivisering, hållbara transporter och nu alltså för val av byggmaterial, där man bestämt att i stadsbyggnadsprojekt med markanvisning och i kommunens egen produktion ska hälften av färdigställd byggnadsvolym vara utförd i trä vid utgången av 2030, och klimatpåverkan från betong ska vara minst 50 procent lägre 2030 jämfört med 2017. Dessutom ska betongen vara klimatneutral.

Maria Gardfjell (MP), riksdagsledamot.


Maria Gardfjell (MP) är före detta kommunalråd med ansvar för klimat och miljö i Uppsala, som snart avslutar sina kommunala uppdrag eftersom hon blivit invald i riksdagen där hon är utsedd till vice ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet. Hon säger att Klimatprotokollet betyder mycket för samhällsbyggnadsbranschen.
– Klimatprotokollet har rundabordssamtal på hög nivå där chefer och vd:ar för kommun, region, företag och universiteten deltar. Sedan formerar medlemmarna arbetsgrupper där man lär av varandra och bygger ny kunskap, under devisen ”tillsammans når vi lägre”. Därifrån kommer också innovationer och idéer som också genomförs, säger hon.
Mycket tack vare diskussioner om samordnade transporter tog Uppsala kommun initiativ till ett bygglogistikcenter för att minska transporter till byggarbetsplatser. En första utvärdering visar att transporterna minskat med långt över 50 procent som var målet.
Klimatprotokollets arbete har även lett till fler solceller på stadens tak och test av innovativa lagringsbatterier av saltvatten och bomull.
Uppsala bygger också ”mobilitetshus” i stället för klassiska parkeringar, planerar för spårväg, satsar stort på cyklister, har tillskapat nya naturreservat och enligt Maria Gardfjell är ekosystemtjänster numera självklara i stadsutvecklingen. Politiken har varit viktig för dessa framsteg, tycker hon.
– En god förutsättning för våra framgångar har varit att vi har vågat ta modiga politiska beslut om klimatmål och åtgärder. Klimatprotokollet har vi politisk enighet om, säger hon.

Björn Sigurdson, klimatstrateg på Uppsala kommun.


Björn Sigurdsons tips till dem som verkar i samhällsbyggnadsbranschen och vill ta fram något liknande Klimatprotokollet är att förena samhällsnytta och egennytta.
– Se flera perspektiv. Skapa en organisation som möjliggör och främjar samverkan. Det sker inte av sig självt, säger han.
Konsulter och byggföretag i Uppsala är positiva till Klimatprotokollets arbete och ambitionerna om att bygga i mer klimatsmarta material.
– Det här är ett positivt mål. Vi kommer definitivt styra mot det, uppfylla det och förhoppningsvis överträffa det, säger Johan Lundberg, affärsutvecklare på Skanskas region Hus Norr i Uppsala som är med i Klimatprotokollet.
Att Uppsala fått utmärkelsen från WWF tycker Johan Lundberg är stimulerande och glädjande.
– Det visar att målinriktat arbete i hållbarhetsfrågor uppmärksammas och lyfts fram, säger han.

Johan Lundberg, affärsutvecklare på Skanskas region Hus Norr i Uppsala.


För Skanska har Klimatprotokollet hjälpt till att ta företagets eget hållbarhetsarbete vidare och påskynda det arbetet, menar Johan Lundberg.
– Fördelarna har varit att vi har satt fokus på ämnet och gjort gemensamma och individuella handlingsplaner. Svårigheten har varit att en stor organisation som Skanska har svårt att mäta den lokala verksamheten i Uppsala då mycket av det vi gör är nationellt eller till och med internationellt styrt, säger han.
Skanska utvärderar just nu frågan om ökat träbyggande, men kommer också jobba med att minska utsläppen från betongbyggnader.
–Vi kommer nog också i framtiden se fler hybridbyggnader, som har både betong och trä, säger Johan Lundberg.

Fredrik Frensborg, chef för urban utveckling på WSP.


WSP är också med i Klimatprotokollet och Fredrik Frensborg som är chef för urban utveckling på WSP i Uppsala säger att Uppsala är en bra ort för ett denna typ av arbete.
– Staden är lagom stor för att många ska känna ett ansvar och vilja få till en förändring. Det har varit en spännande resa för de medverkande, både som personer och företag, men vi ser nu att vi måste gå ytterligare två steg längre än vad vi tidigare har gjort och att detta arbete måste fördelas på alla parter. Då måste det ske en stark teknikutveckling inom alla byggmaterial och även en förändrad byggprocess, säger Fredrik Frensborg.
Rosendals fastigheter, ett företag som byggt mycket i Uppsalas nya område Rosendal är inte med i Klimatprotokollet men har ändå påverkats av det.
– Ur ett positivt perspektiv har vi tvingats tänka i nya banor och ständigt ompröva hur vi utvecklar projekt och stadsmiljöer för ökad hållbarhet. Ibland har det externa kravställandet gjorts på ett sätt där andra vitala aspekter av ett projekt blivit alltför lidande. Men diskussion är vägen framåt där det ofta går att hitta en bra balans mellan olika intressen, säger Rosendals vd Henrik Svanqvist.


Henrik Svanqvist, vd, Rosendahls fastigheter.


Rosendals fastigheter har växlat över till att bygga mest i trä och är positiva till Uppsalas träbyggarambitioner. Men det som påverkat företaget mest i Klimatprotokollet är mobilitetsfrågorna.
– Dessa frågor skär igenom allt från grundläggande frågor om hur vi fysiskt planerar framtidens städer, men även hur vi med digitala lösningar kan skapa bättre effektivitet för resande och transporter än  idag. Här ligger sannolikt de största landvinningarna framöver med hjälp av ny teknik. Det kommer att bli nästa stora revolution att gemensamt bygga den digitala staden och alla de kvalitéer detta medför. Sverige behöver öka tempot här, säger Henrik Svanqvist.
 
Etappmål i protokollet
  • Klimatprotokollet har kommunens etappmål för miljö och klimat som inriktning för arbetet, bland annat dessa:
  • Energiförsörjningen för värmebehov sker med förnybara energikällor eller klimatneutral/kompenserad produktion år 2020.
  • Till 2020 har cirka 30 MW effekt solenergi installerats.
  • Kommunens egna fordon är fossilbränslefria år 2020, maskinparken och upphandlade transporter är fossilbränslefria eller klimatneutrala senast år 2023.
  • All upphandling ska senast år 2020 följa Upphandlingsmyndighetens avancerade krav på minskning/substitution/utfasning av miljö- och hälsofarliga ämnen.
  • Uppsala är en av de främsta kommunerna i Sverige med avseende på hållbart byggande år 2020.
  • 2023 ska Uppsala vara en av de bästa kommunerna i Sverige på miljö- och klimatdriven affärs- och verksamhetsutveckling.
  • All ny plast ska komma från återvunnen eller förnybar råvara 2030.
  • I stadsbyggnadsprojekt med markanvisning och i kommunens egen produktion ska hälften av färdigställd byggnadsvolym vara utförd i trä vid utgången av 2030, och klimatpåverkan från betong ska vara minst 50 procent lägre 2030 jämfört med 2017. Klimatneutral betong senast 2030.
     
Klimatprotokollets resultat

Klimatprotokollets medlemmar minskade de gemensamma utsläppen av växthusgaser med 10 procent under  2016-2017.  Även målet att minska energianvändningen med 2,7 procent uppnåddes och resultatet blev 3,5 procent. Detta trots att medlemmarnas omsättning ökat. Minskningen berodde främst på åtgärder inom fastigheter och transporter.

Deltagare i Klimatprotokollet 2018-2021
  • Akademiska hus
  • Atea
  • Bjerking
  • Biogas/Biodriv Öst
  • Energikontoret Mälardalen
  • Fresenius Kabi
  • GE Healthcare
  • Ikea
  • Ihus
  • Jordens vänner
  • Klimataktion Uppsala
  • Länsstyrelsen Uppsala län
  • Naturskyddsföreningen Uppsala
  • NCC
  • Nobina Sverige Uppland
  • Ragn-Sells
  • Ramböll
  • Region Uppsala
  • Returpappercentralen
  • Skanska, SLU – Sveriges lantbruksuniversitet
  • S:t Eriks
  • STUNS
  • Svenska kyrkan Uppsala pastorat
  • Thermo Fisher Scientific
  • Upplands Energi
  • Uppsalahem
  • Uppsala kommun
  • Uppsala Konsert & Kongress
  • Uppsala stadsmission
  • Uppsala universitet
  • Uppsala Vatten och Avfall
  • Vasakronan
  • Vattenfall Värme Uppsala
  • White
  • WSP

Bostadsbyggare går ihop för stärkt konsumentskydd

Kunden ska lättare kunna utvärdera sitt köp.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/bostadsbyggare-gar-ihop-starkt-konsumentskydd-27572

Notan för bostadsbristen: 36 miljarder kronor

Stockholmsregionen tappar fart i bostadsbristens spår.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/notan-bostadsbristen-36-miljarder-kronor-27563

Masthuggskajen först ut med certifiering av stadsdel

"Det här är ett fint bevis på att vi realiserar Älvstadens vision."
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/masthuggskajen-forst-ut-med-certifiering-av-stadsdel-27571
Hur bor bostadsministern? ”Jag har en lägenhet på Söder (Stockholm). Och så bor jag i Kalix på en liten gård i skogen”, säger Peter Eriksson.

Peter Eriksson: “Vi har två val”

Effekterna av bostadsbristen sätter press på politikerna.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/peter-eriksson-vi-har-tva-val-27564

Bostadsbyggandet fortsätter nedåt

Bostadsbyggandet i Sverige dyker från en hög nivå, men de regionala skillnaderna är stora.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/bostadsbyggandet-fortsatter-nedat-27562

Snart kan Sverige bli en del av co-living-trenden

Uppsala kan bli först ut.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/snart-kan-sverige-bli-en-del-av-co-living-trenden-27560

Bostadsutvecklare kan vara på väg att knäckas

Prime Livings pengar på väg att ta slut.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/bostadsutvecklare-kan-vara-pa-vag-att-knackas-27559

En revolution för den svenska ventilations-branschen

Annons.
Dubbel så snabb installation och hälften så stort klimatavtryck.
http://byggindustrin.se/sponsrat/vilpe/en-revolution-den-svenska-ventilationsbranschen-26887

Branschen minglade på Uppsalas Business Arena

Vimmel och diskussioner om branschen.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/branschen-minglade-pa-uppsalas-business-arena-27558

Linnea fick stöd av pappas byggkollegor

Karaten Bygg samlade in 52 000 till Diabetesfonden.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/linnea-fick-stod-av-pappas-byggkollegor-27557

Ökade regionala tågresor sätter press på järnvägen

Infrastruktur debatterades i Uppsala.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/okade-regionala-tagresor-satter-press-pa-jarnvagen-27556