Meny
  • I Vallastaden kommer man aldrig behöva gräva upp någon gata och därför gör lägger kommunen extra krut på att göra gatubeläggningen extra fin. Gatunätet har en spännande lösning från Tekniska verken i Linköping. Under hela området löper ett 1,8 kilometer l
    Foto: Nomi Melin Lundgren

Unik planprocess gjorde A-läge av C-läge

Unik planprocess gjorde A-läge av C-läge

Den 2 september öppnar Sveriges hittills största bo- och samhällsexpo Vallastaden. På fem år har Linköpings kommun tillsammans med Okidoki arkitekter, medborgare och byggherrar utvecklat stadsdelen där ett C-läge har gjorts till ett A-läge.

När Byggindustrin besöker Vallastaden i mitten av juni bokstavligen vibrerar området av aktivitet. Kommunen lägger gator och flera byggherrar, av de totalt 38 byggherrarna i området, jobbar intensivt med att färdigställa sina hus. Andra är redan klara och i vissa fastigheter har inflyttningen redan påbörjats.

Simon Helmér, till vardags vd i Linköping kommuns studentbostadsbolag, är general för bo- och samhällsbyggnadsmässan. Sedan 2015 jobbar han enbart med Vallastaden.

Den nya stadsdelen som på bara fem år har vuxit fram väster om Linköpings stadskärna, cirka 12 minuters cykelväg från centrum, är ett utmärkt exempel på god stadsplanering. I arbetet med Vallastaden har kommunen arbetat efter en modell som man kallar Vallastadsmodellen.

Simon Helmér, till vardags vd i Linköping kommuns studentbostadsbolag, är general för bo- och samhällsbyggnadsmässan. Sedan 2015 jobbar han enbart med Vallastaden.
Simon Helmér, till vardags vd i Linköping kommuns studentbostadsbolag, är general för bo- och samhällsbyggnadsmässan. Sedan 2015 jobbar han enbart med Vallastaden.
Foto: Nomi Melin Lundgren

Redan 2011 tog kommunen fram ett idéprogram med en vision om att knyta samman Linköpings universitet och Märdevi Science Park med Linköpings stadskärna. I januari 2012 fick Linköpingsborna lämna förslag på vad den nya stadsdelen skulle heta. Vallastaden blev namnet som vann gillande. I samma veva togs beslut om att det nya området också skulle bli en bomässa.

– Man bestämde sig tidigt för att området skulle hålla en nationell och internationell höjd och man genomförde en medborgardialog kring vad man ville fylla den nya stadsdelen med, berättar Simon Helmér.


Tät, hållbar, blandad

Det som kom fram i dialogarbetet var att medborgarna ville ha en stad – tät, hållbar, med blandad bebyggelse. Ingen villastad utslängd på åkern. Okidoki arkitekter vann arkitekttävlingen för området med sitt förslag ”Tegar”.

– På den tiden var Okidoki ett ”garageband”, men nu är det en väletablerad firma, säger Simon Helmér.

Men byggherrarna knorrade lite. Området mellan universitetet och Märdevi Science Park och stadskärnan upplevdes av många som ett svalt läge.

– Ett område som passade bättre för villor ansåg man, säger Simon Helmér.

Glashuset är ritat av Sandellsandberg arkitekter.
Glashuset är ritat av Sandellsandberg arkitekter.
Foto: Nomi Melin Lundgren

Men nu är det annat ljud i skällan, enligt mässgeneralen. Nu vill alla vara här.

– På fem år har vi lyckats vända ett C-läge till ett A-läge. Det är fullständigt unikt i Sverige, säger Simon Helmér.

Det område som invigs i och med bo- och samhällsbyggnadsexpot den 2–24 september består av 60 radhus och villor, 200 studentlägenheter, 220 hyresrättslägenheter och 550 bostadsrätts/äganderättslägenheter. Här finns också parker, kollonilotter, förskolor och skolor. Så småningom ska här också byggas en kyrka och ett äldrevårdsboende.

– Det som är unikt är hur man genomfört detaljplaneprocessen, säger Simon Helmér.

Den så kallade Vallastadsmodellen har tre delar:

  • Kommunen har tagit fram detaljplanen.
  • Därefter har man delat i marken i små tegar och styrt användningen av denna.
  • Marken har sålts efter kvalitet – inte efter pris. Utifrån en medborgardialog har man haft 19 punkter (både hållbarhetsmässiga och sociala) som har gett poäng i markanvisningstävlingen, exempelvis konst, trä, plusenergihus, samarbeten med arbetsförmedlingen, vinterträdgård och så vidare.

– Vid marktilldelningen har vi har använt oss av 19 punkter, utifrån resultatet av medborgardialogen, som har gett extra poäng. Det har varit både hållbarhets- och sociala kriterier, säger Simon Helmér.

Bland de 19 punkterna, kan exempelvis konst, plusengergihus, samarbeten med Arbetsförmedlingen, att en del av bostaden kan delas av för uthyrning och vinterträdgårdar nämnas.

Resultatet har blivit en väldigt varierad och blandad stad.

–  Ska vi skapa mångfald och integration måste vi ha flera aktörer. 19 punkterslistan har bidragit till att området har fått väldigt många olika lägenhetstyper, säger Simon Helmér.

Varierat och blandat är Vallastadens signum.
Varierat och blandat är Vallastadens signum.
Foto: Nomi Melin Lundgren

Något annat som har bidragit till mångfalden i området är att samma arkitekt inte får rita två hus intill varandra och bara rita max tre fastigheter i samma kvarter.

Alla som bygger i Vallastaden är skyldiga att visa upp någon lägenhet under bo- och samhällsexpot.

I Vallastaden finns en rad innovativa tekniska lösningar. En är det 1,8 kilometer långa kulvertrör som löper under området och som rymmer alla installationer – alltifrån bredband till vatten och värme.

– Det gör det möjligt för kommunen att lägga extra krut på gatubeläggningen. Vi kommer aldrig att behöva gräva upp gatan för att fixa något med installationerna, säger Simon Helmér.


Ingen höjdbegränsning

En detalj som också har påverkat mångfalden i uttryck i Vallastaden är att detaljplanen inte har någon begränsning i byggnadernas höjd. Begränsningen har i stället legat i antalet våningar.

– Det har medfört att vi har fått fler hus i trä tillexempel eftersom trähus behöver ha tjockare bjälklag mellan våningarna. Vi har också många bostäder med loft tillexempel. Det har gett stor variation, säger Simon Helmér.

Resultatet är en tight, trång stad där man blir nyfiken på hur det ser ut kring nästa krök, enligt Simon Hélmer.

– Det blir en spänning i variationen som är helt enastående, säger han.

Vallastaden är indelad i åtta kvarter. I varje kvarter måste byggherrarna tillsammans bygga en gemensamhetsanläggning, ett så kallat felleshus på 250 kvadratmeter. Där ska det bland annat finnas växthus, övernattningslägenhet, festlokal och lekutrymmen, som de boende i kvarteret kan nyttja. Kvarterets byggherrar har även ansvar för kvartersmarken i området.

I området finns också koloniträdgårdar.
I området finns också koloniträdgårdar.
Foto: Nomi Melin Lundgren

Det är inte bara bygg- och fastighetsbolag som har fått bygga i Vallastaden. 15 av de sammanlagt 40 byggherrarna är privatpersoner.

– Kommunen bestämde att det skulle finnas 15 tomter vikta för privatpersoner. Några har sålts via mäklare och några har fördelats via den kommunala tomtkön, säger Simon Helmér.

Inspirationen till blandningen och mångfalden kommer från medborgardialogen initialt i projektet.

– I gestaltningen har Okidoki arkitekter inspirerats mycket av Freiburg och Tübingen i Tyskland, till exempel att bygga småskaligt och blandat.

Och liksom i de tyska förebildsstäderna har hållbarhet har varit ett tongivande tema i Vallastaden. I samband med utbyggnaden av Vallastaden har kommunen och universitetet också drivit projektet Klimatfaktorer i Vallastaden med stöd av bidrag från Delegationen för hållbara städer, numera Boverket, för att utveckla hållbart byggande i Linköping. Projektet, som har pågått mellan 2012–2016, har bland annat resulterat i att Linköpings universitet tagit fram verktyget ”Processtöd för tydligare integrering av hållbarhetsperspektiv i kommuners planeringsprocesser”.

Och den 2 september smäller det. Då är det dags för områdets byggherrar att visa upp vad de har byggt. Vallastadens bo- och samhällsbyggnadsexpo är blir den största bomässan hittills i Sverige.

– Vi tror att det ska komma cirka 100 000 besökare, men det är svårt att uppskatta intresset, säger mässans general.

Fakta: Vallastaden

Vallastaden är ett helt nytt bostadsområde i Linköping. Stadsdelen ska bli ett nav mellan universitetet med cirka 4 000 anställda och Mjärdevi Science Park med cirka 7 000 anställda och Linköpings stadskärna.

Området har 1000 bostäder.

Det finns ytterligare en detaljplan färdig som omfattar 600 bostäder. Dessa tomter börjar säljas i höst.

”Branschen förlorar viktig plattform för dialog”

Läsarnas och medlemsföretagens röster om att Byggindustrin läggs ner.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/branschen-forlorar-viktig-plattform-dialog-26107

Unga vuxna går i sina föräldrars boendefotspår

Barn till hyresrättsföräldrar bosparar mer sällan.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/unga-vuxna-gar-i-sina-foraldrars-boendefotspar-26071

Byggindustrin läggs ned

Beskedet meddelades på måndagen.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/byggindustrin-laggs-ned-26102

Första delen av Marieholmstunneln på plats

Se Trafikverkets film från jätteprojektet.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/forsta-delen-av-marieholmstunneln-pa-plats-26095

Skanska storsatsar i Boklok-fabrik

Investerar 250 miljoner i Vimmerby-fabriken.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/skanska-storsatsar-i-boklok-fabrik-26093

Peab om takraset: "Vi ser jätteallvarligt på detta"

Innergård rasade när tak till garage gav vika.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/peab-om-takraset-vi-ser-jatteallvarligt-pa-detta-26091

Därför rasade brobygget i Ludvika

Skanskas egen utredning färdig.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/darfor-rasade-brobygget-i-ludvika-26088

”Fokusera på oseriösa byggföretag”

Skatteverket ägnar för mycket tid åt små företag om begår misstag, menar debattörer.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/fokusera-pa-oseriosa-byggforetag-26090

Anders Danielsson ny koncernchef för Skanska

Tar över efter avgående Johan Karlström.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/anders-danielsson-ny-koncernchef-skanska-26086

Utredning: Så ska energieffektivitet främjas

Statligt stöd och kreditgarantier.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/utredning-sa-ska-energieffektivitet-framjas-26087