Meny

Stadsplanerar för människors värderingar

Stadsplanerar för människors värderingar

Framtiden kan inte förutsägas, därför kan inte heller en stad planeras fix och färdig. Det menar den danska arkitekten Helle Juul, som använder en stadsplaneringsmetod som ska gå att använda över tid; oavsett omvälvningar i miljön, finanser och gemensamma värderingar.

– Det samhälle vi är på väg in i bygger på värderingar, och som en följd av det kan man märka att stadsplaneringen fokuseras på nuvarande och framtida användares värderingar, säger Helle Juul i ett möte med tidningen Byggindustrin.

– Vi har frångått industrisamhället, även om vi till viss del såklart lever kvar i det. Det ersattes av kunskapssamhället. En manifestation för det var när Kockums kran i Malmö revs och ersattes med en högskola. Problemet är att alla inte kan komma till tals i ett kunskapssamhälle; det är lätt att det blir exkluderande, säger Helle Juul.

Helle Juul äger och driver kontoret Juul Frost Arkitekter i Köpenhamn tillsammans med maken Flemming Frost. De startade kontoret 1983 och har i dag 25 anställda.

Stora projekt de ritat är bland andra översiktsplanen för Universitetsholmen i Malmö, där de nu även utvecklar Media Evolution City. De har dessutom varit med och utvecklat Hyllie och Oxie utanför Malmö.

I Sverige är kontoret just nu aktuellt med campusutveckling för Lund och Örebro universitet, båda uppdragen arrangerade av Akademiska Hus i slutet av 2010 levererade de ett stort parallellt uppdrag Lunds universitet.

Exempel på den typ av värdering i stadsplanering som Helle Juul avser kan vara att skapa en koldioxidneutral stadsdel. Juul Frost Arkitekter fick uppdraget att göra Odenses stadskärna helt koldioxidfri och nu har de förberett en preliminär analys av stadsrummets potential i samband med Odenses ljus spårvägsprojekt.

– Stadsplanering som ska fungera för alla, menar Helle Juul, måste frångå de enskilda delarna och i stället se till helheten. Det intressanta är inte huruvida en isolerad plats är ett bra stadsrum eller inte. Man måste ta sig upp ytterligare en nivå och titta på staden som en helhet; se på vilka roller de enskilda stadsrummen/platserna/områdena spelar i förhållande till varandra, och hur de kompletterar varandra.

– Om jag ändå måste definiera ett bra stadsrum, är det ett som alltid utmanar och ifrågasätter det sätt vi brukar göra saker på. När våra ögon öppnas för nya perspektiv på våra aktiviteter och beteende, så skapas det också helt automatiskt plats för olika värden och kulturer. Och så känner sig många människor bekväma där.

En plats där alla får komma till tals; hur ska den komma till, och hur ska den se ut?
– Ett bra exempel är Amsterdam Bijlmer Arena. Den ligger i södra delen av staden. Området Bijlmermer har tidigare präglats av stora betongbyggnader, där upp till 150 nationaliteter bor. Det är ett ghetto-område med alla de negativa tendenser som kommer med i form av hög arbetslöshet och brottslighet utanför dörren. Kommunen har medvetet uppfört en rad funktioner som nya segment i området. Förutom Amsterdam Arena, hemstadion för Ajax Football Club, har man bland annat lagt en internationell bank, en gymnasieskola och uppfört täta, låga byggnader som uppfyller den nederländska drömmen om ett eget hus med trädgård. På så sätt kommer människor med olika bakgrund att leva tillsammans och lära av varandra.

– Vi hävdar ofta att vi är socialt medvetna, men respekt och acceptans uppstår egentligen bara när vi använder arkitekturen i nya sammanhang. Jag brukar säga att vi inte ska bygga för den kreativa klassen, utan för den kritiska massan.

Miljonprogrammet gav Sverige en viktig erfarenhet, något att reagera mot, menar Helle Juul. Foto Pär Olsson

Stockholm växer. Hur ser du på det?
– När städer som Stockholm ska växa är det viktigt att man inledningsvis är eniga om övergripande målsättningar för utvecklingen - målsättningar som tar höjd för de stora utmaningar vi står inför - både som samhälle och som stadsplanerare.

– Först när vi är eniga om de övergripande målsättningarna, värdegrunden, och har blottlagt potentialerna kan vi sätta i gång med att utveckla flexibla och stadiga planstrategier, som räcker långt in i framtiden.

– Vi måste fråga oss: Stockholm kommer att växa, varför? Utmana "tillväxt" i sin traditionella form, tala mer om hur det ska växa på ett stabilt sätt. Den ekonomiska krisen har satt stopp för planerandet, vi kan inte längre säga "vi ska gå från här till här". Kanske är man tvungen att under processens gång ändra målet och därför är det viktigt att planeringen är öppen och anpassningsbar.

Vad behöver vi i Stockholm?
– Stockholm är en otroligt fascinerande stad; Gamla stan, Södermalm, här finns de attraktioner som alla städer försöker uppnå. Så platser som svenskar kanske inte kan uppskatta, såsom Sergels torg; jag tror de behövs här för att uppväga den monumentala, fantastiska stadsbilden. Det finns en särskild atmosfär; även när jag ser en ny byggnad, känns det att jag är i Sverige.

Helle Juul tror att det finns en tillåtelse att vara modern här, kanske mer än i Danmark.
– Jag tror att miljonprogrammet tillät, och gav er en viktig erfarenhet, och en tidsperiod. Ni kan reagera mot det och det ger en stark identitet till vad som är gammalt och nytt. Kanske är ni inte lika rädda och försiktiga som vi är i Danmark; vi är mycket mer rädda för att röra skyline i våra städer. På det sättet älskar jag Stockholm.

Hur skulle du vilja se Stockholms miljonprogramområden förändras – om de ska förändras?
– Hållbarheten är som sagt en avgörande faktor för framtidens städer. Jag tror att vi, när vi erkänner den ekonomiska situation som vi står i, kommer att ta mer utgångspunkt i de resurser vi redan har. Vi har blivit mycket mer uppmärksamma på hur vi kan återanvända och återaktualisera de byggnader och stadsrum vi har.

Berätta om andra städer du jobbat i eller känner till? Paralleller till Köpenhamn?
– Köpenhamn har under det senaste årtiondet upplevt en kolossal utveckling som både kan tjäna som inspiration och som varning. Örestad är ett exempel på en stadsdel där ambitionerna har varit skyhöga, men där man för den skull inte förmått att realisera målsättningen om en levande, inkluderande och mångfaldig stadsdel i den arkitektoniska utformningen. Man kämpar fortfarande för att skapa liv därute.

–Ett annat område, som kännetecknas av brist på privat ägande och en hög grad av företag är Kalvebod Brygge. Företagens anställda har verkligen en fantastisk utsikt över vattnet. Problemet är att det är en stadsdel utformad för ett särintresse.

– Samtidigt har dessa båda projekt gjort att mer fokus lagts på medborgarnas engagemang. Juul Frost Arkitekter har varit arkitekt rådgivare och samarbetepartner vid utvecklingen av Christiansberg, en ny stadsdel på den gamla Grönttorvstomten i Köpenhamn. Utvecklingsprocessen inträffade i en öppen dialog med intressenter och medborgare där ägande garanteras i förväg.

En favoritbyggnad, favoritplats?
– Det är alltid intressant när en byggnad inte bara är en byggnad, utan att den interagerar med staden, ger någonting tillbaka till staden, så att man både ser på arkitektur som en byggnad, en plats och ett landskap. Så det gäller att hålla i tankarna att man inte bara skapar en sak, det måste vara mer än en sak. Operan i Oslo är ett av mina favoritexempel på en byggnad som ligledes skapar en ny och intressant stadsrum. Operabyggnaden och stadsrummet kring det är en ny mötesplats för hela Oslo – inte bara för kultureliten, som förmodligen är de som främst besöker operan.

Tomas Carlsson: "Nu ska vi fokusera på projekten"

NCC presenterade vikande resultat, men högre orderingång.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/tomas-carlsson-nu-ska-vi-fokusera-pa-projekten-27095

Utökar satsning på gröna maskiner

Lambertsson ser ökad efterfrågan.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/utokar-satsning-pa-grona-maskiner-27076

Bra lön men dåligt med kompetensutveckling

Byggbranschen under Nyckeltalsinstitutets lupp.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/bra-lon-men-daligt-med-kompetensutveckling-27058

Ramböll bidrar till Göteborgs linbana

Får uppdraget om rådgivare.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/ramboll-bidrar-till-goteborgs-linbana-27096

Assemblin tecknar ramavtal med Göteborg Energi

Värt cirka 40 miljoner.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/assemblin-tecknar-ramavtal-med-goteborg-energi-27093

Ökade intäkter för Serneke

Ser fortsatt hög efterfrågan.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/okade-intakter-serneke-27092

Bonava sålde mer men försämrade resultatet

Lyfter fram lyckad Tysklandssatsning.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/bonava-salde-mer-men-forsamrade-resultatet-27091

Tegelarkitektur i fokus vid nya fastighetsinvesteringar

Annons.
Eftersom det är en långtidshållbar, estetisk och totalekonomiskt fördelaktig lösning.
http://byggindustrin.se/sponsrat/bygg-i-tegel/tegelarkitektur-ar-i-fokus-vid-nya-fastighetsinvesteringar-26945

Mindre försäljningstapp än väntat för JM

Dystert i Stockholm men totalt överträffades förväntningarna.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/mindre-forsaljningstapp-vantat-jm-27071

Peab bygger Ikea i Kållered

Del i långsiktig överenskommelse.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/peab-bygger-ikea-i-kallered-27060

Tyréns förvärvar i Baltikum

Köper Litauens största konsultbolag inom infrastruktur
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/tyrens-forvarvar-i-baltikum-27069