Meny

Regeringen har beslutat om NNE-krav

Regeringen har beslutat om NNE-krav

I dag beslutade regeringen om kraven på nära nollenergibyggnader, NNE-byggnader. Regeringen har fastställt på ett övergripande plan vad en NNE-byggnad är och hur energiprestandan ska beräknas. Nu blir det Boverkets uppgift att ta fram föreskrifter som anpassar Boverkets byggregler, BBR, till de nya kraven.

Från och med 2021 ska alla nya byggnader i Europa vara nära nollenergibyggnader, enligt ett EU-direktiv från maj 2010. För vissa offentliga byggnader ska kraven gälla redan från 2019. Boverket fick i uppdrag av regeringen att tolka EU-direktivet och presenterade sitt förslag till en svensk definition i juni 2015. Sedan dess har frågan legat hos Näringsdepartementet i väntan på ett regeringsbeslut.

Dagens besked var hett efterlängtat av byggbranschen. De flesta EU-länder har redan presenterat sin definition av NNE-byggnader och flera aktörer har larmat om att det börjar bli knappt med tid för att de ska hinna anpassa sina lösningar och produkter till de kommande kraven.

– Vi är glada att beslutet äntligen kommer. Det är bra att ministern är medveten om att förseningen försvårar implementeringen i branschen, säger Maria Brogren, energi- och miljöchef på Sveriges Byggindustrier.

Läs mer: Försenade NNE-regler skapar oro.

I ett pressmeddelande passar bostadsminister Peter Eriksson (MP) på att be branschen om ursäkt för att beskedet har dröjt. Så här förklarar han den utdragna processen för tidningen Byggindustrin:

– Först tog det 4-5 år innan det hände något alls. Jag vet inte varför det inte hände någonting under hela förra mandatperioden. Att det legat hos Näringsdepartementet en tid beror på de gemensamma beredningar som vi har haft. Jag hade som ambition när jag tillträdde att ta tag i alla frågor som legat länge så att vi inte har några gamla surdegar. Vad jag vet har vi dragit igenom dem nu, säger Peter Eriksson.

Nu hoppas han att det ska gå fort att anpassa Boverkets byggregler, BBR, till det nya beslutet.

- Det hänger på hur snabbt Boverket kan ta fram ett förslag. Jag hoppas att det blir under våren och ska försöka hjälpa till så att det går fort, säger Peter Eriksson.

Robert Johannesson, tillförordnad chef för enheten för energi och samhällsekonomi på Boverket, har inte hunnit sätta sig in i detaljerna i regeringens beslut.

- Men vi ligger redo i startgroparna och kommer att jobba så fort det någonsin går med att ta fram föreskrifterna. Vi förväntar oss att vi kommer att vara färdiga hösten 2017. Innan dess planerar vi en rejäl remissomgång, säger han.

Dagens regeringsbeslut innebär en förändring av Plan- och byggförordningen, PBF, som ska träda i kraft den 1 april 2017. Förändringen går i linje med det förslag för definition av NNE-byggnader som Boverket presenterade sommaren 2015. En byggnads energiprestanda ska även i fortsättningen definieras som mängden köpt energi som används för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och fastighetsdrift. El från lokala förnybara energikällor, till exempel solceller, ska inte räknas med. Dessutom skrivs det in i PBF att en byggnad ska ha ”en mycket hög energiprestanda”, ”särskilt goda egenskaper när det gäller hushållning med el” och ”en klimatskärm som är sådan att endast en låg mängd värme kan passera igenom”. En nyhet jämfört med dagens byggregler är införandet av primärenergifaktorer.

– Att klimatskalet ska vara tätt har stått i föreskrifterna tidigare. Att det nu skrivs in på förordningsnivå tycker vi är bra. En entreprenör kan ta ansvar för klimatskalet, men inte för vilken energityp fastighetsägaren väljer att köpa. Därför är det olyckligt att det kommer med i byggreglerna via primärenergifaktorer. Men det är ett krav från EU så det finns inga alternativ, säger Maria Brogren, energi- och miljöchef på Sveriges Byggindustrier.

I dagens beslut finns inga detaljer kring primärenergifaktorerna angivna, utan det blir Boverkets uppgift att ta fram nivåerna. En fingervisning är att det i Boverkets förslag från 2015 bland annat fanns en viktningsfaktor för el jämfört med till exempel fjärrvärme på 2,5.

– Vi vill verkligen ha en dialog med Boverket om primärenergifaktorerna. De kommer att styra valet av värmesystem till byggnaderna. Man skriver att man vill ha teknikneutralitet, men om det blir det beror helt på vilka nivåer det blir på primärenergifaktorerna, säger Maria Brogren.

Vad är en primärenergifaktor?

Primärenergi är den energi som finns i olika naturresurser, till exempel råolja, skog, vind eller sol, innan de genomgått någon omvandling av oss människor. Primärenergin omvandlas sedan till exempelvis bensin eller elektricitet för att vi ska kunna använda energin. I samband med omvandlingen finns alltid ett spill. All energi i naturresursen kan inte tas tillvara och dessutom måste vi oftast tillföra en viss mängd energi i omvandlingsprocessen. Ibland går det även åt energi för att transportera naturresursen eller distribuera den användbara energin. För att producera en viss mängd användbar energi går det därför åt en ännu större mängd primärenergi.

Primärenergifaktorn är ett mått på hur stor andel av primärenergin som blir användbar energi. En hög primärenergifaktor innebär att mycket energi har använts för att producera och distribuera energin. En låg primärenergifaktor är däremot ett tecken på att energin är effektivt producerad och därmed mer miljövänlig. Användningen av primärenergifaktorer är kontroversiell. Det finns även olika synpunkter på vilka primärenergifaktorer som är lämpliga att sätta på olika energislag. Vissa menar att till exempel spillvärme bör ha en primärenergifaktor under 1, medan andra inte tycker det är lämpligt att använda primärenergifaktorer under 1 eftersom det kan ge intrycket av att man inte behöver hushålla med energin.

Fler dödsolyckor än i fjol

Hittills i år har 10 personer som jobbar inom byggverksamhet förolyckats på arbetet.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/fler-dodsolyckor-i-fjol-27669

Prime Living säljer ut för att avvärja krisen

Aktien glädjerusade efter beskedet.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/prime-living-saljer-ut-att-avvarja-krisen-27670

20-timmarsbygge vinnare i krispig byggtävling

Lyxiga pepparkakskåkar blev vinnare i Arkdes traditionella tävling.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/20-timmarsbygge-vinnare-i-krispig-byggtavling-27667

Borättsbyggandet i Stockholm ett sänke

Kraftigt minskat bostadsrättsbyggande i Stockholm drar ner ner nybyggnadstakten.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/borattsbyggandet-i-stockholm-ett-sanke-27665

Sysselsättningen ökar men bygg står stilla

Bygg har inte bidragit till uppgången i sysselsättningen i november 2018.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/sysselsattningen-okar-men-bygg-star-stilla-27661

Nej till stöd för energieffektiv renovering

Miljöekonomisk rapport vill skrota stöd.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/nej-till-stod-energieffektiv-renovering-27660

Analytiker: ”Sverige sticker ut i Europa”

Euroconstruct förutspår att investeringar i bostäder ska sjunka med 35 procent till 2021.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/analytiker-sverige-sticker-ut-i-europa-27640

En revolution för den svenska ventilations-branschen

Annons.
Dubbel så snabb installation och hälften så stort klimatavtryck.
http://byggindustrin.se/sponsrat/vilpe/en-revolution-den-svenska-ventilationsbranschen-26887

NCC skänker 1 miljon till Ingenjörer utan gränser

"Byggnation och utbildning ligger oss varmt om hjärtat"
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/ncc-skanker-1-miljon-till-ingenjorer-utan-granser-27658

Oscar Properties varslar

De årliga kostnaderna ska minska med 30 miljoner kronor.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/oscar-properties-varslar-27657

Investeringsstöd för hyresrätter populärt

Peter Eriksson är nöjd.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/investeringsstod-hyresratter-populart-27655