Meny

Professorn avfärdar invanda "branschmyter"

Professorn avfärdar invanda "branschmyter"

"Att försöka mäta produktiviteten i en hel sektor är rätt meningslöst", menar Hans Lind.

Byggare är för blyga. De borde slå sig för brösten och berätta hur duktiga de är.

Det menar Hans Lind, professor på institutionen för fastigheter och byggande på KTH.

Är det egentligen några stora problem i byggsektorn? Och om det är det; är det de relevanta problemen som debatten fokuseras på? Hans Lind är tveksam.
Han har reflekterat över frågorna i en uppsats i antologin "Hur står det egentligen till med den svenska byggsektorn – perspektiv från forskarvärlden."

– Enligt min mening är den vetenskapligt grundade kunskapen om byggandets effektivitet väldigt begränsad, säger Hans Lind.

– Alla påståenden om produktivitetsutvecklingen inom byggsektorn måste tas med en stor nypa salt, säger Hans Lind.

– Är produktiviteten inom byggsektorn dålig? Det rimliga svaret är: Vi vet inte. Att mäta produktiviteten i en hel sektor är närmast omöjligt. Släpp det!

Problemen med kostnadsutvecklingen och den usla produktiviteten inom byggsektorn är något som diskuterats i åtminstone 50 år. Och inte bara i Sverige. Likartade debatter florerar i exempelvis Storbritannien och USA.
Och tongångarna känns igen. Bristande effektivitet är ett ständigt återkommande tema. Bilbranschen och särskilt Toyota brukar tas fram som ett föredöme.
Hans Lind är dock långt ifrån övertygad om att just Toyota är det mest fruktbara benchmarking-objektet.

– Ett byggprojekt genomförs av en lös konstellation av aktörer. Varje bygge har en närmast unik kombination av entreprenörer och underentreprenörer och behöver en stark platschef som kan ratta problem när de dyker upp. Byggnadsarbetarna går dessutom på ackord, en löneform som alltid är problematisk i ett produktivitetsperspektiv. Det är inte mycket som stämmer med hur det fungerar på en Toyota-fabrik, säger Hans Lind.

Ett antal studier – bland annat Statskontoret 2009 – har slagit fast siffror som visar hur usel produktivitetsutvecklingen är i byggsektorn jämfört med exempelvis verkstadsindustrin. Men att mäta produktivitet är inte helt lätt.
Produktivitet definieras generellt som relationen mellan det värde som en verksamhet skapar och hur stora resurser som gått åt för att skapa detta värde. Men inom byggandet fluktuerar både löner och priser mer än inom andra sektorer. Det är extra svårt att veta vad som är prisförändringar och vad som är förändringar i reala förädlingsvärden. Varje projekt är unikt och det är svårt att jämföra pris och kvalitet från det ena projektet till det andra. Ackordslöner gör det heller inte lätt att mäta arbetsproduktiviteten. Hur har den verkliga arbetsinsatsen egentligen sett ut? Graden av underentreprenörer är också hög och de jobbar normalt mot fast lön.

– Lösningen är att ta isär de olika bitarna och titta på dem. Eller att dela upp sektorn i en rad olika branschfragment. Vad är poängen med att jämföra Skanska bostadsutveckling i Sverige med en liten byggmästare i Vetlanda? Titta hellre på vilken betydelse de olika segmenten har för en viss produkt. Ta passivhusen som fått en uppsving de senaste åren. Jag är ingen tekniker, men som jag har förstått det är en av delförklaringen till den ökade popularitet är den snabba produktutvecklingen på fönstersidan. Prisgapet mellan ett normalfönster och ett fönster av allra högsta kvalitet har fallit. Man får ett bättre fönster till ett bättre pris och då har vi genast incitament både hos producenterna, att tillverka, och hos konsumenterna, att köpa.

– Byggföretagens uppgift, om man hårdrar det, är att ta rollen som sammansättare och då gäller det att klara den uppgiften på bästa sätt. Hur byggarbetsplatsen fungerar blir centralt. Jag tycker byggare är för blyga. De borde berätta mer om vad de gjort och slå sig mer för brösten. Det finns en tendens att byggarna hela tiden ber om ursäkt. Varför det? Om bostadspriserna upplevs som för höga så är det på grund av att utbudet är mindre än efterfrågan. Man kanske ska vända upp och ner på den vanliga föreställningen om att priset bestäms av kostnaden, och istället hävda att kostnaden bestäms av priset, säger Hans Lind.

– Jag är nationalekonom i botten och här har vi en bransch som inte har möjlighet att kontroller utbudet, bland annat på grund av brist på byggbar mark. Det är rena marknadsmekanismer. Vi kan inte förvänta oss att ett företag ska sälja billigt om det kan sälja dyrt. Ett problem i debatten att man hoppar fritt utifrån en viss observation. Om exempelvis priserna upplevs som höga dras genast slutsatserna att branschen hämmas av för höga kostnader och för dålig produktivitet. Det behöver inte alls vara så, säger Hans Lind.

Att det byggs för litet bostäder i Stockholmsregionen är inget kontroversiellt påstående. Debatten om bostadsbristen landar ofta i knäet på branschen. Kanske en aning orättvist, menar Hans Lind.

– Jag har förundrats över att ett koncept som Boklok har så förvånansvärt svårt att nå upp till rimliga volymer. Ta Stockholm, här är i princip alla kommuner i själva verket livrädda för att bygga billigt. Skulle det byggas billigt inom deras kommungränser så skulle de riskera att "fel personer" flyttade in. I sak skulle det knappast vara några problem för Stockholms stad att initiera billigt boende i kommunens ytterkanter. Men de vill inte.

Hans Linds slutsats är att både produktivitets- och kostnadsbegreppet är rätt ointressanta att diskutera om det gäller aggregerade mått för hela byggsektorn. Svensk byggforskning på det här området borde avgränsa problemställningarna.

– Det är så många bollar i luften samtidigt. Strunta i de stora produktivitetssvepen, annars blir det närmast meningslösa slutsatser. Vi måste se mångfalden och de många olika delmarknaderna, säger Hans Lind.

Ny certifiering ska fokusera på drift och förvaltning

Projektledaren: "För att nå klimatmålen måste vi även jobba med befintliga byggnader."
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/ny-certifiering-ska-fokusera-pa-drift-och-forvaltning-27688

Fyra heta kandidater till Sienapriset

Landskapsarkitekter tävlar mot varandra.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/fyra-heta-kandidater-till-sienapriset-27756

Miljardkontrakt tecknas för Förbifarten

VA och och brandsläckning tilldelas Bravida.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/miljardkontrakt-tecknas-forbifarten-27755

NCC-veteran på väg in i styrelsen

Tillbaka i bolaget efter tolv år.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/ncc-veteran-pa-vag-i-styrelsen-27754

Jämtland mot strömmen på trög bomarknad

Turism och idrott drar upp bomarknaden i Jämtland. I landet som helhet viker den dock.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/jamtland-mot-strommen-pa-trog-bomarknad-27753

"Det är en byggtakt som inte är tillräcklig"

Peter Fransson på Boverket om det kommande året.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/det-ar-en-byggtakt-som-inte-ar-tillracklig-27690

IVA får tung förstärkning

Ska verka för ökad samverkan mellan näringsliv och akademi.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/iva-far-tung-forstarkning-27749

En revolution för den svenska ventilations-branschen

Annons.
Dubbel så snabb installation och hälften så stort klimatavtryck.
http://byggindustrin.se/sponsrat/vilpe/en-revolution-den-svenska-ventilationsbranschen-26887

Släpper fram Löfven som statsminister

Frågor om bostadsbyggande viktig del i förhandlingen.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/slapper-fram-lofven-som-statsminister-27733

Bostadsutvecklare halverar personalstyrkan

Krisdrabbade bolaget kapar kostnader.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/bostadsutvecklare-halverar-personalstyrkan-27731

Nu börjar Eshaqs väg tillbaka till Sverige

Betongarbetaren utvisades på juldagen.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/nu-borjar-eshaqs-vag-tillbaka-till-sverige-27725