Meny

Produktiviteten i branschen – problem eller myt?

Produktiviteten i branschen – problem eller myt?

Den senaste tiden har det larmats från byggföretagen om att regeringens ökade amorteringskrav och bolånetak samt bankernas stramare lånegivning har lagt en död hand över bostadsbyggandet. Det skulle snarare kunna vara ett symptom på att byggbranschen är dysfunktionell och ineffektiv. Bilderna går isär beroende på vem man frågar.

En klassisk nidbild av det ineffektiva kommunistsystemet i Östeuropa har någon gång skildrats ur byggandets perspektiv: En byggjobbare står och gräver. Sju tittar på.
– En byggjobbare står och gräver, sex jobbar svart någon annanstans och den åttonde sitter hemma och kollar på tv, så beskriver Hans Lindh, professor i bostadsekonomi på KTH, den svenska byggsektorn av i dag på ett satiriskt sätt.
Om man tittar på produktivitetsutvecklingen över tid för ett antal branscher i Sverige de senaste 25 åren hackar den sig metodiskt uppåt i olika grad och på olika nivåer för tillverkningsindustri, tjänsteföretag, handeln, varuproducenter, transportföretagen och jordbruket. För två branscher är dock utvecklingen närmast obefintlig – hotell och restaurang samt byggbranschen.
Svag produktivitetsutveckling är enligt statistiken något som klänger sig fast vid byggbranschen i stora delar av världen enligt branschbedömare.


Ingen har lyckats mäta

Hans Lindh har studerat produktiviteten inom byggbranschen i Sverige och bland mycket annat författat rapporten ”Dålig produktivitetsutveckling i byggindustrin: Ett faktum eller ett mätfel?”, tillsammans med Han-Suck Song.
Där konstaterar författarna att det är svårt att mäta produktiviteten i byggbranschen och att ingen lyckas särskilt bra.
– Man har pratat om den dåliga produktionsutvecklingen inom byggbranschen ända sedan 1950-talet, säger Hans Lindh.
Är det då så att den svaga produktivitetsutvecklingen inom byggbranschen egentligen bara är en statistisk svaghet, eller ligger det något i påståendet att byggbranschen är dålig på att rationalisera och effektivisera.
– Byggsektorn är nog ganska effektiv i många stycken, men branschen har ett kostnadsproblem som i grunden är ett system- och maktproblem. Tittar man på en byggarbetsplats i dag så ställer man ju sig frågan ”varför går det så långsamt?”, säger Hans Lindh.
Hans teori är att branschen är för stark gentemot det offentliga och politikerna och att facket och byggarbetarna i sin tur är för starka gentemot byggföretagen. Det går tillbaka på keynesiansk politik där staten stimulerar ekonomin i konjunktursvackor genom att pumpa in pengar ibland annat infraprojekt och andra stora byggprojekt. Genom att en så stor del av byggandet finansieras med offentliga medel dopas branschen och blir ”lat”. Branschen kan fortsätta att plocka ut vinster utan effektiviseringar och slipper ta strid med arbetstagarna, som via facket kan höja sina löner, trots att man inte går igenom den eklut som rationaliseringar innebär.
– Byggbranschen är som bankerna – too big to fail. Politikerna håller branschen under armarna och då uteblir det omvandlingstryck som kan leda till ökad produktivitet, säger Hans Lindh.

Han hävdar att systemet gör att byggnadsarbetarna blir mer lojala med facket än med sin arbetsgivare eftersom det gör att de kan lyfta löneökningar trots ineffektiva arbetssätt. De kan också vända sig till den svarta sektorn om den betalar bättre. Då kommer de inte att medverka till att höja produktiviteten.
– Jag har föreslagit att man borde låta bostadsmarknaden krascha och börja om från början, säger Hans Lindh.
Han drar paralleller till jordbrukssubventioner och effektivitetsproblem som kan uppkomma i offentlig sektor.


Statistiken för dålig

Mats Åkerlind, vice vd på Sveriges Byggindustrier, lutar mer åt att bilden av branschen som improduktiv handlar om att statistiken för bygg är dålig på att skildra produktiviteten.
– En fyrarummare av i dag är inte samma som en fyrarummare 1970. Nästan allt är ju bättre – ytskikten, vitvarorna, energieffektiviteten med mera, men kvalitetsaspekterna mäts inte på samma sätt när det gäller bostäder som exempelvis när det gäller bilar. Då blir det svårt att jämföra. Köper du en byggbod på Strandvägen i Stockholm kan du ta mer betalt än för en nybyggd herrgård någon annanstans, säger Mats Åkerlind.
Han tycker att debatten blir osund.
– Det sägs att byggandet är för dyrt och att byggarnas vinster är för stora, när det egentligen handlar om hur priset på byggbar mark utvecklas. Oftast är det kommunerna som äger marken som får de stora vinsterna och då kommer de ju skatte-betalarna till godo, säger Mats Åkerlind.
Han tycker att ämnet bör studeras djupare och att branschen själv måste bli bättre på att mäta och redovisa sina produktivitetsförbättringar.


För lite fokus på produktivitet

Fredrik Friblick är debattör och vd för bygglogistikföretaget Prolog. Han har länge varit kritisk till branschens produktivitet.
– Det fokuseras alldeles för lite på produktivitet i branschen. Många är ”fat and happy”. Det finns företag som går emot strömmen, men tittar man lite djupare så är det så händer det nästan ingenting. De flesta har inga mål när det gäller produktiviteten, säger Fredrik Friblick.
Han menar att modulhusbyggarna Lindbäcks är ett av de lysande undantagen.
Företaget har en uttalad ambition att öka produktiviteten med mellan 5 och 10 procent per år genom automatiseringar och smartare processer. Det är en ambition som företaget också har levt upp till, enligt Markus Holmlund, marknadschef på Lindbäcks.
En rundringning bland ett antal stora svenska byggföretag som Byggindustrin visar att många har olika typer av mål, men inget av dem (i alla fall officiellt) har ett tydlig siffersatt målsättning när det gäller produktiviteten.
– Vi har en fin samhällsbyggnadssektor som borde kunna ta tag i det här, säger Fredrik Friblick.


Skattefusk vanligt

En koppling som finns mellan byggindustrin och hotell- och restaurangbranschen som båda, i alla fall enligt den officiella statistiken, släpar efter när det gäller produktivitetsutvecklingen är att de sticker ut när det gäller svartarbete och skattefusk.
Enligt en färsk enkätundersökning gjord av Skatteverket är det inom dessa branscher en betydligt högre andel, än inom andra branscher, som instämmer med påståenden som ”Det finns stora möjligheter för företag i min bransch att undanhålla inkomster från beskattning” och ”Vårt företag är i stor utsträckning utsatt för konkurrens från företag inom branschen som skattefuskar”. När det kommer till det raka påståendet ”Svarta löner förekommer i vår bransch” är det inom bygg 53 procent som instämmer följt av tvåan restaurang där 35 procent instämmer.
Kan det vara så att svag produktivitetsutveckling och stor andel svarta pengar hänger samman?

Ingen av de branschrepresentanter och ekonomer Byggindustrin intervjuat har något tydligt svar på den frågan. Hans Lindh har dock en teori om hur sambandet skulle kunna se ut inom bygg. Den går ut på att eftersom branschen släpar på en betydande svart sektor så har mindre nogräknade byggnadsarbetare och företagare möjligheten att välja den svarta sektorn som kanske i vissa fall är bättre betalt. Bland annat det gör att de seriösa byggföretagen ständigt hamnar i en dålig förhandlingssits gent emot byggnadsarbetarna, vilket i sin tur gör att produktiviteten hamnar på undantag.
 

Företagen om sin produktivitet

Lindbäcks


Produktivitet/produktivitetsmål: Har sedan länge ett mål på 5–10 procent ökad produktivitet per år, enligt Markus Holmlund, marknadschef på Lindbäcks.
– Och det brukar vi uppnå, säger han.


Skanska


Produktivitet/produktivitetsmål: Vill inte gå ut med en siffra.
– Vi har ett externt rörelsemarginalmål – ett finansiellt mål – för hur bra vi gör ifrån oss i byggverksamheten och ett mål för projektutvecklingen som mäts i avkastning på sysselsatt kapital. Produktivitet är ett högprioriterat område som vi mäter på olika sätt men detta är det enda vi kommunicerar externt, säger Andreas Joons, pressekreterare på Skanska.


NCC


Produktivitet/produktivitetsmål: Har ett antal finansiella och miljömässiga mål, men inget övergripande, siffersatt, produktivitetsmål, enligt årsredovisningen 2017.
 

JM


Produktivitet/produktivitetsmål:  Mäter och analyserar regelbundet resultatet utifrån företagets standardiserade tidplan. Vill inte gå ut med en siffra.
– Vi arbetar aktivt med att sänka kostnaderna genom korta ledtiderna och effektivisera produktionen. Tid är kostnad. Vi ska korta våra ledtider samt sänka våra kostnader på samma gång genom att jobba smartare, inte snabbare. Det ger en ökad produktivitet. Vi har uppsatta mål som vi följer upp regelbundet, säger Anders Wimmerstedt


Veidekke


Produktivitet/produktivitetsmål: Har ett antal mätetal och uppsatta mål inom sex olika delområden.
– Vi har delat upp produktivitet i två delar: Attraktivitet och intern produktivitet. Vi måste komma åt vår kostnadsmassa genom att kombinera inre och yttre produktivitet. Vi har en massa siffror och mål för respektive ”box”, säger Emile Hamon, verksamhetsutvecklingschef på Veidekke.


Boklok


Produktivitet/produktivitetsmål: Inget siffersatt mål.
– Det finns inget etablerat mått på vad produktivitet i byggbranschen är, men vi jobbar mycket med frågan. Vi bygger om fabriken och ska öka produktionen och samtidigt effektivisera, men vi har inget absolut tal för produktivitet, säger Sacha Pardon, pressansvarig på Boklok.

Tomas Carlsson: "Nu ska vi fokusera på projekten"

NCC presenterade vikande resultat, men högre orderingång.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/tomas-carlsson-nu-ska-vi-fokusera-pa-projekten-27095

Utökar satsning på gröna maskiner

Lambertsson ser ökad efterfrågan.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/utokar-satsning-pa-grona-maskiner-27076

Bra lön men dåligt med kompetensutveckling

Byggbranschen under Nyckeltalsinstitutets lupp.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/bra-lon-men-daligt-med-kompetensutveckling-27058

Ramböll bidrar till Göteborgs linbana

Får uppdraget om rådgivare.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/ramboll-bidrar-till-goteborgs-linbana-27096

Assemblin tecknar ramavtal med Göteborg Energi

Värt cirka 40 miljoner.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/assemblin-tecknar-ramavtal-med-goteborg-energi-27093

Ökade intäkter för Serneke

Ser fortsatt hög efterfrågan.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/okade-intakter-serneke-27092

Bonava sålde mer men försämrade resultatet

Lyfter fram lyckad Tysklandssatsning.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/bonava-salde-mer-men-forsamrade-resultatet-27091

Tegelarkitektur i fokus vid nya fastighetsinvesteringar

Annons.
Eftersom det är en långtidshållbar, estetisk och totalekonomiskt fördelaktig lösning.
http://byggindustrin.se/sponsrat/bygg-i-tegel/tegelarkitektur-ar-i-fokus-vid-nya-fastighetsinvesteringar-26945

Mindre försäljningstapp än väntat för JM

Dystert i Stockholm men totalt överträffades förväntningarna.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/mindre-forsaljningstapp-vantat-jm-27071

Peab bygger Ikea i Kållered

Del i långsiktig överenskommelse.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/peab-bygger-ikea-i-kallered-27060

Tyréns förvärvar i Baltikum

Köper Litauens största konsultbolag inom infrastruktur
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/tyrens-forvarvar-i-baltikum-27069