Meny
  • Marken under Stockholm ser på vissa ställen ut som en Herrgårdsost. Här handlar det om Citybanan. Nu höjs röster för att det behövs bättre struktur på hur det borras och sprängs i underjorden där det är många om budet.

Kaoset i underjorden ska redas upp

Kaoset i underjorden ska redas upp

I Sverige saknas en samordnad planering för undermarken, och det här leder till intressekrockar och problem vid många projekt. Samtidigt hårdnar konkurrensen om undermarken. Möjliga lösningar har nu kartlagts i en förstudie av SGU och Trafikverket.

– Som det är nu är det i princip den som är först ut med att vilja borra under mark som får göra det. Vi vill ta fram ett verktyg som möjliggör ett mer hållbart nyttjande för undermarken, säger Lars Rodhe, Enhetschef, Byggande och infrastruktur på Avdelningen för samhällsplanering på Sveriges geologiska undersökning (SGU).

Trycket på undermarken ökar - vägar och tåg behöver tunnlar under jord, men även aktörer som vill bygga serverhallar för IT eller kommersiell verksamhet kan vilja breda ut sig.

Detta kombinerat med avsaknaden av planeringsverktyg för undermarken skapar risk för problem. Borrhål som av misstag borras rakt in i tunnlar, borrhål för enskilda fastigheters bergvärme som är i vägen för tunnelprojekt och tunnelprojekt som får problem på grund av oväntat sprickrikt berg är exempel på problem som kan uppstå när kännedomen om marken är dålig.


LÄS MER: Ny databas förenar undersökningsmetoder

För några år sedan skulle man till exempel undersöka marken i Stockholm för ett nybygge och borrade rakt igenom Södra länken där trafiken körde för fullt.

– Problemet är störst i storstäderna, men kommer att komma även till mindre städer, spår Lars Rodhe.

Rapporten ’’Storstadsutveckling - behov av undermarksplanering’’ har tagits fram på uppdrag av regeringens Miljömålsråd. Den föregicks av en intressentanalys som WSP gjorde förra hösten där man kom fram till att tillfrågade flera undermarksaktörer inte alls tänkt så mycket på problemet, men att frågan väckte stort intresse.

Lars Rodhe, enhetschef Byggande och infrastruktur på avdelningen för samhällsplanering på Sveriges geologiska undersökning (SGU).

SGU och Trafikverket konstaterar att eftersom det i dagsläget inte är någon myndighet som har ett utpekat ansvar för att planera eller styra användningen av dessa resurser utnyttjas inte marken hållbart. 

Att planera nyttjandet av undermarken är extra viktigt eftersom det ofta är svårt, om inte omöjligt att återställa marken om något går fel, konstaterar Thomas Dalmalm, enhetschef inom anläggningsteknik stora projekt på Trafikverket, som också varit med och skrivit rapporten. 

– Har man byggt en tunnel på en plats så är det ju en tunnel där, säger han.

Trafikverket berörs till stor del av det här, eftersom de planerar projekt många år i förväg, men är beroende av politiska beslut för att genomföra dem. Och eftersom den som först ansöker om att få bygga under jord på en plats ofta får första tjing kan det hända att Trafikverket är ute för sent när de väl gör sin ansökan, och då får planera om.

– Vi planerar till exempel för en östlig förbindelse i Stockholm som ska ansluta i Sickla där vi väntar på politiska beslut. Men där byggs det nu för fullt för bostäder och företag och planeras tunnelbanor och det ena och det andra och till slut är risken att vi inte kan ansluta eftersom andra var där före och vårt projekt drar ut på tiden, säger Thomas Dalmalm.

Thomas Dalmalm, enhetschef inom anläggningsteknik stora projekt på Trafikverket.

En del andra länder har kommit längre på det här området, bland annat finns sedan år 2010 en underjordisk generalplan för Helsingfors kommun som innefattar större delen av tätorten.

Rapporten vill se liknande modeller och kommer föreslå att en djuplagerbaserad modell tas fram, där trafikslag och andra nyttjande anläggs på förutbestämda djup.

– Ett sådant verktyg skulle minska risken för att olika intressen krockar. Överst vill man sannolikt ha lokala ledningar, sedan vägar längre ner, följt av tåg och så geoenergi ytterligare längre ner, säger Lars Rodhe på SGU.

Den 27 november ordnas ett seminarium i Stockholm dit personer med kompetens inom undermarksbyggande bjudits in och efter det hoppas man ha ännu mer kött på benen för att ta frågan vidare till Miljömålsrådet. Ett mål är att skapa en 3D-modell för underjorden - med geologiska förhållande, spricksystem och svaghetzoner och anläggningar, så långt det är möjligt med tanke på sekretessbestämmelser för information om vissa anläggningar under jord.

Rapportförfattarna tror också att borrningar för bergvärme kan behöva regleras hårdare och vill på sikt få till förändringar i Plan- och bygglagen för att säkerställa en bättre planering av undermarken

– Men det kommer ta flera år att nå dit, för att ändra i PBL är inget man gör i en handvändning precis, det krävs en hel del utredning, säger Lars Rodhe.

Allt färre söker bygg- och anläggning till gymnastiet

Arbetsförmedlingen och Storstockholm går samman för att få fler välja rätt väg till jobb.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/allt-farre-soker-bygg-och-anlaggning-till-gymnastiet-26003

Svenskt Näringslivs ordförande avgår

Har kritiserats för drastiska uttalanden och skatteplanering.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/svenskt-naringslivs-ordforande-avgar-25997

Veidekke: "Hög tid att effektivisera vår bransch"

Byggbolaget inrättar ny roll.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/veidekke-hog-tid-att-effektivisera-var-bransch-25983

Byggare går ihop i Barkarby Science

Deltar i forskning och utbildning inom hållbar stadsbyggnad.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/byggare-gar-ihop-i-barkarby-science-25989

Byggnads svarar på kritiken

Nöjer sig med yrkesintroduktion.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/byggnads-svarar-pa-kritiken-25995

Avtal ska ge fler vägar in i byggbranschen

Men facket har inte skrivit under.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/avtal-ska-ge-fler-vagar-i-byggbranschen-25994

Månsson sponsrar professur på Chalmers

Först i Sverige med inriktning arkitektur och ekonomi.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/mansson-sponsrar-professur-pa-chalmers-25993

#teknisktfel: "Jag kände enorm ångest"

Teknikbranschen har fått sitt eget upprop i kölvattnet av #metoo-rörelsen - #teknisktfel.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/teknisktfel-jag-kande-enorm-angest-25981

Bostadsmiljarder gick till 199 kommuner

Det var 199 kommuner som fick dela på årets statliga bonus för bostadsbyggande.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/bostadsmiljarder-gick-till-199-kommuner-25977

Partnering – en lagsport för att nå målet

NCC turnerar med event om partneringformen
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/partnering-en-lagsport-att-na-malet-25968