Meny
  • Studenterna rusar till utbildningen för Byggteknik och design, men det finns farhågor att intresset ska svalna om utbildningen blir för akademisk.

Högskoleingenjörer i farozonen?

Högskoleingenjörer i farozonen?

Högskoleingenjörsutbildningen Byggteknik och design på KTH lockar ett stort antal elever och är en snabb väg ut i arbetslivet. Men avdelningschefen Per Roald ser risken att utbildningen blir mer akademisk och därmed tappar sin dragningskraft. Det är en risk som universitetsledningen dock inte ser.

Den treåriga utbildningen Byggteknik och design på KTH tar in cirka 260 elever per år och intresset för utbildningen ökar stadigt.
– Aldrig förr har vi haft så många sökande, så höga antagningspoäng, så stor andel kvinnor och så stor mångfald i bakgrund på studenterna, säger Per Roald, avdelningschef för Byggteknik och design.
Ändå ser han mörka moln på himlen för högskoleingenjörsutbildningen. För två år sedan flyttade utbildningen från sitt tidigare campus i Haninge in till KTH i centrala Stockholm.
– Det har inneburit en hyresökning med 100 procent. Samtidigt har anslaget per elev – GRU-medel – minskat de senaste fem åren och fortsätter att minska, berättar Per Roald.

Utöver de ökande kostnaderna för utbildningen ser Per Roald fler farhågor för utbildningen i och med flytten in till KTH:s campus i stan. Högskoleingenjörsutbildningen är en yrkesutbildning och har en praktisk inriktning där teknikteori och praktik blandas redan från start, vilket skiljer sig väsentligt från KTH:s och övriga högskolors normala kandidatutbildningar som ofta syftar till att studenter skall läsa vidare ytterligare två år på ett master program för att till exempel få teknikkompetens.
– Hos oss är allting produktionsvinklat, men det finns krafter som vill göra utbildningen mer lik kandidatexamen innan en master-utbildning, säger Per Roald.


Per Roald, avdelningschef för Byggteknik och design på Kungliga Tekniska högskolan, KTH.
Foto: Anders Siljevall

Bland annat finns risk enligt Per Roald att grupper från högskoleingenjörsutbildningen blandas med civil­ingenjörsutbildningen vilket kan ställa till problem då utbildningsplaner och kursplaner har olika mål. Att undervisa i stora grupper på 150–250 högpresterande studenter kan fungera för några men normalt inte för merparten av de studenter som söker sig till den treåriga högskoleutbildningen som normalt har betydligt lägre intagningspoäng.
– Redan på 70-talet började man se nackdelarna med pedagogisk stordrift med stora och blandade studentgrupper. Tyvärr finns dock fortfarande en uppfattning att man kan bunta ihop stora studentgrupper och därigenom spara pengar utan att få försämring av studenternas möjligheter till inhämtning av satta kunskapsmål. Vi som arbetat med högskoleingenjörer sedan utbildningen startade för 30 år sedan vet att det inte är lämpligt att undervisa i större grupper än cirka 70 studenter, säger Per Roald.
På sikt kan denna syn leda till en urvattning av högskoleingenjörsutbildningen och göra den mindre attraktiv för de grupper som i dag lockas till den – de som vill ha en praktisk utbildning som snabbt förbereder dem för jobb inom byggindustrin snarare än att förbereda sig för ytterligare studier, befarar Per Roald.
– Bolagen behöver unga högskoleingenjörer med hög digital kompetens. Om det ruckas på utbildningen och vi får ut färre studenter stannar utvecklingen av branschen upp, säger Per Roald.
Han berättar att kollegor vid andra lärosäten vittnar om en liknande vardag.
– De känner igen sig i vår situation, att det saknas intresse för grundutbildningen på högskolorna.


Riktade fackanslag

En möjlig lösning som Per Roald ser är riktade fackanslag för byggutbildningar för att säkerställa att det finns medel för utbildningar som snabbt kan försörja företagen med utbildad arbetskraft.
– Bygg är en bransch som alla skäller på när det kommer till effektivisering. Det behövs fler högskoleingenjörer som våra på KTH med hög digital kompetens, säger Per Roald
Rikard Espling, vd för Samhällsbyggnadslänken som är en förening för samverkan mellan KTH och samhällsbyggnadsbranschen, ser även han ett stort behov av produktionsinriktade utbildningar.
– Bland våra medlemsföretag finns ett jättelikt resursbehov och vi behöver fylla på på alla nivåer. Många behövs i de producerande delarna av sektorn, säger han.
Civilingenjörsutbildningen är en blandning mellan yrkesförberedande utbildning och mer teoretisk, medan mer renodlat praktiska högskoleingenjörsutbildningen fyller en minst lika viktig roll.
– Vi behöver få fart på förändringsarbetet mot en större digital mognad och ökad effektivisering i produktionen. Därför är det viktigt att få ut högskoleingenjörer i bolagen, säger Rikard Espling.
Samhällsbyggnadsbranschen behöver såväl civilingenjörer som högskoleingenjörer och Rikard Espling ser det som viktigt att utbildningarna behåller sin särart.
– Samtidigt har högskolorna en utmaning när det gäller resurser, inte minst i Stockholm där marknadsmässiga lokalhyrorna är äter upp en stor andel av anslagen, och samordning när det kommer till lärarresurser kanske är nödvändigt. Men det är viktigt att värna om utbildningarnas särarter, säger Rikard Espling.

"Ingen risk på kort sikt"

En likriktning kan eventuellt vara en risk på lång sikt, men förhoppningsvis inte på kort sikt, tror han.
– Byggteknik och design har ett eget hus på campus och med kanske de mest moderna och datortätaste lokalerna på KTH, vilket är mycket bra. Samtidigt finns det en önskan från både skola och elever om att man ska kunna växla över från högskoleingenjörsutbildningen till ett kandidatprogram och senare masterprogram,  vilket också är en viktig aspekt, säger Rikard Espling.
Per Berglund, prodekanus och utbildningsansvarig på KTH, ser ingen risk att högskoleingenjörsutbildningen ska försvinna eller urvattnas.
– Högskoleingenjör är ett starkt varumärke och en viktig examen som är välkänd. Det finns inga initiativ på KTH som ämnar att förändra detta, säger han.
Han kan inte uttala sig specifikt om Byggteknik och design-programmet.
– På KTH finns det många högskoleingenjörsprogram inom olika områden och jag kan inte uttala mig specifikt om detta program men jag vet att det är viktigt för samhällsbyggnadssektorn, säger Per Berglund.
 

Glad påsk!

Byggindustrin.se tillbaka tisdag 23 april.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/glad-pask-28144

Flera brister på Stockholmsbygge

Fallrisk i schakt och gasolflaskor som kunde explodera.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/flera-brister-pa-stockholmsbygge-28142

Snart koras årets unga ledare

Fyra nominerade till Guldhuset.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/snart-koras-arets-unga-ledare-28140

Betonmast bygger kulturellt kvarter

Byggs på parkeringsplats.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/betonmast-bygger-kulturellt-kvarter-28141

Byggare bakom Sveriges första lokala klimatplan

Malmöföretag går i bräschen.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/byggare-bakom-sveriges-forsta-lokala-klimatplan-28134

Kallade isolering miljövänlig – fälls i domstol

Domslut i strid mellan cellulosa och mineralull.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/kallade-isolering-miljovanlig-falls-i-domstol-28138

JM får gasolkritik

Farlig hantering av gasolflaskor vid inspektion.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/jm-far-gasolkritik-28135

Byggföretag bötfälls för avfallslagring

Ett byggföretag i Uppsala krävs på 50000 kronor.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/byggforetag-botfalls-avfallslagring-28130

Revisor varnar för risker i Oscar Properties

"Kan inte tas för givet att bolaget kan drivas vidare."
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/revisor-varnar-risker-i-oscar-properties-28128

”Etikfrågorna är 
affärskritiska”

Kajsa Hessel om civilkurage, 
korruption och vikten av sund konkurrens.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/etikfragorna-ar-affarskritiska-28097