Meny

Här mäts Slussen på millimetern

Här mäts Slussen på millimetern

Spetsteknik används för att säkra grundläggningen vid nya Slussen. Med en specialbyggd båt med multibeamekolod kartläggs sjöbotten utanför Slussen i Stockholm. Allt för att ge byggarna de bästa förutsättningarna för att lägga en grund som ska stå i minst 100 år.

Klockan är nära nog 17 när Marcus Höök och Alexis Cazorla från WSP gör sig redo för dagens andra arbetspass. De gör så kallade sjömätningar i Saltsjön strax utanför Slussen i Stockholm. Tidigt varje morgon, innan arbetsdagen börjar för dem som arbetar med att lägga grunden för nya Slussen, dokumenterar de hur botten ser ut inför dagens arbete och hur massorna har rört sig sedan dagen innan. Och vid arbetsdagens slut gör de det igen.

– Varje dag drar de upp gamla träpålar och annat material som tas om han och sorteras för att sedan återvinnas, så varje morgon och varje kväll skapar vi en ny bild av hur sjöbotten förändras, berättar Marcus Höök.

Man skulle kunna säga att de skapar ett sjökort som visar förutsättningarna för dagens arbete – och ett som visar hur det har blivit. Sjömätningen pågår i 3–4 månader i det här skedet av grundläggningsarbetet och sedan kommer de att återkomma i ett senare skede.


WSP genomför sjömätningar för att kontrollera rörelserna som sker under bygget av nya Slussen.
Foto: Mattias de Frumerie

Vi hoppar ombord på den specialbyggda båten, från det svenska varvet Arronet.

– Den har ett multibeamekolod. Det innebär att vi skickar ner en hel solfjäder, 400 ping, på en gång var 20:e millisekund. Då får vi en solfjäder av punkter som trianguleras ihop till en bild av botten, berättar Marcus Höök.

Multibeam-mätning (multistrålande ekolod) är den metod som används av Sjöfartsverket när man sjömäter till exempel farleder. Skillnaden vid Slussenentreprenaden är att de mäter så noggrant det går med den senaste tekniken för att få en så hög upplösning som möjligt.

– Till exempel mäter Sjöfartsverket normalt med 200KHz och vi mäter med 400KHz vilket ger en mycket mer detaljerad avbild av botten. Skillnaden är med andra ord inte metoden utan hur hög upplösning vi kan ha på inmätningen av botten. Självklart kräver detta mer data som samlas in och hanteras, säger Marcus Höök. 

LÄS MER: "Det här är en ingenjörsdröm"

För att sjömätarna ska veta exakt var båten befinner sig navigerar man via GNSS (Global Navigation Satellite Systems). Det är ett samlingsnamn för de satellitsystem som används för globala navigerings- och positioneringsändamål.  GNSS omfattar i första hand amerikanska GPS och ryska Glonass.

 – Vi ringer upp en Swepostjänst som Lantmäteriet har. Den korrigerar signalen från satelliterna så att vi får en noggrannhet på centimetern, säger Marcus Höök.

Sjömätarna har gjort över 60 turer i vattnet utanför Slussen och den noggrannhet som de får är cirka 4 centimeter i höjd.

– Det är fantastiskt bra! säger Marcus Höök.

Marcus Höök, WSP.
Foto: Mattias de Frumerie

Marcus Höök och hans kollegor har redan sjömätt på Mälarsidan av Slussen.

– Det som är mest fantastiskt är att det finns så mycket historia under vattenytan. Hela Stockholm är byggt på vatten. Genom den här mätmetoden kan vi upptäcka och identifiera allt som finns där nere, säger Marcus Höök.

Syftet med sjömätarnas arbete är att se efter att fyllnadsmassorna stannar där det är tänkt.

– Så att man kan säkerställa att det blir som ingenjörerna vill, säger Marcus Höök.

I båtens styrhytt finns det tre olika skärmar som visar olika data. Bland annat kan man se en fotografisk karta över hur sjöbotten ser ut.

– Vi ser precis allting på botten, stockar, ledningar och skred, säger Marcus Höök.


Alla satelliter används

En annan skärm visar vilka satelliter som är bra att använda för tillfället. Vid det här mättillfället är det nio satelliter av elva möjliga i GPS-systemet som har en bra position och sju i det ryska systemet, Glonass.

– Vi använder alla 15 för att få en så bra positionsbestämning som möjligt, säger Marcus Höök.

– Varje gång vi pingar får vi en tidsstämpel från satelliterna som fastnar på varenda liten prick, säger Marcus Höök.

Och varenda liten prick är viktig.

För att det värden man får fram ska kunna analyseras korrekt krävs det att man vet förhållandena i vattnet också. Alexis Cazorla sänker ner en SVP-sond (Sound Velocity Profiler) till botten. Den mäter vilket djup vi är på genom vattentryck och ljudets hastighet genom vattnet, som beror på vattentemperatur och salthalt bland annat.

– Den graf som vi får är visar så kallade språngskikt – skillnaden mellan det varma och kalla vattnet. Ett sådant kan också skapas mellan salt och sött vatten. Det är viktigt för oss att veta för det påverkar brytningsvinkeln på de ekolodsstrålar vi skickar ner. Ett ping på exempelvis 60 grader kan bryta av och ge fel data om vi inte vet korrektionen för brytningsvinkeln, säger Marcus Höök.


3D-modell

De data som sjömätarna får fram sammanställs i en 3D-modell som de kan vända och vrida på för att få en komplett bild av hur sjöbotten ser ut för tillfället. Det brukar ta dem ungefär en till två timmar att gå igenom den data de har samlat in ute i fält och lämna över den till Skanska-folket som arbetar med grundläggningen.

– Vi kan få ut så mycket intressant information utifrån dessa data, även bottentyper via backscatter som är likt ett fotonegativ av botten, säger Marcus Höök.

Uppdelad i 25 entreprenader
  • Syftet med ombyggnaden av Slussen är att förbättra trafiksäkerhet och framkomlighet, att byta ut den söndervittrande befintliga konstruktionen och att säkra att regleringen av vattennivåerna i Mälaren.
  • Projektets budget är 12,1 miljarder kronor i löpande prisnivå. I summan, som betalas av Stockholms stad, ingår trafiklösningen, bussterminalen, avtappningskanalerna och själva båtslussen, men inte byggnaderna öster om Katarinahissen.
  • Ombyggnaden ska delvis finansieras genom försäljning av byggrätter.
  • Omkring 25 delentreprenader ska handlas upp för att genomföra projektet.

Byggare går ihop i Barkarby Science

Deltar i forskning och utbildning inom hållbar stadsbyggnad.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/byggare-gar-ihop-i-barkarby-science-25989

Byggnads svarar på kritiken

Nöjer sig med yrkesintroduktion.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/byggnads-svarar-pa-kritiken-25995

Avtal ska ge fler vägar in i byggbranschen

Men facket har inte skrivit under.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/avtal-ska-ge-fler-vagar-i-byggbranschen-25994

Månsson sponsrar professur på Chalmers

Först i Sverige med inriktning arkitektur och ekonomi.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/mansson-sponsrar-professur-pa-chalmers-25993

#teknisktfel: "Jag kände enorm ångest"

Teknikbranschen har fått sitt eget upprop i kölvattnet av #metoo-rörelsen - #teknisktfel.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/teknisktfel-jag-kande-enorm-angest-25981

Bostadsmiljarder gick till 199 kommuner

Det var 199 kommuner som fick dela på årets statliga bonus för bostadsbyggande.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/bostadsmiljarder-gick-till-199-kommuner-25977

Partnering – en lagsport för att nå målet

NCC turnerar med event om partneringformen
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/partnering-en-lagsport-att-na-malet-25968

Byggbranschen allt viktigare för campingägare

"En prisfråga".
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/byggbranschen-allt-viktigare-campingagare-25948

Plusenergibostäder prisas internationellt

Einar Mattsson tar emot hållbarhetspris.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/plusenergibostader-prisas-internationellt-25969

Ramavtalet som ska få ner bostadsbristen igång

SKL hoppas hjälpa bostadsbyggandet på traven.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/ramavtalet-som-ska-fa-ner-bostadsbristen-igang-25949