Meny
  • Jan Udén, projektchef för Skanskas entreprenader vid Slussen. Kristina Ahlström

”Det här är en ingenjörsdröm”

”Det här är en ingenjörsdröm”

Slussen mellan Södermalm och Gamla stan är inte bara en angelägenhet för stockholmarna. Hela Mälardalen är beroende av hur vattenflödena regleras via Slussen – inte minst för att säkra dricksvattenförsörjningen i hela Mälardalsregionen. Nu används den senaste tekniken för att lägga grunden för den nya slussen.

– Det här är en ingenjörsdröm. Om man inte får en kick av detta så bör man byta jobb!

Det säger Jan Udén, projektchef för Skanskas entreprenader vid Slussen.

Utanför Skanskas projektkontor i det så kallade Glashuset vid Slussen arbetar just nu 6 borriggar med att borra ner pålar, spont och dragstag för grundläggning till den nya grunden och stora muddringsarbeten pågår för att förbereda marken för den nya slusskajen och den stora bro som ska lanseras på plats år 2020.


Tre delar

Själva slussen kommer i tre delar. Den första delen sätts på plats i september 2018 och största delen har tillverkats i torrdocka i Köpenhamn och fraktas via båt till Stockholm.

De fysiska byggnationerna vid Slussen har pågått i drygt ett år. I ytterligare fem år kommer byggdammet att yra på platsen innan den nya anläggningen är färdig att tas i bruk år 2022/2023. Ombyggnaden av Slussen är ett gigantiskt projekt. Totalt kommer Stockholms stad att handla upp cirka 25 olika entreprenader. Skanska har fyra av dessa, bland annat den så kallade vattenentreprenaden, landentreprenaden, huvudbron och avbördningsentreprenaden, det vill säga att bygga den nya vattenslussen.

För Skanskas del är själva byggnadsarbetena vid Slussen inne på sitt andra år. Ungefär hälften av de arbeten som ska utföras ligger i eller intill vattnet.

Det finns tre huvudanledningar till att Slussen måste byggas om. Den första är att den är uttjänt. Slusspaketet sätter sig. Den andra är att Stockholm och regionen växer. Då behöver Slussen bli en effektiv och trygg knutpunkt och mötesplats. Och den tredje anledningen är att avbördningen från Mälaren i dag är underdimensionerad.

LÄS MER: Här mäts Slussen på millimetern

– Vattenregleringen är en viktig fråga. I november/december år 2000 nådde vattennivån i Mälaren 65 centimeter över normalt och vi riskerade att få vatten ner i tunnelbanan. Då riskerade dricksvattnet för två miljoner människor i Mälardalen att förorenas. Det hade varit katastrof, säger Jan Udén.

Men klimatförändringar gör att även havsnivån väntas stiga. När havsnivån stiger måste Mälaren skyddas från saltvatteninträngning från Östersjön. Den nya slussen ska klara en havsyta som ligger drygt 2 meter högre än i dag. SMHI bedömer att en sannolik havsnivåhöjning inom anläggningens cirka 100 åriga livslängd på cirka 1 meter, med hänsyn tagen till landhöjning bland annat.

Kommer släppa ut mer vatten

När den nya slussen är på plats kommer den att kunna släppa ut fem gånger så mycket vatten från Mälaren ut i Saltsjön jämfört med i dag. Avtappningskapaciteten ökas från cirka 300 kubikmeter/sekunden till cirka 1 400 kubikmeter/sekunden. Samtidigt fördubblas kapaciteten också i Hammarby kanal. Totalt fördubblas kapaciteten att avbörda Mälaren från 800 till 2 000 kubikmeter/sekunden. Detta beräknas skydda Mälardalsområdet från översvämningar i cirka 100 år. Den nya slussanläggningen är unik på så sätt att den alltså ska klara tryck och översvämningsrisker från både Saltsjön och Mälaren.

Skanskas projektorganisation sitter tillsammans med Stockholms stad. 65 tjänstemän från Skanska och något fler från staden delar lokaler.

– Vi samarbetar kring ekonomi, tidplan och kvalitet med Stockholm stad. Vid den här typen av väldigt komplexa projekt måste man lösa frågor under resans gång och då underlättar det mycket med samverkan, säger han.

Projektet rymmer stora tekniska utmaningar.

– Vi har en bro som ska lanseras på plats, en sänktunnel som ska rymma alla installationer mellan Södermalm och Gamla stan och hela slusspaketet som byggs i tre delar, berättar Jan Udén.

Lägg därtill hela grundläggningen där 1 500 pålar måste borras ner genom bland annat. Stockholmsåsen 20–75 meter ner för att nå gediget berg, en 8-filig huvudbro och låga broar för gång-och cykeltrafikanter. Och detta i en miljö där 486 000 personer passerar varje dag på sin väg till och från jobbet.

– Tredjemanspåverkan har varit större än vi räknat med. Bygget är en turistattraktion i sig, säger Jan Udén.

”Branschen förlorar viktig plattform för dialog”

Läsarnas och medlemsföretagens röster om att Byggindustrin läggs ner.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/branschen-forlorar-viktig-plattform-dialog-26107

Unga vuxna går i sina föräldrars boendefotspår

Barn till hyresrättsföräldrar bosparar mer sällan.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/unga-vuxna-gar-i-sina-foraldrars-boendefotspar-26071

Byggindustrin läggs ned

Beskedet meddelades på måndagen.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/byggindustrin-laggs-ned-26102

Första delen av Marieholmstunneln på plats

Se Trafikverkets film från jätteprojektet.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/forsta-delen-av-marieholmstunneln-pa-plats-26095

Skanska storsatsar i Boklok-fabrik

Investerar 250 miljoner i Vimmerby-fabriken.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/skanska-storsatsar-i-boklok-fabrik-26093

Peab om takraset: "Vi ser jätteallvarligt på detta"

Innergård rasade när tak till garage gav vika.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/peab-om-takraset-vi-ser-jatteallvarligt-pa-detta-26091

Därför rasade brobygget i Ludvika

Skanskas egen utredning färdig.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/darfor-rasade-brobygget-i-ludvika-26088

”Fokusera på oseriösa byggföretag”

Skatteverket ägnar för mycket tid åt små företag om begår misstag, menar debattörer.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/fokusera-pa-oseriosa-byggforetag-26090

Anders Danielsson ny koncernchef för Skanska

Tar över efter avgående Johan Karlström.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/anders-danielsson-ny-koncernchef-skanska-26086

Utredning: Så ska energieffektivitet främjas

Statligt stöd och kreditgarantier.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/utredning-sa-ska-energieffektivitet-framjas-26087