Meny
  • Simone Kreutzer, vd för Intressegrupp Passivhus, stod nyligen tillsammans med Knivsta kommun värd för en passivhuskonferens.
    Foto: Johanna Åfreds

”Det är många missuppfattningar”

”Det är många missuppfattningar”

Antalet internationellt certifierade passivhus ökar rejält i Sverige under 2017, men från en låg nivå. Skolor och förskolor är särskilt populära när kommuner vill pröva passivhustekniken.

För tio år sedan var passivhus fortfarande en pionjärverksamhet i Sverige. Nu har passivhustekniken blivit mer etablerad och en rad myter har försvunnit. Detta konstaterade Simone Kreutzer, vd för Intressegrupp Passivhus, som tillsammans med Knivsta kommun stod värd för en passivhuskonferens nyligen.

– Kompetensen har ökat och det finns ett antal referensbyggnader där man kan se att de teoretiska beräkningarna och de verkliga värdena stämmer. Det har skett en teknikutveckling, bland annat genom att vi som bygger har ställt krav på industrin, säger hon.

Simone Kreutzer menar att för bara tio år sedan trodde många att passivhus inte skulle fungera i vårt kalla klimat.

– I början var det svårt att uppnå kraven i Kiruna, men nu går det bra att bygga även där.


Många missförstånd

Passivhustekniken har dragits med en rad missförstånd, enligt Simone Kreutzer, och det är en förklaring till att det inte har byggts mer. Passivhusen är inte kalla och värms inte enbart av de boendes egen kroppsvärme. De måste inte värmas enbart med luftburen värme, ha fönster som inte går att öppna eller bara ha fönster i sydläge.

– Andra missuppfattningar är att man bara fokuserar på kilowattimmar eller att husen skulle vara svåra att drifta på grund av komplicerad teknik, säger hon.

LÄS MER: Nu bygger Knivsta bara passivhus

Ett passivhus är inget lågenergi- eller plusenergihus som enbart definieras via köpt energi. Ett passivhus är ett helhetskoncept där hög kvalitet och god inomhusmiljö står i centrum, påpekar Simone Kreutzer. De är välisolerade, har få köldbryggor, bra fönster och ventilation med värmeåtervinning. I Tyskland och Österrike är passivhusen etablerade sedan lång tid tillbaka. Hon lovordar bland annat Innsbruck och Hannover vars kommuner beslutat att alla offentliga byggnader ska hålla passivhusstandard.

I Sverige saknas i praktiken en passivhusstandard eftersom Feby12 börjar bli daterad. Intresset för att certifiera enligt den internationella standarden har dock ökat rejält. Enligt IG Passivhus egen statistik har närmare 20 byggnader certifierats, eller är under produktion 2017, mot bara två stycken förra året.

– Det byggs mycket nytt just nu över lag och då blir en del av dem passivhus, konstaterar Simone Kreutzer.

 

Vad säger du till dem som klagar på att de passivhus som de har byggt inte hållit måttet?

– Då har de inte byggt enligt konstens alla regler.

Vad behövs för att passivhusen ska slå igenom bredare?

– Mer kompetens. Beställarna måste bli bättre på att ställa krav, kunna följa upp kraven och ifrågasätta.

Vad finns mer på din önskelista?

– Sverige måste komma igång med att totalrenovera till passivhusstandard och för det krävs incitament eller piska. Det görs energideklarationer på landets hus men jag önskar att de inte bara samlades in utan att det även ställdes krav på att befintliga byggnader ska komma ner till en viss nivå, säger Simone Kreutzer.

Enkät

Vilka viktiga frågor behöver lösas för att passivhusen ska slå igenom?

 

Jesper Christensen, konsult ventilation, Energy Building:

– Jag tror att lagkrav inom energin är det som skulle kunna få den stora massan att bygga mer energieffektivt. NNE-kraven (Nära Noll Energibyggnader) som kommer framöver blir viktiga för att skärpa kraven. Men det finns redan ett ökat intresse. Många vänder sig till oss för att hitta en kvalitetslösning, de ser passivhustekniken som något som ligger i framkant.

 

Thule Brahed, konsult VVS och energi, Norconsult:

– Den gamla svenska standarden Feby 12 har inte uppdaterats alls i väntan på det nya NNE-direktivet. Många vänder sig då till att certifiera enligt den internationella passivhusstandarden istället, men om den blir för stor kan många bra tekniska lösningar som inte ryms i den standarden hamna i skymundan. Ett exempel är frågan om var elen kommer ifrån som används i passivhusen. Det görs tyvärr ingen skillnad på om man köper el från kolkraft eller har el från produktion på sitt eget tak. Den diskussionen borde lyftas.

 

Malin Paulsson, arkitekt och passivhusexpert, White Arkitekter:

– Ett problem som jag möter är att en hel del fastighetsägare för flerbostadshus inte vågar eller kan prova nya produkter. Även om de skulle vilja köpa ett fönster för passivhus kan det vara svårt om de sitter fast i avtal om var de ska handlas upp ifrån.

 

Emma Hult, riksdagsledamot Miljöpartiet:

– Den största utmaningen för passivhusen är den politiska viljan. Se bara på Knivsta där de är ganska överens över blockgränserna om att det kommunen bygger ska vara passivhus. Tänk bara om till exempel Stockholms stad skull bestämma sig för samma sak, vilket genom slag det skulle få.

 

Peter Sunvisson, konsult, Dry-It:

– Det behövs förståelse, långsiktighet och att man börjar tänka mer på hela livscykeln. Det finns fortfarande fördomar om passivhus. Till exempel att det skulle vara så mycket dyrare, problem med dagsljusinsläpp och tråkig form, men det stämmer inte.

Byggare går ihop i Barkarby Science

Deltar i forskning och utbildning inom hållbar stadsbyggnad.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/byggare-gar-ihop-i-barkarby-science-25989

Byggnads svarar på kritiken

Nöjer sig med yrkesintroduktion.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/byggnads-svarar-pa-kritiken-25995

Avtal ska ge fler vägar in i byggbranschen

Men facket har inte skrivit under.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/avtal-ska-ge-fler-vagar-i-byggbranschen-25994

Månsson sponsrar professur på Chalmers

Först i Sverige med inriktning arkitektur och ekonomi.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/mansson-sponsrar-professur-pa-chalmers-25993

#teknisktfel: "Jag kände enorm ångest"

Teknikbranschen har fått sitt eget upprop i kölvattnet av #metoo-rörelsen - #teknisktfel.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/teknisktfel-jag-kande-enorm-angest-25981

Bostadsmiljarder gick till 199 kommuner

Det var 199 kommuner som fick dela på årets statliga bonus för bostadsbyggande.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/bostadsmiljarder-gick-till-199-kommuner-25977

Partnering – en lagsport för att nå målet

NCC turnerar med event om partneringformen
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/partnering-en-lagsport-att-na-malet-25968

Byggbranschen allt viktigare för campingägare

"En prisfråga".
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/byggbranschen-allt-viktigare-campingagare-25948

Plusenergibostäder prisas internationellt

Einar Mattsson tar emot hållbarhetspris.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/plusenergibostader-prisas-internationellt-25969

Ramavtalet som ska få ner bostadsbristen igång

SKL hoppas hjälpa bostadsbyggandet på traven.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/ramavtalet-som-ska-fa-ner-bostadsbristen-igang-25949