Meny

Den usla produktiviteten – ett statistiskt mätfel

Den usla produktiviteten – ett statistiskt mätfel

”Tvärsäkra konstateranden om att byggbranschen har så dålig produktivitetsutveckling baseras på en myt. De mätningar som görs är för osäkra. Inget vet hur produktiviteten ser ut.” Det säger Hans Lind som tillsammans med Han-Suck Song har skrivit rapporten ”Dålig produktivitetsutveckling i byggindustrin: Ett faktum eller ett mätfel?”

I debatten om byggbranschen under de senare åren är bilden rätt entydig: byggindustrin har en usel produktivitet.

Det här slås fast i utredningar som ”Skärpning gubbar” (2002),”Sega gubbar” (2009), i olika rapporter från Statskontoret och i delrapporter från regeringens produktivitetskommitté.

Och som en effekt av denna svaga – ibland till och med negativa – produktivitetsutveckling stiger byggpriserna kännbart mer än konsumentpriserna, åtminstone om man kikar i SCB:s statistik.

SCB mäter arbetsproduktivitet med definitionen ”förädlingsvärde per arbetad timme”.

Enligt SCB:s beräkningar ökade produktiviteten i det svenska näringslivet i snitt med 3 procent per år under perioden 1980 till 2005.

Bäst produktivitet under de 25 åren hade industrin med ett snitt på 4,7 procent. Byggbranschen har i de här mätningarna närmast åkt berg-och-dalbana. Under perioden 1980 till 1985 var byggarna bäst i klassen med ett årligt snitt på 2,8 procent (industrin hade då 2,2). Under 1985 till 1990 föll byggbranschens produktivitetssnitt till 1,6 procent (industrin hade då 1,5). Under perioden 1990 till 1995 – det vill säga under finans- och fastighetskrisens härdsmälta – låg både byggbranschen och industrin på hela 5,9 procent.

Men sedan har det gått utför. Byggbranschen snittade på 1,8 procent 1995–2000 och hade negativ tillväxt 2000–2005, med -0,8 procent i genomsnitt. Under motsvarande två femårsperioder hade industrin en produktivitetstillväxt på 5,9 procent respektive 8,2 procent.

Usel utveckling, som sagt. Men är det sant? Har byggbranschen en så mycket sämre produktivitet än andra sektorer inom näringslivet?

Hans Lind och Han-Suck Song på Institutionen för fastigheter och byggande på KTH har tittat på det här. Deras rapport heter ”Dålig produktivitetsutveckling i byggindustrin: Ett faktum eller ett mätfel?”

Deras svar är kort och gott: Det är omöjligt med dagens mätningar och indexsystem att svara på hur branschens produktivitetsutveckling ser ut.

”Den viktigaste slutsatsen i rapporten är att det finns systematiska fel i de index som används för omräkning av löpande priser till fasta priser i byggindustrin. Dessa fel leder till att prisutvecklingen överskattas, vilket i sin tur innebär att den reala produktivitetsutvecklingen underskattas”, skriver de två författarna i sin sammanfattning.

– Generellt sett så finns det en övertro på vad man kan mäta, säger Hans Lind.
– Folk reflekterar inte, ifrågasätter inte om det är realistiskt att försöka ta reda på en sak och när det visar sig svårt, så hugger man till med något enkelt eftersom det är bättre än ingenting. Ungefär så är det med mätningarna av byggbranschens produktivitet.

Hans Lind och Han-Suck Song har koncentrerat sig på arbetsproduktivitet (det förädlingsvärde som skapas per timme) och på nyproduktion av bostäder i flerbostadshus.

– Vi var en smula naiva när vi satte igång. Vi trodde det bara skulle vara att tömma en statistisk hink från SCB och sätta igång. Så var det inte. De siffror och index vi hittade bestod snarare av bedömningar än av fakta, säger Han-Suck Song.

En central källa är SCB:s byggnadsprisindex för bostäder. Här anger byggherren de kostnader man haft visavi entreprenören för sina projekt. Det handlar inte om att försöka mäta bakomliggande kostnader och vinster i byggföretagen, utan vilket pris beställaren får betala som köpare av tjänsten att få ett hus byggt.

SCB samlar in information genom en enkät till byggherrar. Det finns en del tidigare påtalade svagheter med metoden. Bland annat rapporteras priserna i förväg (när bottenplattan är klar). Men det mest problematiska är oförmågan att få med kvalitetsaspekter.

De kvalitetsvariabler som SCB tar med är antal balkonger, antal badrum och antal garageplatser. Däremot får andra kvalitetsmässiga uppgraderingar inte plats: köks- och badrumsutrustning, energieffektivitet, gröna materialval, tillgänglighet, säkerhet.

– Byggnadsprisindex tar inte hänsyn till kvalitetsförändringar. Att jämföra detta med KPI och sedan hävda att priserna stiger snabbare i byggindustrin blir felaktigt. Det går inte att utläsa om de stigande priserna beror på att byggnaderna helt enkelt fått högre kvalitet än de hade tidigare, säger Han-Suck Song.

Slutsatsen i deras rapport är alltså att byggnadsprisindex innehåller systematiska fel som kan leda till att produktivitetsutvecklingen underskattas.

– Tvärsäkra konstateranden om att byggbranschen har så dålig produktivitetsutveckling baseras på en myt, säger Hans Lind.

Hans Lind och Han-Suck Song ser också andra problem med själva förfaringssättet att försöka mäta produktivitetsutvecklingen på branschnivå. Sammangyttringen av olika typer av företag och verksamheter kan få förvirrande följder.

– Om man klumpar ihop högproduktiva verksamheter med lågproduktiva kan det i slutändan se ut som om bägge tappar produktivitet. Man måste ha tungan rätt i munnen och veta vad det är man mäter, säger Hans Lind.

– Det gäller inte bara produktivitet. I Sverige konstaterar vi uppgivet att vår nyproduktion av bostäder per capita ligger väsentligt under våra nordiska grannländer. Det bygger på en jämförande nordisk statistik som omfattar nyproduktion och rivning, men inte ombyggnader. Det betyder att den voluminösa svenska rot-sektorn, där bland annat förvandlingen av fritidshus till permanentboende ligger, inte finns med i statistiken. Vad mäter man då?

Hans Lind och Han-Suck Song har intrycket att andra sektorer själva jobbar mer med de här frågorna, ofta i samarbete med expertgrupper. Man försöker ta reda på vad som hänt i branschen under året och är möjligen mer ivriga att samla ihop branschkunskaper.

Ett annat problem i byggdebatten kan vara att begreppet produktivitet används en aning slarvigt. Ökad effektivitet och ökad produktivitet är inte synonyma begrepp.

– Företagen vill maximera sin vinst genom att bli så effektiva och ”snåla” som möjligt. Det kan handla om att de blir bättre på logistik, maskinstyrning eller att pressa sina inköpskostnader via exempelvis billigare import. Alla åtgärderna är helt relevanta ur det företagsekonomiska perspektivet, men för produktiviteten slår de olika. Bättre maskinstyrning ger ökad produktivitet, men så är inte fallet med lägre kostnader via billigare inköp, säger Hans Lind.

I ekvationen för att få fram arbetsproduktiviteten så fastställer man förädlingsvärdet och dividerar det med antalet arbetade timmar. Förädlingsvärdet är produktionsvärdet minus kostnaderna för inköpta varor och tjänster. Men i dessa kostnader räknas inte löner in.

Om man har dyr arbetskraft, men ett litet antal timmar så ökar produktiviteten. Billig arbetskraft men med fler arbetstimmar, ger sjunkande produktivitet.

– I den internationella forskningen kring byggandets produktivitet så kan man nog säga att den gängse uppfattningen är att produktiviteten underskattas på grund av mätproblem. Det här har pågått sedan 1960-talet, säger Hans Lind.

Stopp i tunnelarbete på Förbifarten

Arbetsmiljöbrister inte åtgärdade i tid.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/stopp-i-tunnelarbete-pa-forbifarten-27116

Peab bättrade på resultatet

Fortsatt avmattad bostadsrättsmarknad.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/peab-battrade-pa-resultatet-27117

Så gick det för Veidekke i kvartal två

Lägre resultat, högre orderingång.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/sa-gick-det-veidekke-i-kvartal-tva-27112

Han ska utreda järnvägsunderhållet

Erland Olauson ska se över hur Trafikverket kan ta över ansvaret.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/han-ska-utreda-jarnvagsunderhallet-27113

Sveriges Byggindustrier tar journalister till hjälp mot fusk

Ska stötta genom utbildning och rådgivning.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/sveriges-byggindustrier-tar-journalister-till-hjalp-mot-fusk-27110

Kristallen först klar i nya Kiruna

Kirunabornas nya vardagsrum.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/kristallen-forst-klar-i-nya-kiruna-27109

Ungdomsbostäder byggs med norrländskt byggsystem

Klart för inflyttning 2020.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/ungdomsbostader-byggs-med-norrlandskt-byggsystem-27108

Tegelarkitektur i fokus vid nya fastighetsinvesteringar

Annons.
Eftersom det är en långtidshållbar, estetisk och totalekonomiskt fördelaktig lösning.
http://byggindustrin.se/sponsrat/bygg-i-tegel/tegelarkitektur-ar-i-fokus-vid-nya-fastighetsinvesteringar-26945

YH-utbildning inom samhällsbyggnad säker väg till jobb

Fortfarande finns det platser att söka.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/yh-utbildning-inom-samhallsbyggnad-saker-vag-till-jobb-27107

Här skulle soltaken ge mest energi- se hela listan

Vattenfall har kartlagt länen där man får ut mest av solen.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/har-skulle-soltaken-ge-mest-energi-se-hela-listan-27106

Serneke och Midroc bygger stadsdel i Trelleborg

Förvärvar två tomter i gemensamt bolag.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/serneke-och-midroc-bygger-stadsdel-i-trelleborg-27105