Meny
  • Syftet med BIM-labbets stora skärmar är att kunna visualisera i storformat och visa ritningar, bilder och videor ur flera olika perspektiv, vilket gör det lättare att studera och diskutera. Foto: Anders Siljevall
    Foto: Anders Siljevall

BIM-labb lyft för högskoleingenjörer

BIM-labb lyft för högskoleingenjörer

Sedan ett år tillbaka har högskoleingenjörsutbildningen byggteknik och design flyttat från Haninge till KTH:s campus. Med ett nytt och unikt BIM-labb vässar man både pedagogiken och den tekniska kompetensen.

Det nya BIM-labbet liknar i mångt och mycket en 3D-biograf, helt nedsläckt och med tre stora projektordukar som kan täcka in större delen av synfältet. Syftet är att kunna visualisera i storformat och visa ritningar, bilder och videor ur flera olika perspektiv, vilket gör det lättare att studera och diskutera.

– Med den här vidvinkelvyn kan vi göra studier på till exempel en byggarbetsplats. Vi kan se den från flera olika perspektiv samtidigt, vilket gör att det går att simulera verkliga förutsättningar på ett helt annat sätt. Vi kan visualisera bättre redan i projekteringsfasen och vi kan upptäcka fel, kollisionspunkter och göra besiktningar under produktionsfasen, förklarar Per Roald, avdelningschef för Byggteknik och design på KTH.

 

Mötesplats för näringslivet

Det är ungefär ett år sedan Byggteknik och design flyttade in till campus på KTH. Med de nya centrala lokalerna som dessutom är fullpackade med datorkraft kan man skapa mer studentnytta med ökad digitalisering, men dessutom bli en mötesplats för näringslivet.

– När vi har visat upp labbet för näringslivet har det väckt ett stort intresse. Skanska har ett eget stort BIM-labb, men vi tror att vårt labb kan bli en plattform för samarbeten med en mängd olika företag.

Storleken på skärmarna gör det lätt för alla att ta del av visualiseringarna – inte bara de som fullt ut behärskar tekniken.

– Framförallt är det de yngre ingenjörerna som har full koll på den här tekniken. Men även de erfarna rävarna kan sitta med här och vara med i miljön, säger Per Roald. Vi ser stora utvecklingsmöjligheter med BIM labbet har inom med både egen grundutbildning, projekt och forskning tillsammans med näringslivet och så självklart ge näringslivet erbjudanden om en mängd olika utbildningar och vidareutbildningar kopplade till BIM.

Per Roald, avdelningschef för Byggteknik och design på KTH.
Per Roald, avdelningschef för Byggteknik och design på KTH.
Foto: Anders Siljevall

Han berättar att högskoleingenjörerna som utbildas på Byggteknik och design alltid har ansetts vara duktiga mjukvaruanvändare med inriktning mot modulering och visualisering. Det nya BIM-labbet ska ta det hela ett steg längre, för att ytterligare stärka studenternas kompetens.

– Nu ligger vi inte efter näringslivet i teknikutvecklingen utan på samma nivå, -en stabil nivå. Vi vet att många företag får problem när nyckelpersoner inom BIM området byter arbetsgivare. Det är angeläget att snabbt sprida kunskapen till både nya ingenjörer och redan verksamma så processen med ökad digitalisering inte bromsas upp. Den typ av undervisning våra lokaler och särskilt då BIM-labbet innebär stora vinningar i inlärningsprocessen kring att påvisa fördelarna med allt vad BIM nu står för, säger Per Roald.

 

Förenklar undervisningen

Det är dessutom lättare att undervisa fler studenter samtidigt med denna typ av undervisning. Och ett större intag är något som Per Roalds enhet har förespråkat en längre tid. I dagsläget tar KTH in cirka 200 studenter till högskoleingenjörsprogrammen varje år. Därtill tas 40–50 personer in till det tvååriga byggproduktionsprogrammet där studenterna går raka vägen ut i produktionen inom anläggning och installation.

– Vi vill och kan utbilda 50 procent fler högskoleingenjörer. Hos byggbolagen går det i dag fyra högskoleingenjörer på en civilingenjör. Vi har begärt att få öka intaget men det är ett beslut som ligger på staten. Kontentan att staten dröjer med beslut om utökade anslag för ökning av antalet utbildningsplatser på högskolornas byggprogram är olyckligt. Det leder till besvärande flaskhalsar i näringslivets rekryteringar då det råder brist på yrkeskompetenta medarbetare.

Kaoset i underjorden ska redas upp

Ny studie ska minska tunnelkaoset.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/kaoset-i-underjorden-ska-redas-upp-25807

Livsfarliga transporter till svenska byggen

Betongelement transporteras med bristande lastsäkring.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/livsfarliga-transporter-till-svenska-byggen-25823

"Beslutet har ingen betydelse för marknaden"

Björn Wellhagen: "Riskerar att göra det dyrare att bygga och investera i bostäder."
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/beslutet-har-ingen-betydelse-marknaden-25817

Veidekke får 400 000 kronor i böter för brott mot Arbetsmiljölagen

Företaget bestrider avgiften.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/veidekke-far-400-000-kronor-i-boter-brott-mot-arbetsmiljolagen-25824

Fortsatt het byggkonjunktur - men bostadsbyggandet bromsar in

"Det finns en oro för kostnadschock."
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/fortsatt-het-byggkonjunktur-men-bostadsbyggandet-bromsar-25814

Assemblins vd lämnar posten

"Olika syn på den framtida strategin".
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/assemblins-vd-lamnar-posten-25816

Byggindustrin samlar kraft för digital framtid

NCC väljer bort papperstidning till förmån för digitalt.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/byggindustrin-samlar-kraft-digital-framtid-25804

Tromb fick bygge i Surahammar att rasa

En tromb fick ett bygge av en maskinhall i Surahammar att rasa som ett plockepinn.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/tromb-fick-bygge-i-surahammar-att-rasa-25810

Liten by byggde sin egen märkesbyggnad

Hackås står för något nytt.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/liten-byggde-sin-egen-markesbyggnad-25813

Hus bortkopplat från elnätet byggs i norr

Skellefteå ska testa hus som försörjer sig själv.
Nyhet
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/hus-bortkopplat-fran-elnatet-byggs-i-norr-25808