Meny

"Svensk modell ger arbetsfred"

Staffan Åkerlund

"Svensk modell ger arbetsfred"

Grundläggande för den svenska modellen är att arbetsmarknadens parter förhandlar, emellanåt riktigt hårt och konfliktfyllt, och sedan kommer överens och låter resultatet tala för sig.

Före Industriavtalets tillkomst var denna röst ömsom hes och sprucken, andra gånger skrikig och desperat. Nästan alla lönerörelser från 1970-talet fram till första Industriavtalet 1997 var stökiga och kostsamma för såväl den enskilda löntagaren som för arbetsgivaren.

För löntagaren var dåtidens löneökning i praktiken ofta en minuspost. Höga löneökningar hängde inte med den ännu högre inflationen. Och skattesystemet med sin progressiva skala och marginaleffekter gav staten och kommunerna en procentuellt allt större del av lönekakan.

Vinnare i eländet

För företagen resulterade dåtidens lönerörelser i kostnadschocker och sämre exportchanser. Därför grep regeringen och riksbanken regelbundet in och devalverade bort det värsta. Sedan var det dags på nytt. Att låga löneökningar skulle resultera i ökade reallöner var en utopisk tanke.

Det fanns dock vinnare i eländet: Bostadsköparna såg inflationen amortera ned lånen. Och det som var kvar var till hundra procent avdragsgillt mot skatten. 

Mitt i allt detta vansinniga förfuskades aldrig att arbetsfred gällde under avtalstiden. Avtalen – hur illa de än utformades sett till utfall i procent och kronor – levererade alltid.

Detta gjorde den närmaste framtiden – så länge avtalet varade – möjligt för företag och arbetsgivare att bedöma kostnader och intäkter. 

Lite tillspetsat var det just arbetsfreden som gjorde det möjligt för företagen att trots allt överleva de svåra decennierna och dess huvudlösa jakt på höga lönepåslag.

Ingen sektor är skyddad

I dag ger krigen i mellanöstern ger svåra följdverkningar, människor flyr och samhällen utsätts i likhet med Sydeuropa och Turkiet för kostnadschocker. Samtidigt ökar världshandeln trendmässigt parallellt med en stigande osäkerhet kring hur världsekonomin egentligen mår.

Går det illa på en välmående kontinent, som i USA efter Lehman Brotherskonkursen, drabbas världshandeln var lärdomen efter 2007.

Ingen sektor var längre skyddad.

Byggsektorn i Sverige fick känna av att de finansiella trådarna var lika internationella som andra branschers. Detta blev tydligt 2009 när byggbolagen efter något års fördröjning drabbades hårt. Många byggstarter fick läggas på is i avvaktan på bättre tider.

I Södertälje tog Scania tillsammans med sin lokala fackliga motpart IF Metall det lika unika som ofrånkomliga beslut att dra ned arbetsveckan och därmed företagets kostnader utan uppsägningar. Och fick stöd av facket centralt.

Möjlighet att nå världsklass

Överenskommelsen tog sikte på att det skulle komma en dag efter krisen och att Scania behövde sina välutbildade anställda på plats för att återta sitt tekniska och organisatoriska försprång.

Sådana gemensamma insikter är möjliga att utveckla och fördjupa när parterna under långa perioder av arbetsfred kan stärka banden i det egna företaget och utveckla gemensamma mål. Där navigerar Scania sedan länge. Det har gett företaget möjlighet att nå världsklass.

Den verkligheten vägrar Byggnads köpa en biljett till. Tvärtom – man har till denna dag aldrig levererat en ordentlig arbetsfred i utbyte mot ett centralt avtal så som normala fack gör överallt.

Staffan Åkerlund

Ska det bli skottpengar på 56 000 företagare?

Bekämpning av F-skattare ett hot mot byggkonjunkturen.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/ska-det-bli-skottpengar-pa-56-000-foretagare-26097
Nils-Eric Sandberg

Låna eller spara till huset

Enda utvägen om staten vill få upp bostadsbyggandet.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/lana-eller-spara-till-huset-26060

Varför vill regeringen införa springnotor i byggbranschen?

Lag om entreprenörsansvar gynnar de som fuskar.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/varfor-vill-regeringen-infora-springnotor-i-byggbranschen-26085
Staffan Åkerlund

Någon vill göra det extra tufft för Urban

Kurera alla tendenser till lånehysteri genom att främja konkurrens mellan boendeformerna.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/nagon-vill-gora-det-extra-tufft-urban-26059

Betong är brandsäkert och minskar skaderisker

Det säger sig självt att kan man förhindra att en brand sprider sig så ökar säkerheten.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/betong-ar-brandsakert-och-minskar-skaderisker-26053
Torun Nilsson

Trump har den perfekta mixen

Kanske är Trumps presidentskap inte den tillfällighet de flesta hoppas på.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/trump-har-den-perfekta-mixen-26023
Staffan Åkerlund

Psykologin betyder mycket för konjunkturen

Vad har potential att utlösa ett skred av sensationella rubriker? Det börjar på b ...
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/psykologin-betyder-mycket-konjunkturen-26022
Erik Kalmaru

BBR lämnar allt för mycket utrymme för tolkning

Oerhört viktigt att expertkommitténs arbete resulterar i rejäla förbättringar.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/bbr-lamnar-allt-mycket-utrymme-tolkning-26025

Dags att ta yrkeslärare in i framtiden

Lärarna gnäller på elever som inte tar sina studier på allvar men dissar egen utbildning.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/dags-att-ta-yrkeslarare-i-framtiden-26011

Proptech och kundkrav

BIM utgör informationsbasen och den struktur som möjliggör alla ”proptech-lösningar”.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/proptech-och-kundkrav-25975