Meny

Snart beslutsdags för höghastighetstågen

Staffan Åkerlund

Snart beslutsdags för höghastighetstågen

Med en vårspurt i högt tempo och storstadsförhandlingarna om kommunala bostadsåtaganden och kollektivtrafik avprickade, har Sverigeförhandlingen lagt grunden för statsmakternas vägval när det gäller framtidens kommunikationer och mönster för stadsbyggnad.

Avgörandet om höghastighetståg eller inte står för dörren. Formellt handlar det visserligen fortfarande om alternativen upprustning av den existerande, hårt trafikerade och slitna stambanan eller nya höghastighetsspår mellan storstadsregionerna. Sista ordet är inte sagt än.

Men Sverigeförhandlingen, som har klarat av lejonparten av sitt uppdrag, med de tre storstadsuppgörelserna och dess berörda kommuner och har lagt ut färdriktningen för framtidens trafiksystem. Den har också aviserat vilka frågor som pockar på lösningar. Därmed är det nu dags att återlämna det jättelika uppdraget till regering och riksdag att besluta.

För allt fler är det uppenbart att den nuvarande stambanan inte längre kan konkurrera som framtida lösning.  Dess roll blir även efter en nödvändig upprustning att komplettera. Kvar står då praktiska frågor om finansieringen av de nya spåren. Ska Sverige välja en modell för finansiering som får höghastighetstågen i drift så snart som möjligt, eller ska vi hanka oss fram med traditionell anslagsfinansiering som i dag?

Med Öresundsbron som förebild har detta prövats redan med framgång. Staten kan bilda ett eget, separat bolag som tar upp lån för jätteprojektet, skilt från statskassan i övrigt. Allt fler röster i debatten drar också i den riktningen.

 

Hur snabbt ska det gå?

Den stora frågan är därmed reducerad till hur snabbt vi ska ha ett nytt trafiksystem i drift. På på 2030-talet eller först betydligt senare? Frågan är inte minst intressant för de som ska investera och sätta själva tågen i drift. Det är ett val om hur snabbt ett nytt trafiksystem kan göra nytta och betala sig för operatörer och samhälle.

I dag ser samhället radikalt annorlunda ut än när nuvarande stambanor byggdes i slutet av 1800-talet. Det är inte längre malmtågen eller att göra skogsråvaror tillgängliga som är den främsta drivkraften bakom transporter utan hur människor ska leva och organisera boende, arbete och samhällsliv i en tid av snabbt accelererande urbanisering och koncentration av storstadsmiljöer. Det sätter fokus på att trafikslagen i sig – tåg, bilar och flyg – skapar helt olika slags städer.

Europa har i jämförelse med USA byggt färdiga städer innan bilism och flyg ritade om förutsättningarna. Täta städer är miljö- och energimässigt smarta. Alla trafikslag behövs även i framtiden, men ur ett stadsplaneringsperspektiv är allt som gynnar tätare, effektivare städer att föredra. Tåg från stadskärna till stadskärna med mycket rimliga restider bör sätta normen för utsläppsbefriat resande.

 Elektrifiering och autonoma lösningar för bilism och tunga transporter liksom alternativa flygbränslen får därmed en vass konkurrent att förhålla sig till. Det är hoppingivande för utvecklingen.

Nils-Eric Sandberg

Reglerarnas marknad

Tanken var att ingen skulle kunna tjäna pengar på sin bostad.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/reglerarnas-marknad-26199
Staffan Åkerlund

Ta Jan Jörnmarks varning på allvar

Den verkliga faran för Sverige är återregleringen av bostadsmarknaden.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/ta-jan-jornmarks-varning-pa-allvar-26189

Social housing är ingen lösning på bostadsbristen

Strukturer skapar problemet.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/social-housing-ar-ingen-losning-pa-bostadsbristen-26182
Erik Kalmaru

Det räcker inte med mysområden där marken är som dyrast

Diffust vem som ansvarar för det offentliga rummet.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/det-racker-inte-med-mysomraden-dar-marken-ar-som-dyrast-26128

Digitalt språk i nya funktionskrav

Efter årsskiftet startar det konkreta utvecklingsarbetet med nya AMA Funktion.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/digitalt-sprak-i-nya-funktionskrav-26100
Nils-Eric Sandberg

Om lagligt och olagligt

Exakt vad som är lagligt ska framgå av lagtexten.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/om-lagligt-och-olagligt-26098

Planering för effektivt resursnyttjande

Om produktiviteten ska förbättras måste planeringen förbättras.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/planering-effektivt-resursnyttjande-26092
Staffan Åkerlund

Ska det bli skottpengar på 56 000 företagare?

Bekämpning av F-skattare ett hot mot byggkonjunkturen.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/ska-det-bli-skottpengar-pa-56-000-foretagare-26097
Nils-Eric Sandberg

Låna eller spara till huset

Enda utvägen om staten vill få upp bostadsbyggandet.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/lana-eller-spara-till-huset-26060

Varför vill regeringen införa springnotor i byggbranschen?

Lag om entreprenörsansvar gynnar de som fuskar.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/varfor-vill-regeringen-infora-springnotor-i-byggbranschen-26085