Meny

"Skatter som styrmedel ska användas smartare"

Staffan Åkerlund

"Skatter som styrmedel ska användas smartare"

Skatter är inte enbart en inkomstkälla för kommuner, landsting och staten, de är också ett effektivt styrmedel. Det man vill se mindre av som tobak och alkohol blir med högre skattesatser mindre nyttjade varor vilket är bra för människors hälsa.

Höjda skatter på arbete riskerar med samma sätt att resonera att minska utbudet – om det finns alternativ i bidragssystemen och svartarbete.

Och att gå från försörjningsstöd till arbetslivet via låga ingångslöner blir med en felaktig skattepolitik ett alltför stort steg för den enskilde.

Jobbskatteavdragen positiva

Jobbskatteavdragen har minskat detta. Det har gjort det lättare för människor att förbättra sin situation genom att arbeta. Människor med normallöner och lägre inkomst – majoriteten av alla svenskar – fick med jobbskatteavdragen i praktiken en trettonde månadslön. 

Det stärkte statsfinanserna. Ökad konsumtion och inhemsk efterfrågan på varor och tjänster överbryggade för svensk del den internationella finanskrisen. Sverige kunde fortsätta att amortera ner sin redan låga statsskuld. En fortsatt utbyggnad av jobbskatteavdragen skulle innebära att ännu fler skulle närma sig nivåer där man inte betalar inkomstskatt till staten.

Skulle inte detta föröda statsfinanserna?

Erfarenheterna hittills visar på motsatsen. Kommunal- och landstingsskatt liksom momsen är samhällets största inkomstkällor. Sammantaget är dessa en plattskatt, ett ord få politiker använder men som förklarar hur statsfinanserna stärks av skattesänkningar. Fler jobbar och mer pengar till hushållen ökar konsumtionen.

Svartjobb var normalt

För byggsektorn visade rotavdraget skatternas stora betydelse som styrmedel. Att köpa svartjobb var ett normalt beteende för de flesta hushåll och den som köpte byggtjänster minskade ofta sina kostnader med
25 procent – motsvarande momsen – eller mer.

Uppskattningsvis kostade skatteundandragandet inom byggsektorn 10 miljarder kronor om året i reda pengar.

Rotavdraget visar tydligt hur finjusteringar av skattenivåer blir självfinansierande över tiden. Tusentals små och medelstora byggföretagen fick dramatiskt större möjligheter att konkurrera ut svartjobbarna.

På motsvarande sätt leder drastiska försämringar av rotavdraget till att denna goda spiral för hushåll, SME-företag och samhälle hämmas. Genom att utvidga rutavdraget erkänner nuvarande regering sambandet.

Pinfärskt exempel

Ett pinfärskt exempel på skatternas effekt som styrmedel är den nya skatten på solcellsproducerad el. Den beräknas öka kostnaderna med 29 öre per kilowattimme vilket gör det olönsamt för större fastighetsägare att täcka sina tak med solcellsanläggningar.

Därmed stoppar staten effektivt en utveckling där fastighetsägare kunde motverka byggnaders klimatpåverkan under driftskedet. I dag står byggnader för 40 procent av den årliga energianvändningen.

Varje skattehöjning borde utsättas för en allomfattande analys av sin samhällspåverkan i stort.

Fredrik Friblick

Fyra bröllop och en begravning

Byggandet behöver visionärt ledarskap.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/fyra-brollop-och-en-begravning-26327
Erik Kalmaru

Prissänkning kan leda till innovationstänk på bostadsmarknaden

Står kraschen inför dörren eller inte?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/prissankning-kan-leda-till-innovationstank-pa-bostadsmarknaden-26339

Den första tröskeln måste sänkas

Sverige har inte en bostadsmarknad utan flera.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/den-forsta-troskeln-maste-sankas-26312
Staffan Åkerlund

En elbil på väg mot Mars är bara det första steget

Det är inte ofta vi skriver om evigheten i tidningen Byggindustrin. Men nu finns chansen.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/en-elbil-pa-vag-mot-mars-ar-bara-det-forsta-steget-26326
Nils-Eric Sandberg

Den besvärliga fastighetsskatten

Fastighetsskatten har aldrig avskaffats.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/den-besvarliga-fastighetsskatten-26283

Räcker effekten till när förbrukning av el ökar?

Sannolikt kommer framtida byggnader bli mer el-intensiva trots el-effektivisering.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/racker-effekten-till-nar-forbrukning-av-el-okar-26280
Staffan Åkerlund

Finns det verkligen för många bostäder till salu?

Människorna ÄR staden. Tillsammans skapar individerna förutsättningarna för välstånd.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/finns-det-verkligen-manga-bostader-till-salu-26282
Torun Nilsson

Algoritmer är våra bästa vänner

Vilken bransch som står näst på tur för digital revolution?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/algoritmer-ar-vara-basta-vanner-26252
Staffan Åkerlund

Vi bygger framtid – trots dagens lövtunna lönsamhet

Byggbranschen kommer med säkerhet att existera under nästa århundrade.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/vi-bygger-framtid-trots-dagens-lovtunna-lonsamhet-26253

Så kan risker i projekten utvecklas till möjligheter

Vi måste vara lyhörda för både risker och möjligheter.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/sa-kan-risker-i-projekten-utvecklas-till-mojligheter-26247