Meny

"Skatter som styrmedel ska användas smartare"

Staffan Åkerlund

"Skatter som styrmedel ska användas smartare"

Skatter är inte enbart en inkomstkälla för kommuner, landsting och staten, de är också ett effektivt styrmedel. Det man vill se mindre av som tobak och alkohol blir med högre skattesatser mindre nyttjade varor vilket är bra för människors hälsa.

Höjda skatter på arbete riskerar med samma sätt att resonera att minska utbudet – om det finns alternativ i bidragssystemen och svartarbete.

Och att gå från försörjningsstöd till arbetslivet via låga ingångslöner blir med en felaktig skattepolitik ett alltför stort steg för den enskilde.

Jobbskatteavdragen positiva

Jobbskatteavdragen har minskat detta. Det har gjort det lättare för människor att förbättra sin situation genom att arbeta. Människor med normallöner och lägre inkomst – majoriteten av alla svenskar – fick med jobbskatteavdragen i praktiken en trettonde månadslön. 

Det stärkte statsfinanserna. Ökad konsumtion och inhemsk efterfrågan på varor och tjänster överbryggade för svensk del den internationella finanskrisen. Sverige kunde fortsätta att amortera ner sin redan låga statsskuld. En fortsatt utbyggnad av jobbskatteavdragen skulle innebära att ännu fler skulle närma sig nivåer där man inte betalar inkomstskatt till staten.

Skulle inte detta föröda statsfinanserna?

Erfarenheterna hittills visar på motsatsen. Kommunal- och landstingsskatt liksom momsen är samhällets största inkomstkällor. Sammantaget är dessa en plattskatt, ett ord få politiker använder men som förklarar hur statsfinanserna stärks av skattesänkningar. Fler jobbar och mer pengar till hushållen ökar konsumtionen.

Svartjobb var normalt

För byggsektorn visade rotavdraget skatternas stora betydelse som styrmedel. Att köpa svartjobb var ett normalt beteende för de flesta hushåll och den som köpte byggtjänster minskade ofta sina kostnader med
25 procent – motsvarande momsen – eller mer.

Uppskattningsvis kostade skatteundandragandet inom byggsektorn 10 miljarder kronor om året i reda pengar.

Rotavdraget visar tydligt hur finjusteringar av skattenivåer blir självfinansierande över tiden. Tusentals små och medelstora byggföretagen fick dramatiskt större möjligheter att konkurrera ut svartjobbarna.

På motsvarande sätt leder drastiska försämringar av rotavdraget till att denna goda spiral för hushåll, SME-företag och samhälle hämmas. Genom att utvidga rutavdraget erkänner nuvarande regering sambandet.

Pinfärskt exempel

Ett pinfärskt exempel på skatternas effekt som styrmedel är den nya skatten på solcellsproducerad el. Den beräknas öka kostnaderna med 29 öre per kilowattimme vilket gör det olönsamt för större fastighetsägare att täcka sina tak med solcellsanläggningar.

Därmed stoppar staten effektivt en utveckling där fastighetsägare kunde motverka byggnaders klimatpåverkan under driftskedet. I dag står byggnader för 40 procent av den årliga energianvändningen.

Varje skattehöjning borde utsättas för en allomfattande analys av sin samhällspåverkan i stort.

Träbyggandet möter upp

Träbyggnadsindustrin välkomnar regeringens strategi.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/trabyggandet-moter-upp-27024

Inte behöver vi en träbyggnadsstrategi

Ingen har hittills lanserat vare sig en rågmjölsstrategi eller en linnestrategi.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/inte-behover-vi-en-trabyggnadsstrategi-27023

Om rätt är rätt, fel är fel och möjligheten är nu – varför bygger vi då inte (klimat)smart?

Sveriges bostadsmarknad börjar likna ett pyramidspel.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/om-ratt-ar-ratt-fel-ar-fel-och-mojligheten-ar-nu-varfor-bygger-vi-da-inte-klimatsmart

En strategi i tiden – för framtiden

Träbyggnadsindustrin välkomnar regeringens strategi.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/en-strategi-i-tiden-framtiden-27011

Svar till Roger Andersson

Byggindustrins chefredaktör Staffan Åkerlund svarar om "okritisk" trähusrapportering.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/svar-till-roger-andersson-27006

Okritisk journalistik i samhällsbyggnadsbranschen

Roger Andersson, Tidskriften Betong, utmanar Byggindustrin.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/okritisk-journalistik-i-samhallsbyggnadsbranschen-26987

Digital tvilling kan spegla både funktion och produkt

Digitala tvillingar utgör ett sätt att replikera fysiska objekt i den digitala världen.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/digital-tvilling-kan-spegla-bade-funktion-och-produkt-26961

Tegelarkitektur i fokus vid nya fastighetsinvesteringar

Annons.
Eftersom det är en långtidshållbar, estetisk och totalekonomiskt fördelaktig lösning.
http://byggindustrin.se/sponsrat/bygg-i-tegel/tegelarkitektur-ar-i-fokus-vid-nya-fastighetsinvesteringar-26945
Pernilla Ström

Ge Skåne namnet Östdanmark

Ge Skåne namnet Östdanmark på samma vis som Malmö inkorporerades i Greater Copenhagen.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/ge-skane-namnet-ostdanmark-26960
Staffan Åkerlund

Partierna öppnar för en social bostadspolitik

Vi har nått vägs ände för dagens otillräckliga marknadslösning.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/partierna-oppnar-en-social-bostadspolitik-26956

”Nu är det läge att bygga hyresrätter med rimlig hyra”

När nu byggandet av nya bostadsrätter minskar öppnas en unik möjlighet.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/nu-ar-det-lage-att-bygga-hyresratter-med-rimlig-hyra-26941