Meny

Psykologin betyder mycket för konjunkturen

Staffan Åkerlund

Psykologin betyder mycket för konjunkturen

När den stora dagliga affärstidningen ett par veckor i sträck ger rubriker och röst åt dem som tvivlar på att bostadsmarknaden kan fortsätta uppåt i evighet, lyssnar de flesta.

Att tvivlet finns där har naturliga förklaringar. Alla måste bo. De flesta har gjort sin största privatekonomiska satsning i sitt ägda boende. Och byggverksamheten är ingen perpetuum mobile, en evighetsmaskin som fortsätter att snurra av egen kraft utan energi utifrån.

Tvärtom. Byggande är en verksamhet som – hur märkligt det än kan låta – faktiskt har ersatt en byggnad, nämligen kyrkan mitt i byn.

Alla förhåller sig till byggandet direkt eller indirekt. Man bor som sagt men lever också som en del av det stora makroekonomiska sammanhang som byggsektorn i sin helhet utgör. När hjulen snurrar som de gör 2017, handlar det om 8–9 procent av BNP.

Översatt till ekonomin i enskilda hushåll så är chansen stor att betydande delar av kassaflödet, det vill säga lönen, det i normalfallet dominerande inslaget i hushållens resultaträkning på ett mer eller mindre direkt sätt är uppkopplat till hur hjulen fortsätter att snurra på makronivån.

På hushållens balansräkning, den ekonomiska ställningen och dess översikt över tillgångar och skulder och eget kapital, dominerar byggandet närmast totalt för de flesta hushåll. Bostaden finns på balansräkningens båda sidor. Ökar den i värde så händer det grejor till vänster på balansräkningen. Och motsatsen?


Byggrelaterat är imtressant

Att allt som för tillfället är byggrelaterat är så intressant för stora delar av journalistiken är därför lätt att förklara.

Går det illa för många av företagen som bygger och utvecklar bostadsmarknaden och alla samhällsfunktioner som gör att enskilda hus är en del i samhällsbyggnaden kommer det att svida ordentligt i plånboken för de flesta av journalisternas läsare, tittare och lyssnare.

Eftersom journalistik ofta handlar om motsatsförhållanden, konflikter, skarpa kontraster, finns det hela tiden en naturlig drift att peka på och lyfta fram vinnare och förlorare. Där finns egentligen ingen skillnad mellan mer seriös, analyserande journalistik eller
rakare puckar som inom sportjournalistiken.

Det här är saker som egentligen inte behöver förklaras. Varje barn vet det tidigt. Men trots detta – vi behöver påminnas om journalistens naturliga behov av att om inte först – så åtminstone inte sist – blir den som rapporterar om en sensationell utveckling.


Rubrikpotential

Vad har för tillfället potential att utlösa ett skred av sensationella rubriker? Det börjar på b …

Daniel Kahneman är den amerikanske psykologen som 2002 fick Nobelpriset i ekonomi. Nu är han aktuell med sin bästsäljande bok ”Thinking Fast and Slow”, som beskriver hur vi som individer fattar beslut genom en samverkan av instinktivt tänkande, magkänsla och förmåga till strukturellt, statistiskt analyserat tänkande. Gissa vilken samhällsfunktion som är den kanske mest betydelsefulla för det som vi sedan använder som beslutsunderlag? Det är rätt. Journalistiken.

Tar den inte i beaktande all den underliggande statistiken i samhällsbyggandet, fakta direkt ur ekonomins styrsystem på makro och mikronivå, befolkningstillväxt, arbetsmarknad, ja då riskerar vi att fatta stora, avgörande beslut enbart på intuition, på vår magkänsla.

Pernilla Ström

Gemenskap på väg tillbaka

Ensamheten är inte alltid självvald
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/gemenskap-pa-vag-tillbaka-27501
Staffan Åkerlund

Byggprocessens hjältar är de som skapar standarder

Det var eldsjälarnas tidevarv.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/byggprocessens-hjaltar-ar-de-som-skapar-standarder-27496

"Byggbranschens företag måste ta ansvar för att lösa kompetensbristen"

Fyra delar för säkrad kompetensförsörjning.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/byggbranschens-foretag-maste-ta-ansvar-att-losa-kompetensbristen-27492

"Sverige behöver en ny social bostadspolitik – utan skygglappar"

Många fastighetsägare gör värdefulla sociala insatser. Men det behövs också politik.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/sverige-behover-en-ny-social-bostadspolitik-utan-skygglappar-27472
Fredrik Friblick

Full fart utan strategi

Vem är det egentligen som pressar?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/full-fart-utan-strategi-27473

”Pajkastningen mellan betong 
och trä måste upphöra”

"Tillför inget positivt".
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/pajkastningen-mellan-betong-och-tra-maste-upphora-27467
Staffan Åkerlund

"VA-tekniken är värd 
all sin uppmärksamhet"

Fysisk och mental närhet till sitt universitet är vitaliserande för många städer.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/va-tekniken-ar-vard-all-sin-uppmarksamhet-27471
Nils-Eric Sandberg

Hur stark är ekonomin?

Kan statsbudgetens saldo användas som mått på ekonomins styrka?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/hur-stark-ar-ekonomin-27436
Staffan Åkerlund

Varför har hushållen 
fått skurkrollen i pjäsen?

För att öppna bostadsmarknaden för fler än de redan mest besuttna behövs reformer.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/varfor-har-hushallen-fatt-skurkrollen-i-pjasen-27435

"Inget är ristat i trä om Växjö får råda"

debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/inget-ar-ristat-i-tra-om-vaxjo-far-rada-27431