Meny

Psykologin betyder mycket för konjunkturen

Staffan Åkerlund

Psykologin betyder mycket för konjunkturen

När den stora dagliga affärstidningen ett par veckor i sträck ger rubriker och röst åt dem som tvivlar på att bostadsmarknaden kan fortsätta uppåt i evighet, lyssnar de flesta.

Att tvivlet finns där har naturliga förklaringar. Alla måste bo. De flesta har gjort sin största privatekonomiska satsning i sitt ägda boende. Och byggverksamheten är ingen perpetuum mobile, en evighetsmaskin som fortsätter att snurra av egen kraft utan energi utifrån.

Tvärtom. Byggande är en verksamhet som – hur märkligt det än kan låta – faktiskt har ersatt en byggnad, nämligen kyrkan mitt i byn.

Alla förhåller sig till byggandet direkt eller indirekt. Man bor som sagt men lever också som en del av det stora makroekonomiska sammanhang som byggsektorn i sin helhet utgör. När hjulen snurrar som de gör 2017, handlar det om 8–9 procent av BNP.

Översatt till ekonomin i enskilda hushåll så är chansen stor att betydande delar av kassaflödet, det vill säga lönen, det i normalfallet dominerande inslaget i hushållens resultaträkning på ett mer eller mindre direkt sätt är uppkopplat till hur hjulen fortsätter att snurra på makronivån.

På hushållens balansräkning, den ekonomiska ställningen och dess översikt över tillgångar och skulder och eget kapital, dominerar byggandet närmast totalt för de flesta hushåll. Bostaden finns på balansräkningens båda sidor. Ökar den i värde så händer det grejor till vänster på balansräkningen. Och motsatsen?


Byggrelaterat är imtressant

Att allt som för tillfället är byggrelaterat är så intressant för stora delar av journalistiken är därför lätt att förklara.

Går det illa för många av företagen som bygger och utvecklar bostadsmarknaden och alla samhällsfunktioner som gör att enskilda hus är en del i samhällsbyggnaden kommer det att svida ordentligt i plånboken för de flesta av journalisternas läsare, tittare och lyssnare.

Eftersom journalistik ofta handlar om motsatsförhållanden, konflikter, skarpa kontraster, finns det hela tiden en naturlig drift att peka på och lyfta fram vinnare och förlorare. Där finns egentligen ingen skillnad mellan mer seriös, analyserande journalistik eller
rakare puckar som inom sportjournalistiken.

Det här är saker som egentligen inte behöver förklaras. Varje barn vet det tidigt. Men trots detta – vi behöver påminnas om journalistens naturliga behov av att om inte först – så åtminstone inte sist – blir den som rapporterar om en sensationell utveckling.


Rubrikpotential

Vad har för tillfället potential att utlösa ett skred av sensationella rubriker? Det börjar på b …

Daniel Kahneman är den amerikanske psykologen som 2002 fick Nobelpriset i ekonomi. Nu är han aktuell med sin bästsäljande bok ”Thinking Fast and Slow”, som beskriver hur vi som individer fattar beslut genom en samverkan av instinktivt tänkande, magkänsla och förmåga till strukturellt, statistiskt analyserat tänkande. Gissa vilken samhällsfunktion som är den kanske mest betydelsefulla för det som vi sedan använder som beslutsunderlag? Det är rätt. Journalistiken.

Tar den inte i beaktande all den underliggande statistiken i samhällsbyggandet, fakta direkt ur ekonomins styrsystem på makro och mikronivå, befolkningstillväxt, arbetsmarknad, ja då riskerar vi att fatta stora, avgörande beslut enbart på intuition, på vår magkänsla.

Fredrik Friblick

Fyra bröllop och en begravning

Byggandet behöver visionärt ledarskap.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/fyra-brollop-och-en-begravning-26327
Erik Kalmaru

Prissänkning kan leda till innovationstänk på bostadsmarknaden

Står kraschen inför dörren eller inte?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/prissankning-kan-leda-till-innovationstank-pa-bostadsmarknaden-26339

Den första tröskeln måste sänkas

Sverige har inte en bostadsmarknad utan flera.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/den-forsta-troskeln-maste-sankas-26312
Staffan Åkerlund

En elbil på väg mot Mars är bara det första steget

Det är inte ofta vi skriver om evigheten i tidningen Byggindustrin. Men nu finns chansen.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/en-elbil-pa-vag-mot-mars-ar-bara-det-forsta-steget-26326
Nils-Eric Sandberg

Den besvärliga fastighetsskatten

Fastighetsskatten har aldrig avskaffats.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/den-besvarliga-fastighetsskatten-26283

Räcker effekten till när förbrukning av el ökar?

Sannolikt kommer framtida byggnader bli mer el-intensiva trots el-effektivisering.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/racker-effekten-till-nar-forbrukning-av-el-okar-26280
Staffan Åkerlund

Finns det verkligen för många bostäder till salu?

Människorna ÄR staden. Tillsammans skapar individerna förutsättningarna för välstånd.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/finns-det-verkligen-manga-bostader-till-salu-26282
Torun Nilsson

Algoritmer är våra bästa vänner

Vilken bransch som står näst på tur för digital revolution?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/algoritmer-ar-vara-basta-vanner-26252
Staffan Åkerlund

Vi bygger framtid – trots dagens lövtunna lönsamhet

Byggbranschen kommer med säkerhet att existera under nästa århundrade.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/vi-bygger-framtid-trots-dagens-lovtunna-lonsamhet-26253

Så kan risker i projekten utvecklas till möjligheter

Vi måste vara lyhörda för både risker och möjligheter.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/sa-kan-risker-i-projekten-utvecklas-till-mojligheter-26247