Meny

"Nu kan jämställdheten programmera framtiden"

Staffan Åkerlund

"Nu kan jämställdheten programmera framtiden"

Hushållens skattesituation var en nyckel till jämställdhet mellan könen. Det radikala i skattereformen från 1971 – som i ett slag avskaffade sambeskattningen – var kanske inte uppenbar för alla från start. Men den var en förutsättning för att öppna arbetsmarknaden för halva Sveriges vuxna befolkning.

I varje land med progressiv beskattning, det vill säga höga marginalskatter på arbetsinkomster, är det sambeskattning som stoppar kvinnors yrkeskarriärer. Varför planera skolgång, högre studier om samhällets tydligaste signal är att det aldrig lönar sig?

Den ekonomiska reformen 1971 som införde makars särbeskattning ändrade all detta.

Ryska revolutionen påskyndade

Men det hade börjat med politiska reformer mycket tidigare. Då den allmänna och lika rösträtten för män och kvinnor infördes 1921 var det en reform som påskyndades under trycket av den ryska revolutionen.

Socialdemokrater och liberaler såg demokrati och politiskt inflytande som ett motvärn mot kommunism. Utan yttre tryck hade detta dröjt.

Men politiska reformer i sig rår bara delvis på grundläggande strukturer i samhälle och vardagsliv. Ytterligare ett halvt sekel krävdes för den ekonomisk reform som vi i dag upplever som självklar – kvinnors väg till egna arbetsinkomster.

I Gunilla Fürst bok ”Jämställdhet på svenska” från 1999 sammanfattas de viktigaste politiska viljeyttringarna från dessa år:

  • 1972 tillsätter regeringen ”Delegationen för jämställdhet mellan kvinnor och män” med syfte att hävda kvinnors rätt till arbete. Särbeskattningen som avskaffadeas året före var bara inledningen.
  • 1974 görs moderskapspenningen om till den könsneutrala föräldraförsäkringen. Hälften av dagarna går automatiskt till vardera föräldern – makarna likställs i rätten att ta ut föräldraledighet.
  • 1974 beslutas också att barnomsorgen utökas. Den moderna svenska familjemodellen inrättas som innebär att samhälle och familj har ett gemensamt ansvar för barnomsorg.

Det gjorde det praktiskt möjligt för kvinnor att gå ut i arbetslivet, att få ekonomisk självständighet.

Men det var främst den offentliga sektorn som expanderade – vård, skola och omsorg. Statistiken visar att ansvaret för barnen fanns kvar hos kvinnan. Men nu fick hon betalt för det.

Perspektiv på utveckling

Det plötsliga och omfattande utbudet av arbetskraft var en nödvändighet. För de flesta hushåll krävdes det efter 1971 två familjeförsörjare. Omsorgen hade jobb även för dem med ingen eller låg utbildning.

Det tog alltså nästan 50 år från rösträttens införande 1921 till att en ekonomisk grund för förändring infördes 1971. Därefter tog det ytterligare 50 år innan kvinnor i kraft av egna inkomster, begåvning och ambitioner började dominera högre utbildningar och karriärmöjligheter i näringsliv och samhälle.

Det ger perspektiv på utveckling. Tog det för lång tid? Ja! Är allt perfekt? Knappast!

Men den 8 mars är det skönt att veta att det inte finns någon väg tillbaka.

Nu har jämställdheten i sig en unik chans att programmera sin egen framtid.

Träbyggandet möter upp

Träbyggnadsindustrin välkomnar regeringens strategi.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/trabyggandet-moter-upp-27024

Inte behöver vi en träbyggnadsstrategi

Ingen har hittills lanserat vare sig en rågmjölsstrategi eller en linnestrategi.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/inte-behover-vi-en-trabyggnadsstrategi-27023

Om rätt är rätt, fel är fel och möjligheten är nu – varför bygger vi då inte (klimat)smart?

Sveriges bostadsmarknad börjar likna ett pyramidspel.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/om-ratt-ar-ratt-fel-ar-fel-och-mojligheten-ar-nu-varfor-bygger-vi-da-inte-klimatsmart

En strategi i tiden – för framtiden

Träbyggnadsindustrin välkomnar regeringens strategi.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/en-strategi-i-tiden-framtiden-27011

Svar till Roger Andersson

Byggindustrins chefredaktör Staffan Åkerlund svarar om "okritisk" trähusrapportering.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/svar-till-roger-andersson-27006

Okritisk journalistik i samhällsbyggnadsbranschen

Roger Andersson, Tidskriften Betong, utmanar Byggindustrin.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/okritisk-journalistik-i-samhallsbyggnadsbranschen-26987

Digital tvilling kan spegla både funktion och produkt

Digitala tvillingar utgör ett sätt att replikera fysiska objekt i den digitala världen.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/digital-tvilling-kan-spegla-bade-funktion-och-produkt-26961

Tegelarkitektur i fokus vid nya fastighetsinvesteringar

Annons.
Eftersom det är en långtidshållbar, estetisk och totalekonomiskt fördelaktig lösning.
http://byggindustrin.se/sponsrat/bygg-i-tegel/tegelarkitektur-ar-i-fokus-vid-nya-fastighetsinvesteringar-26945
Pernilla Ström

Ge Skåne namnet Östdanmark

Ge Skåne namnet Östdanmark på samma vis som Malmö inkorporerades i Greater Copenhagen.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/ge-skane-namnet-ostdanmark-26960
Staffan Åkerlund

Partierna öppnar för en social bostadspolitik

Vi har nått vägs ände för dagens otillräckliga marknadslösning.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/partierna-oppnar-en-social-bostadspolitik-26956

”Nu är det läge att bygga hyresrätter med rimlig hyra”

När nu byggandet av nya bostadsrätter minskar öppnas en unik möjlighet.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/nu-ar-det-lage-att-bygga-hyresratter-med-rimlig-hyra-26941