Meny

Detta lär vi oss av Citybanan

Staffan Åkerlund

Detta lär vi oss av Citybanan

Citybanan är med sina 16 miljarder kronor och åttaåriga byggtid ett av de största järnvägsprojekten i modern tid. Och en av de största tekniska utmaningarna. Att spränga sig fram genom berget under huvudstaden, meter för meter och mellan olika tunnelsystem, T-bana och snuddande nära husgrunder i andra fall, har krävt tekniska skohorn. Fastighetsägare har darrat över riskerna för sprickbildningar eller sättningar. Staden är gammal.

Ändå har det varit nödvändigt. Den omvittnade getingmidjan var sedan länge en tvångströja, en 1800-talskorsett som fick transport-Sverige att må dåligt, att fungera som en invalid.

 

Två nya spår är inte lite

Nu nästan 150 år efter att södra och norra landet knöts samman via huvudstaden, 146 år för att vara exakt efter kung Karl den XV:s invigning 1871 av två spår som förband den söderifrån kommande järnvägstrafiken med den norrgående är det dags att inviga två nya spår.

Låter det lite? Det är det inte. Det betyder att 60 procent av all trafik som trängts samman i getingmidjan plötsligt frigörs. Det är den utrymmeskrävande lokaltrafiken som nu får egna banor under centrala Stockholm mellan Södra Station och Tomteboda. Med tanke på urbaniseringen, att Stockholm är en av Europas snabbast växande städer befolkningsmässigt, är det ett senkommet men välkommet mirakel för 16 miljarder kronor och åtta års intensiv byggtid.

Den 9 juli är den högtidliga invigningen och dagen därpå, den 10 juli släpps trafiken på. Effekten för pendlare på de nya spåren från perrongerna på den nya storslagna stationerna 40 meter under jorden på Centralen och Odenplan kommer att motsvara vad många bilister upplevde när Norra Länken plötsligt stod klar och körbar för ett par år sedan.

Trots allt är tågpendlarna fler än de krypkörande bilarna så den samlade effekten blir betydligt större. Vi är vana vid att mäta våra trafikförseningar individuellt. De är förargliga och förlänger våra arbetsdagar. Men mätt på en nationalekonomisk vågskål kan vi börja förarga oss över hur många miljarder kronor mer som trafikstockningarna på spåren har kostat än det som nu investerats i de nya spåren.

 

Många olyckor under arbetet

I förra veckan uppmärksammade Vetenskapsradion på P1, Vetandets Värld, den kommande invigningen och sammanfattade på ett utmärkt sätt projektets alla utmaningar – att varsamt spränga sig fram meter för meter. Men programmet var samtidigt fullt realistiskt i så måtto att det i sin helhet knappast var olycksfritt.

Sammanlagt fem svåra arbetsplatsolyckor har inträffat under de åtta åren. Det är föga tröst att själva tunneldrivningen var fri från svåra olyckor eller att de tragiska händelserna inträffat ovan jord som ”vanliga” byggolyckor.

Utredningarna av de fem svåra olyckorna visade att inga systemfel var olycksorsaker, säkerhetsarbetet fanns på plats. Ändå inträffade de.

Getingmidjan är borta. Riskerna i arbetsmiljön för enskilda medarbetare finns kvar vilket drabbade delprojekt i Citybanan. Vi måste lära oss av varje enskilt misslyckande och säkerställa att det är noll allvarliga olyckor som gäller. Ingen ska behöva riskera liv och hälsa för smidigare trafiklösningar.

Pernilla Ström

Vi är del i ett gigantiskt experiment

kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/vi-ar-del-i-ett-gigantiskt-experiment-26807
Staffan Åkerlund

Har S, MP och V hittat en valvinnare? Nej, knappast!

Trots svårigheter med bemanning upplevs utländsk arbetskraft som ett hot.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/har-s-mp-och-v-hittat-en-valvinnare-nej-knappast-26808

Hög tid att återställa Rot-avdraget

Ovärderlig insats mot svartjobb.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/hog-tid-att-aterstalla-rot-avdraget-26798

Nationella riktlinjer för BIM och geodata är här

Vi ser fram emot ert engagemang och era bidrag för allas gemensamma nytta.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/nationella-riktlinjer-bim-och-geodata-ar-har-26791
Fredrik Friblick

Smutsigt skräp och rena tokerier

Handlar det om argument mot att öka produktiviteten i byggandet, då handlar det om skräp.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/smutsigt-skrap-och-rena-tokerier-26788

Vi behöver ett fossilfritt samspel för miljöns skull

Med klimatförändringar som redan är en realitet, kan vi inte pausa omställningsarbetet.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/vi-behover-ett-fossilfritt-samspel-miljons-skull-26767
Staffan Åkerlund

Politik för full fart rakt in i väggen

Byggskulden är ett blysänke för ett växande samhälle
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/politik-full-fart-rakt-i-vaggen-26779

Bygg miljösmarta smålägenheter

Annons.
Urbaniseringen och ett växande antal singelhushåll har lett till brist på små lägenheter.
http://byggindustrin.se/sponsrat/strangbetong/bygg-miljosmarta-smalagenheter-26629
Nils-Eric Sandberg

Byggparadoxen

Mitt i denna paradox säger bostadsministern ingenting.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/byggparadoxen-26752
Erik Kalmaru

”Politiker! Kliv upp ur skyttegravarna och börja samarbeta!”

Vilka bostadspolitiska frågor kan – och bör – bli heta i årets valrörelse?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/politiker-kliv-upp-ur-skyttegravarna-och-borja-samarbeta-26764
Staffan Åkerlund

Är bonus malus svaret på framtida transporter?

1 juli blir sannolikt en skattechock för den som nyregistrerar ett malus-fordon.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/ar-bonus-malus-svaret-pa-framtida-transporter-26749