Meny

"Därför får Sverige höghastighetståg"

Staffan Åkerlund

"Därför får Sverige höghastighetståg"

Höghastighetstågen är redan en del av det svenska samhället. Tågplanerna rör på sig och är på väg ut från stationen och far söderut där en lång rad kommuner gör sig beredda att välkomna premiärtåget.

Så kan man med lite teknik- och samhällsbyggnadsoptimism beskriva läget i mitten av oktober 2016. Regeringen har presenterat sin infrastrukturproposition som ger en färdriktning fram till 2029.

I praktiken binder besluten mycket längre tid än så. Vi färdas idag på ett 150 år gammalt järnvägsnät. På samma sätt som de flesta hus som byggs i dag ska stå hundra år eller mer måste god infrastruktur hålla för tidens tand.

Med tanke på att klimatfrågan är ett av de tyngsta argumenten för nya snabba järnvägskommunikationer är det sannolikt ett motsvarande tidsperspektiv. Minst. Eftersom själva byggandet är så resurskrävande.

Välkomnas av många

Tanken att planera inför ett Sverige på 2200-talet är inte direkt vardagsfrågor. Men det var det inte heller för 1860-talets järnvägsentusiaster. Man byggde för att tekniken fanns och såg ut att lova lösningar på andra behov.

Järnvägar och bättre kommunikationer för gods och människor var förutsättningen för det moderna och industrialiserade Sverige.

Med den presenterade propositionen förra veckan gavs också det definitiva klartecknet att Ostlänken kommer att genomföras, ett stort förstasteg för att vi också kommer att genomföra de planer som håller på att ta form inom ramen för Sverigeförhandlingen. Det välkomnas av många i landet och inte minst av alla kommuner utefter de tänkta bansträckningarna som bygger bostäder och nya samhällen.

Chansen att påverka

Sverigeförhandlingen har på detta sätt växlat upp samhällsbyggnadsperspektivet från kommun och regionnivå till riksnivå för första gången. När storstadsregionerna knyts samman har vi chansen att påverka vilken typ av stadsbyggnad vi vill ägna oss åt. Och då blir tanken på landet år 2200 inte längre lika avlägsen.

Och här ligger det främsta argumentet för att genomföra planerna på ett nytt tågsystem, det lägger en riksplan för tillväxt inom stadsbyggnation.

Det kanske främsta argumentet emot är finansiellt. Ett så omfattande investeringsprogram blir en gökunge som tränger ut alternativa behov. 90-95 procent av samtliga transporter går på vägar, till sjöss och i luften och nya tekniska möjligheter kommer att förstärka dessa trafikslags attraktivitet.

Budgetmässiga hinder

I februari kommer en utredning om alternativ finansiering som kan ge en vägledning. Renodlad OPS (offentlig privat samverkan) möter budgetmässiga hinder enligt regeringen eftersom i så fall regeringen ändå måste reservera motsvarande medel varje år. OPS är alltså ingen enkel genväg att hålla en jätteinvestering utanför Sveriges balansräkning.

Medfinansiering är nödvändig för projektet som helhet. Där bör inte OPS vara uteslutet - trots regeringens budgetinvändningar.

Den största vinsten med höghastighetstågen är dess betydelse för ny stadsbyggnation i tillväxtområden. Kommer själva tågtrafiken att bli direkt lönsam som trafikgren? Det är däremot inte självklart.

Fredrik Friblick

Fyra bröllop och en begravning

Byggandet behöver visionärt ledarskap.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/fyra-brollop-och-en-begravning-26327
Erik Kalmaru

Prissänkning kan leda till innovationstänk på bostadsmarknaden

Står kraschen inför dörren eller inte?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/prissankning-kan-leda-till-innovationstank-pa-bostadsmarknaden-26339

Den första tröskeln måste sänkas

Sverige har inte en bostadsmarknad utan flera.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/den-forsta-troskeln-maste-sankas-26312
Staffan Åkerlund

En elbil på väg mot Mars är bara det första steget

Det är inte ofta vi skriver om evigheten i tidningen Byggindustrin. Men nu finns chansen.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/en-elbil-pa-vag-mot-mars-ar-bara-det-forsta-steget-26326
Nils-Eric Sandberg

Den besvärliga fastighetsskatten

Fastighetsskatten har aldrig avskaffats.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/den-besvarliga-fastighetsskatten-26283

Räcker effekten till när förbrukning av el ökar?

Sannolikt kommer framtida byggnader bli mer el-intensiva trots el-effektivisering.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/racker-effekten-till-nar-forbrukning-av-el-okar-26280
Staffan Åkerlund

Finns det verkligen för många bostäder till salu?

Människorna ÄR staden. Tillsammans skapar individerna förutsättningarna för välstånd.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/finns-det-verkligen-manga-bostader-till-salu-26282
Torun Nilsson

Algoritmer är våra bästa vänner

Vilken bransch som står näst på tur för digital revolution?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/algoritmer-ar-vara-basta-vanner-26252
Staffan Åkerlund

Vi bygger framtid – trots dagens lövtunna lönsamhet

Byggbranschen kommer med säkerhet att existera under nästa århundrade.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/vi-bygger-framtid-trots-dagens-lovtunna-lonsamhet-26253

Så kan risker i projekten utvecklas till möjligheter

Vi måste vara lyhörda för både risker och möjligheter.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/sa-kan-risker-i-projekten-utvecklas-till-mojligheter-26247