Meny

"Därför får Sverige höghastighetståg"

Staffan Åkerlund

"Därför får Sverige höghastighetståg"

Höghastighetstågen är redan en del av det svenska samhället. Tågplanerna rör på sig och är på väg ut från stationen och far söderut där en lång rad kommuner gör sig beredda att välkomna premiärtåget.

Så kan man med lite teknik- och samhällsbyggnadsoptimism beskriva läget i mitten av oktober 2016. Regeringen har presenterat sin infrastrukturproposition som ger en färdriktning fram till 2029.

I praktiken binder besluten mycket längre tid än så. Vi färdas idag på ett 150 år gammalt järnvägsnät. På samma sätt som de flesta hus som byggs i dag ska stå hundra år eller mer måste god infrastruktur hålla för tidens tand.

Med tanke på att klimatfrågan är ett av de tyngsta argumenten för nya snabba järnvägskommunikationer är det sannolikt ett motsvarande tidsperspektiv. Minst. Eftersom själva byggandet är så resurskrävande.

Välkomnas av många

Tanken att planera inför ett Sverige på 2200-talet är inte direkt vardagsfrågor. Men det var det inte heller för 1860-talets järnvägsentusiaster. Man byggde för att tekniken fanns och såg ut att lova lösningar på andra behov.

Järnvägar och bättre kommunikationer för gods och människor var förutsättningen för det moderna och industrialiserade Sverige.

Med den presenterade propositionen förra veckan gavs också det definitiva klartecknet att Ostlänken kommer att genomföras, ett stort förstasteg för att vi också kommer att genomföra de planer som håller på att ta form inom ramen för Sverigeförhandlingen. Det välkomnas av många i landet och inte minst av alla kommuner utefter de tänkta bansträckningarna som bygger bostäder och nya samhällen.

Chansen att påverka

Sverigeförhandlingen har på detta sätt växlat upp samhällsbyggnadsperspektivet från kommun och regionnivå till riksnivå för första gången. När storstadsregionerna knyts samman har vi chansen att påverka vilken typ av stadsbyggnad vi vill ägna oss åt. Och då blir tanken på landet år 2200 inte längre lika avlägsen.

Och här ligger det främsta argumentet för att genomföra planerna på ett nytt tågsystem, det lägger en riksplan för tillväxt inom stadsbyggnation.

Det kanske främsta argumentet emot är finansiellt. Ett så omfattande investeringsprogram blir en gökunge som tränger ut alternativa behov. 90-95 procent av samtliga transporter går på vägar, till sjöss och i luften och nya tekniska möjligheter kommer att förstärka dessa trafikslags attraktivitet.

Budgetmässiga hinder

I februari kommer en utredning om alternativ finansiering som kan ge en vägledning. Renodlad OPS (offentlig privat samverkan) möter budgetmässiga hinder enligt regeringen eftersom i så fall regeringen ändå måste reservera motsvarande medel varje år. OPS är alltså ingen enkel genväg att hålla en jätteinvestering utanför Sveriges balansräkning.

Medfinansiering är nödvändig för projektet som helhet. Där bör inte OPS vara uteslutet - trots regeringens budgetinvändningar.

Den största vinsten med höghastighetstågen är dess betydelse för ny stadsbyggnation i tillväxtområden. Kommer själva tågtrafiken att bli direkt lönsam som trafikgren? Det är däremot inte självklart.

Torun Nilsson

Växande klyftor ger boendesegregation

Vem vet, plötsligt händer det.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/vaxande-klyftor-ger-boendesegregation-27263

Vi ingenjörer måste kunna råda politikerna

Dags att ta ställning om koldioxidlagring.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/vi-ingenjorer-maste-kunna-rada-politikerna-27245
Staffan Åkerlund

Subprimelånens comeback!

Tio år efter Lehman Brothers-kraschen.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/subprimelanens-comeback-27262
Pernilla Ström

De svagaste behöver vackra miljöer

Jag blev inte långvarig i det fula huset.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/de-svagaste-behover-vackra-miljoer-27223
Staffan Åkerlund

De många små insatserna måste bli så många fler

Dagens bostadsmarknad är decentraliserad och småskalig.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/de-manga-sma-insatserna-maste-bli-sa-manga-fler-27220

"Kontrakten har nyckeln till lönsam anläggning"

Trafikverket måste våga ställa krav.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/kontrakten-har-nyckeln-till-lonsam-anlaggning-27214
Fredrik Friblick

Mot nya höjder

Om stavhopparen var byggare.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/mot-nya-hojder-27200

Tegelarkitektur i fokus vid nya fastighetsinvesteringar

Annons.
Eftersom det är en långtidshållbar, estetisk och totalekonomiskt fördelaktig lösning.
http://byggindustrin.se/sponsrat/bygg-i-tegel/tegelarkitektur-ar-i-fokus-vid-nya-fastighetsinvesteringar-26945

Frågan som en kommande 
regering inte får missa!

Alla konkreta och resultatinriktade åtgärder mot svartjobb behövs.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/fragan-som-en-kommande-regering-inte-far-missa-27187
Erik Kalmaru

”Allt är sagt inom bostadspolitiken – nu är det dags att göra allt”

Många hoppas på blocköverskridande bostadspolitik.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/allt-ar-sagt-inom-bostadspolitiken-nu-ar-det-dags-att-gora-allt-27201
Staffan Åkerlund

Befria tänkandet från
 gamla tiders låsningar

Hyreskommissionens förslag – en välkommen rapport.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/befria-tankandet-fran-gamla-tiders-lasningar-27197