Meny

"Robur et securitas?"

Nils-Eric Sandberg

"Robur et securitas?"

Hinc robur et securitas – det är latin och betyder ”Här är styrka och trygghet”. Det var riksbankens devis och fanns tryckt på alla sedlar tills inflationstakten kom upp till 13 procent.

Den tyske filosofen Immanuel Kant skrev en gång: Två ting fyller mig med förundran: stjärnhimlen ovanför mig, och samvetets röst inom mig. Jag vill för egen del lägga till ett tredje fenomen: riksbankens penningpolitik.

Svåraste krisen i modern tid

1921 drabbades svensk ekonomi av den svåraste krisen i modern tid. BNP föll 11,9 procent, året därpå med 5,3 procent. Arbetslösheten gick över 20 procent. Mitt i denna chock höjde riksbanken räntan våldsamt – vilket gjorde allt värre. Riksbankschefen, med det passande namnet Moll, trodde på tysk seger i första världskriget och placerade valutareserven i tyska riksmark och statsobligationer.

Riksbankschefen Mats Lemne införde i början av 1950-talet en extrem reglering av all kreditgivning. Räntorna sattes i praktiken av finansdepartementet. (En utmärkt sammanfattning finns i Werin, red: ”Från räntereglering till inflationsnorm”, SNS.)

Den penningpolitiska dogmen var fast växel-kurs – det vill säga kronans värde fixerades vid andra valutor (utom när vi devalverade). Jag försökte beskriva skillnaden mellan fast och flytande växelkurs så här. Vi utgår från en hund. Flytande växelkurs innebär att hunden står stilla och viftar på svansen. Det vill säga när ekonomin kommer i otakt med omvärlden tar vi upp skillnaden i växelkursen. Fast växelkurs innebär att någon tar ett fast grepp om svansen och viftar på hunden. Följden blir vanligen fall i produktion och sysselsättning.

Ett experiment i skala 1:1

Ledningen för riksbank och finans­departement var fast i tron på fast kurs. Per Åsbrink var överstepräst i kursdogmen. En gång höjde han räntan utan att först fråga finansdepartementet (räntekuppen 10 juli 1957). Finansministern Gunnar Sträng blev ursinnig – hans vanliga sinnestillstånd. Riksbanksstyrelsens ordförande Per Eckerberg tvingades avgå. Men Per Åsbrink fick sitta kvar; han hade primitiva uppfattningar om ekonomi vilket Sträng uppskattade.

Bengt Dennis försvarade en oförsvarbar växelkurs med att höja räntorna extremt från 1989. Följden blev realräntor på 15–20 procent – finansiella strypsnaror på hushåll och företag. Rader av konkurser, 350 000 personer miste jobbet.

Nu är kursen flytande, vilket innebär att vi har marknadspris på pengar. Men dagens riksbankschef har infört minusränta, ett ekonomiskt experiment i skala 1:1. Hur det går vet vi inte – än.

Pernilla Ström

Ta lärdom av brittiska misstag

Socialdemokraterna låter vänstern hållas om vinstförbud i välfärden.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/ta-lardom-av-brittiska-misstag-26355
Staffan Åkerlund

Det går inte att ignorera Sverigeförhandlingen

Att inte bygga har också ett pris.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/det-gar-inte-att-ignorera-sverigeforhandlingen-26357

Krafttag mot vibrationsskador

Mer kunskap och åtgärder behövs.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/krafttag-mot-vibrationsskador-26350
Fredrik Friblick

Fyra bröllop och en begravning

Byggandet behöver visionärt ledarskap.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/fyra-brollop-och-en-begravning-26327
Erik Kalmaru

Prissänkning kan leda till innovationstänk på bostadsmarknaden

Står kraschen inför dörren eller inte?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/prissankning-kan-leda-till-innovationstank-pa-bostadsmarknaden-26339
Staffan Åkerlund

En elbil på väg mot Mars är bara det första steget

Det är inte ofta vi skriver om evigheten i tidningen Byggindustrin. Men nu finns chansen.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/en-elbil-pa-vag-mot-mars-ar-bara-det-forsta-steget-26326

Den första tröskeln måste sänkas

Sverige har inte en bostadsmarknad utan flera.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/den-forsta-troskeln-maste-sankas-26312
Nils-Eric Sandberg

Den besvärliga fastighetsskatten

Fastighetsskatten har aldrig avskaffats.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/den-besvarliga-fastighetsskatten-26283

Räcker effekten till när förbrukning av el ökar?

Sannolikt kommer framtida byggnader bli mer el-intensiva trots el-effektivisering.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/racker-effekten-till-nar-forbrukning-av-el-okar-26280
Staffan Åkerlund

Finns det verkligen för många bostäder till salu?

Människorna ÄR staden. Tillsammans skapar individerna förutsättningarna för välstånd.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/finns-det-verkligen-manga-bostader-till-salu-26282