Meny

Hur stark är ekonomin?

Nils-Eric Sandberg

Hur stark är ekonomin?

En del av den ekonomiska debatten handlar, begripligt nog, om den svenska ekonomins styrka. I vilket skick är vi?
Finansministern använder som mått saldot i statsbudgeten. Och den visar överskott. De senaste siffrorna antyder cirka drygt 4 promille av BNP.
Men kan statsbudgetens saldo användas som mått på ekonomins styrka? Nej. Drygt hälften av den totala ekonomin ligger utanför statsbudgeten. Det avgörande är hur de totala resurserna i ekonomin används. Detta mäter vi i samhällsekonomiska kalkyler, som ofta avviker starkt från de statsfinansiella.


Påfrestningar på kommunerna

Till detta kommer de påfrestningar på kommunerna som följer av den enorma invandringen. Problemet är ju att en stor del av invandrarna inte arbetar. Orsakerna är, förenklat, två: Sverige har en reglerad arbetsmarknad och OECD:s högsta ingångslöner. Detta är en följd av LO:s grepp om lönebildningen. Nästa orsak: Vi har ett extremt generöst bidragssystem. Kombinationen innebär att invandrarna inte har möjlighet att få arbete, och även om möjligheten kommer har de inga incitament att arbeta – bidragen betalas ju ut.
Den enorma bidragsbördan måste tas med som minuspost i analysen av svensk ekonomi.
Ett annat mått är investeringskvoten, det vill säga investeringarna som andel av BNP. Den låg på 1960-talet på 24–25 procent och var en viktig förklaring till att BNP då ökade med 4,6 procent per år, i genomsnitt. På 1970-talet, då facket och politikerna styrde svensk ekonomi efter bästa förstånd, föll kvoten till 13–14 procent. På den nivån räcker investeringarna bara för att ersätta förslitningen av kapitalet. Det blir alltså ingen nettoökning.
 

Investeringar i humankapital svårberäknade

Investeringskvoten är nu cirka 19 procent. Till det ska läggas de investeringar i humankapital vi gör via högre teknisk utbildning, men de är svårberäknade.
Det vanligaste begreppet är BNP-ökningen, det vill säga bruttonationalproduktens tillväxt. Detta missförstås ofta som ett mått på volym, eller resursförbrukning. Men det är mått på värdet av BNP.
Men det bör preciseras. BNP korrigerat för nettot mot utlandet blir BNI, bruttonationalinkomsten. Den är nu hygglig, eftersom vi har ett överskott i bytesbalansen. Om vi korrigerar BNP för både utlandsnettot och de investeringar som ersätter förslitningen av kapitalet får vi nettonationalinkomsten. Det är den, per capita, som är det relevanta måttet på grunden för välståndet.

"Öppna BIM-lösningar är framtiden"

Kan IFC bli byggbranschens PDF-format? undrar Arno de Ryst, Link arkitektur.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/oppna-bim-losningar-ar-framtiden-28054
Anders Carlén

"Byggsverige – vi har ett resultat"

Anders Carlén om Årets Bygge och nya Byggindustrin.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/byggsverige-vi-har-ett-resultat-28024

"Skärpta regler behövs mot buller från grannar"

Med ett nytt mått kan väl avvägda krav ställas.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/skarpta-regler-behovs-mot-buller-fran-grannar-28017
Erik Kalmaru

”Mer funky business 
i byggbranschen”

Nya upphandlingsstrategier för utvecklingen framåt.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/mer-funky-business-i-byggbranschen-28001
Nils-Eric Sandberg

Släpp lägenheterna loss!

Portugiserna klarar sig på sitt portvin – men vi?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/slapp-lagenheterna-loss-27992

Släng inte ut barnet med badvattnet

Nedläggning hotar forskningen.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/slang-inte-ut-barnet-med-badvattnet-27975
Torun Nilsson

"Jämställdhet ger klimatutmaningar"

Torun Nilsson ser en ny och viktig uppgift för byggbranschen.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/jamstalldhet-ger-klimatutmaningar-27959

"Energivett för plånboken och för miljön"

Skolornas energianvändning kan minskas stort, skriver Mirza Kahvic på Parmaco.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/energivett-planboken-och-miljon-27960
Anders Carlén

"Det blir trevligare med en jämställd arbetsplats"

Anders Carlén drar en parallell mellan sin tid som FN-soldat och byggarbetarens vardag.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/det-blir-trevligare-med-en-jamstalld-arbetsplats-27951

"Krafttag krävs för att öka elsäkerheten"

Roger Kvist, Sverigechef på Eaton, om elrelaterade bränder.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/krafttag-kravs-att-oka-elsakerheten-27939