Meny

Allt regelkrångel är inte dåligt

Pernilla Ström

Allt regelkrångel är inte dåligt

Har ni tänkt på hur mycket som påstås vara upplevelser och hur lite som numera erkänns vara faktiska förhållanden? Som när en person hävt ur sig något dumt och ber om ursäkt inte för dumheten utan för att hen är ”ledsen om någon tagit illa vid sig"?

För en tid sedan ledde jag ett seminarium om regelkrångel. Svenskt Näringsliv presenterade en rapport om hur utvecklingen går åt fel håll, hur mängden regler tvärtom har ökat de senaste två åren. Över 60 procent av företagen i en studie ansåg att de dignade under en stor eller mycket stor regelbörda. 32 procent uppgav att de skulle kunna spara mer än 10 arbetstimmar per månad på enklare regler.

Under de senaste tjugo åren har i stort sett varje regering hävdat att man ska rensa bland regler och göra livet lite lättare för företagen. Och varje år tycks regeringarna gå bet på uppgiften. Det är som med hydrans huvud. Hugg av ett och ut växer två nya.

 

Varför ska det behöva vara så svårt?

Frågan är varför det ska behöva vara så svårt. Rapportförfattaren tog fasta på att det behövs en formaliserad process för att driva igenom regelförenklingar. Dit hör till exempel obligatorisk prövning av förslag hos Regelrådet, införandet av solnedgångsklausuler (dvs tidsbegränsad giltighet), vassare konsekvensutredningar och regelbunden uppföljning.

Nu tror väl få av oss att någon på rent jäkelskap sitter och hittar på en massa krångligheter. Varje ny regel kan säkert äga sitt berättigande. Men vägen till h-e är som bekant kantad av goda föresatser.

Värst är det godtycke som kan uppstå när enskilda tjänstemän tolkar regelverk efter eget skön. En djurskyddsinspektör som får för sig att införa en ny standard för boxgallren, vilket kostar alla i bygden en förmögenhet i byten. En skattehandläggare som kräver att dalkullan ska ha elektriskt kassaregister i fäboden – som saknar ström.  Överambitiösa tjänstemän som gör drakoniska tolkningar när nya EU-direktiv ska implementeras. En glasväggsfabrikant som tvingas certifiera sig som balkongbyggare.

Därför var det intressant att höra statssekreterarens reflektioner.  Var det inte, funderade han, i själva verket så att det kanske inte hade blivit krångligare; utan att så mycket annat i vardagen tack vare digitaliseringen hade blivit enklare, varför områden som inte hängde med i samma takt upplevdes som krångligare?

Sålunda ett perceptionsproblem – en fråga om upplevelser.

Jag tillåter mig att tvivla: En vän påpekade att det enda säkra jobb han kunde rekommendera en student som ville till finansbranschen var att satsa på ”compliance” – det vill säga att arbeta med regelefterlevnad.

Är då allt regelkrångel av ondo? Nja, själv hade jag inga bekymmer med att Alliansregeringen sänkte arbetsgivaravgifterna för unga till 15,49 procent, trots att jag för övrig personal fick betala 31, 42 procent.  För när nuvarande regering ”förenklade” just de reglerna, vet vi var det landade – och det var inte på 15,49 procent för alla. 

Nils-Eric Sandberg

Vår svårbegripliga bostadsskatt

Grundproblemet är att Sverige är ett avlångt land.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/var-svarbegripliga-bostadsskatt-24960
Staffan Åkerlund

Knyt ihop den fysiska världen med den digitala

Vi befinner oss redan djupt inne i en ny industriell revolution.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/knyt-ihop-den-fysiska-varlden-med-den-digitala-24963

"Bostadsrätternas köpare kan få mer inflytande"

Forskare pekar på möjligheterna.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/bostadsratternas-kopare-kan-fa-mer-inflytande-24945
Torun Nilsson

Fröjd att se mångfaldig kapitalism

Hur skapar man nya kapitalister?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/frojd-att-se-mangfaldig-kapitalism-24886
Staffan Åkerlund

Integration – ett vägval i hundraårsperspektiv

Invandring är bra. Punkt.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/integration-ett-vagval-i-hundraarsperspektiv-24884

”SKL-rapporten ger inte rätt bild av byggloven”

Bostadsbristen kräver en faktabaserad debatt.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/skl-rapporten-ger-inte-ratt-bild-av-byggloven-24885
Erik Kalmaru

Spela fotboll eller bestiga Mount Everest – hur ska man tänka vid partnering?

Partnering har blivit ett alltmer vanligt förekommande arbetssätt i byggentreprenader.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/spela-fotboll-eller-bestiga-mount-everest-hur-ska-man-tanka-vid-partnering-24874
Staffan Åkerlund

Politik i digital samtid

Finns det byggarbetare om 13 år?
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/politik-i-digital-samtid-24840

Bädda för snöröjning utan Svarte Petter nästa vinter

300 snöröjningsfordon fattas på vägarna – ändå är ersättningen knapp
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/badda-snorojning-utan-svarte-petter-nasta-vinter-24833

BSAB har stor potential

Ett bra utgångsläge för att införa ett nytt klassifikationssystem.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/bsab-har-stor-potential-24809