Meny

Snällhet som ledarverktyg

Snällhet som ledarverktyg

Karin Ahlzén är chef för White arkitekters Stockholmskontor. Hon baserar sitt ledarskap på tre fundament: snällhet, gott humör och pittoresk dialekt. Förra veckan tilldelades hos Guldhuset för framgångsrikt ledarskap.

När Karin Ahlzén fick veta att hon var årets Guldhus-vinnare hade hon en dryg vecka på sig att tänka ut och förbereda ett så inspirerande vinnartal som möjligt.

– Jag var oerhört smickrad och fick ett tillfälle att fundera över mitt eget ledarskap. Jag kondenserade ner det till tre saker: jag är snäll, glad och har en pittoresk dialekt. Det är hemligheten bakom mitt ledarskap, säger Karin Ahlzén.

Snällheten gör att medarbetarna lättare känner förtroende och kan stämma av saker med henne. Det goda humöret löser upp en massa småproblem och tjafs och är ett ”bra överlevnadsinstrument”.

Den pittoreska dialekten, dalmål i hennes fall, betonar vikten av att vara sig själv och inte förställa sig. Man kan få en ny roll i jobbet, men man ska inte spela en roll.

Karin Ahlzén var en av fyra nominerade till Guldhuset. Utmärkelsen ska främja framgångsrikt ledarskap hos unga chefer (under 40 år) inom byggsektorn.

Efter arkitektexamen på Chalmers fick Karin Ahlzén jobb på Whites Uppsalakontor som stod inför ett generationsskifte. Hälften av dem som jobbade där var födda i början av 1940-talet.

– De äldre medarbetarna var helt medvetna om detta och jobbade mentoraktigt och strukturerat med vår lilla grupp där alla var runt 35 år. Vi träffades regelbundet och diskuterade hur kontoret fungerade, försökte skapa ett helikopterperspektiv över verksamheten och se vilka utmaningar som låg framför oss. Budskapet var tydligt. ”Det är ni som ska greja detta!”

– Jag upptäckte att jag tyckte det var roligt att få ett övergripande perspektiv, att se sammanhangen. Jag kunde inte hålla mig. ”Jag vill bli chef”, sa jag till kontorschefen Gunilla Hagberg. Det här var 2005, jag var 33 år, och när jag strax därpå fick frågan av vår dåvarande vd Anders Svensson om jag ville bli kontorschef i Uppsala tackade jag ja vid sittande bord.

Du var sedan kontorschef i Uppsala i fem år, samtidigt som du bildade familj och fick två barn. Hur fungerade det?
– När jag fick erbjudandet att bli chef frågade jag om de visste vad de gav sig in i. Jag hade passerat 30 och tänkte skaffa familj. Där fanns ingen tvekan. Men det gick bra. Jag tog ut mina föräldradagar som normalt och när jag jobbade hände det att mina småpojkar fick följa med på ett och annat styrelsemöte.

– En annan aspekt var ju också att jag över en natt blivit chef över mina arbetskompisar. Vi hade jobbat tajt tillsammans och faktum är att det bidrog till att allt kändes naturligt. Dessutom växte kontoret från 10 när jag började till 38. Det var roligt och spännande att bygga upp kontoret, att nyrekrytera och jaga nya marknadsandelar.

2010 började det hända saker centralt inom White – landets största arkitektföretag. Dåvarande vd:n Anders Svensson hade aviserat sin avgång och Monica von Schmalensee, då chef för Stockholmskontoret, efterträdde honom. Karin Ahlzén blev i sin tur ny Stockholmschef.

Hur fungerade övergången?
– Först och främst var det en väldig skillnad på grund av själva storleken. Jag gick från ett kontor med 35 personer till en organisation med 200 medarbetare. Det ställer helt andra krav, särskilt när det gäller information och kommunikation. Dessutom var det enorma NKS-projektet inne i sin inledningsfas. Allt var väldigt hektiskt och många stora frågor låg på bordet. Det var ett jäkla ös och mycket av min tid gick till att rekrytera många nya medarbetare.

Du gick från att känna alla på kontoret till det här. Kan du namnet på alla i dag?
– Ja, jag vet faktiskt vad alla 200 heter. Däremot kräver det stora kontoret mer organisation. På det mindre kontoret kan man samla alla i ett rum för snabb information. Det fungerar inte här.

Hur löser du det på det stora kontoret?
– Det är A och O att ha täta kontakter med gruppcheferna och ha tillit till dem. Dessutom försöker jag vara så tillgänglig som möjligt, promenera runt och snacka och ha min dörr öppen. Vi har också något vi kallar ”supermåndag” en gång i månaden. Då får jag chansen att hålla låda och informera. I Uppsala kunde jag själva vara med och driva det mesta. Här är jag tvungen att delegera. Man kan inte äga varje fråga själv. Jag kan koncentrera mig på att vara chef, att leda verksamheten. I Uppsala var jag dessutom praktiserande arkitekt på halvtid.

Vad fick du för introduktion?
– Monica hade självfallet fullt upp med sitt nya uppdrag som vd, men jag hade förberett mig och sedan fick jag prova mig fram. Jag tror dessutom att Monica drog sig tillbaka rätt medvetet. Hon ville inte lägga sig i, utan lämnade plats för mig att hitta egna vägar och arbetssätt. Sedan hade jag en ganska bra bild av hur det fungerade på Stockholmskontoret. Kontoren i Uppsala och Stockholm samarbetar mer eller mindre hela tiden och vi lånar löpande resurser från varandra.

Vad ser du som dina viktigaste uppgifter i din nuvarande chefsroll?
– Mycket handlar om att delegera, men en sak som jag är noga med att göra själv är rekryteringar. Det är oerhört viktigt att plocka rätt person. Blir det fel kan det bli katastrof och blir det rätt så kan det bli ett rejält lyft. Annars handlar det mycket om att lyfta näsan över projektnivåerna och formulera mål och strategier. Alla på kontoret är enormt fokuserade på de projekteringsuppgifter som de är involverade i och då är det viktigt att ha koll på vad som händer framöver, annars mäktar man inte med att byta system eller leta fram nya nischer och marknader.

Det här är en bransch i rätt snabb förändring, tekniskt och organisatoriskt. Hur tror du kraven på ledarskapet kommer att förändras i framtiden?
– Som chef tror jag man mer och mer kommer att leda olika typer av kompetenser. Medarbetarna tenderar att bli alltmer specialiserade. Det ser vi rätt tydligt här på White. Vi rekryterar inte bara ingenjörer, utan även antropologer, biologer eller andra kompetenser. Jag menar att även ledarskapet blir en specialiserad nisch. Det blir mer av ett yrke att vara chef.

Högsta ledningen vill peppa unga

JM:s ledning gör skolbesök.
Karriär
http://byggindustrin.se/artikel/karriar/hogsta-ledningen-vill-peppa-unga-26105

Hon ska ansvara för landsbygdsfrågor

Ny sektion hos Samhällsbyggarna.
På nytt jobb
http://byggindustrin.se/artikel/pa-nytt-jobb/hon-ska-ansvara-landsbygdsfragor-26119

Han blir ny vd på Wåhlin Fastigheter

Har bakgrund inom Skanska.
På nytt jobb
http://byggindustrin.se/artikel/pa-nytt-jobb/han-blir-ny-vd-pa-wahlin-fastigheter-26096

Träget arbete vände dålig sjuktrend

Lindab sänkte sjukfrånvaron.
Karriär
http://byggindustrin.se/artikel/karriar/traget-arbete-vande-dalig-sjuktrend-26063

Hon blir ny regionchef i JM

JM bostad utvecklar sin verksamhet med en fjärde region.
På nytt jobb
http://byggindustrin.se/artikel/pa-nytt-jobb/hon-blir-ny-regionchef-i-jm-26082

Snart tackar Elisabeth Martin för sig

Reflekterar över åren i branschen.
Karriär
http://byggindustrin.se/artikel/karriar/snart-tackar-elisabeth-martin-sig-26035

Hon ska leda organisation för handel med byggmaterial

Har tidigare erfarenhet av byggmaterial.
På nytt jobb
http://byggindustrin.se/artikel/pa-nytt-jobb/hon-ska-leda-organisation-handel-med-byggmaterial-26056

Tillbaka på WSP

Hon återvänder för att bli regionchef i Mitt.
På nytt jobb
http://byggindustrin.se/artikel/pa-nytt-jobb/tillbaka-pa-wsp-26055

Ramböll tillsätter chefsjurist

Anders Skytte Olsson har bakgrund i fastighetsbranschen.
På nytt jobb
http://byggindustrin.se/artikel/pa-nytt-jobb/ramboll-tillsatter-chefsjurist-26047

Hon blir ny chef på Riksbyggen i Göteborg

Civilekonomi med bakgrund som sjukgymnast.
På nytt jobb
http://byggindustrin.se/artikel/pa-nytt-jobb/hon-blir-ny-chef-pa-riksbyggen-i-goteborg-26045