Carina Lindberg Glavå är socialantropolog men har även journalistisk erfarenhet och har varit socialdemokratisk politiker. En ganska unik profil som lett henne till att jobba med stadsutvecklingsfrågor, i synnerhet gällande infrastrukturprojekt. Sedan 20 år är hon rådgivare inom affärsutveckling och kommunikation med insyn i stora byggprojekt runt om i landet.

Temat konflikter i stadsutveckling blev högaktuellt när ett folkinitiativ genomfördes 2014 i Göteborg om Västlänken också fortsättningsvis skulle medfinansieras via trängselskatt. Trots att samtliga äldre etablerade partier i båda blocken varit överens i frågan så sa folket nej till fortsatt trängselskatt, och därmed till den infrastruktur skatten skulle finansiera.

Carina Lindberg Glavå fick direkt efter folkomröstningen en fråga från Centrum för Management i Byggsektorn, CMB, om att undersöka hur det kunnat gå så illa.

– Jag ägnade ett halvår åt att försöka förstå vad som hänt. Jag intervjuade bland annat ett tjugotal politiker och tjänstemän och läste runt tusen artiklar för att söka svar på när och hur tankarna om Västlänken dök upp.

Carina Lindberg Glavå gick till sina antropologiska kunskaper och formulerade en fråga i sin undersökning: ”Västlänken – hur började det egentligen?”

– Det visade sig att ingen kunde svara. Det fanns ingen berättelse och därmed inget organisatoriskt eller institutionellt minne, säger hon.

Hon tror att det här är ett problem som många kommuner har, speciellt när det gäller stadsutvecklingsprojekt.  Samtliga aktörer: fastighetsutvecklare, byggherrar, kommuner och andra som deltar misslyckas med beskriva sammanhangen för de projekt som bedrivs.

– Det kan vara svårt – inte minst eftersom det är ett nytt sätt att tänka, men i de riktigt komplexa projekten är det ändå det som är nyckeln till framgång, säger Carina Lindberg Glavå.

Hon råder sektorns aktörer att göra kommunikation till en kärnprocess i varje projekt. Ett råd som givetvis också gäller kommunerna:

– Många kommuner, myndigheter och företag delegerar idag alla frågor som rör kommunikation till anställda kommunikatörer. Det skapar stora brister eftersom de tankar som ligger bakom olika slags beslut aldrig blir riktigt tydliga.

Ett exempel där kommunikationen fungerat väl tycker hon är utvecklingen av Sigtuna Stadsängar.

– Där var invånarna med i olika grupper genom hela planprocessen, vilket gav många positiva effekter, säger Carina Lindberg Glavå.