Meny

"Vi måste kunna lyfta blicken"

"Vi måste kunna lyfta blicken"

Byggindustrins artikelserie Perspektiv på byggprocessen syftar till att lyfta ett helhetstänkande där alla aktörer får möjlighet att bidra med sin kunskap. Den här gången gör vi ett nedslag hos Tina Karrbom Gustavsson, lektor på avdelningen för projektkommunikation på KTH. Hon reflekterar över akademins möjlighet att påverka.

Byggbranschens utmaning är hur man ska kunna kombinera projektperspektivet med samhällsperspektivet, de företagsekonomiska frågorna kring effektivitet med samhällets behov av social-, kulturell och miljömässig hållbarhet.

Men i en tid som ska få fram 700 000 nya bostäder på några få år handlar det inte bara om byggandet i sig, om markfrågor eller effektiva processer - utan i lika hög grad om hur dagens ingenjörsstudenter och forskare ser på samhället, på professionerna och på byggandets roll i samhället.

På Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, reflekterar Tina Karrbom Gustavsson, docent och lektor på avdelningen för projektkommunikation över akademins möjligheter att påverka utvecklingen.

– Vi måste kunna kombinera projektperspektivet med samhällsperspektivet, vi måste kunna se bortom det enskilda projektet. Vi måste ha förmågan att se de organisatoriska sambanden mellan del och helhet. Hur skapar vi förutsättningar för hållbara samhällen? Och vad är hållbart byggande? Kanske borde man ställa de frågorna till alla som nu kommer till Sverige för en ny framtid här, säger Tina Karrbom Gustavsson.

Uppföljare på gång

Till vardags handleder Tina Karrbom Gustavsson doktorander på institutionen, hon undervisar studenter och hon genomför forskningsprojekt tillsammans med kollegor på KTH och vid andra högskolor. Forskningen kretsar ofta kring projektorganisering och hon föreläser om byggprocessen och utvecklingsalternativ och presenterar sina resultat både i Sverige och internationellt.

På gång är också en uppföljning på företrädaren, Örjan Wikforss bok ”Kampen om kommunikationen”, som kom för tio år sedan.

Wikforss beskriver kommunikationen i projekten som en kamp mellan olika personer och intressen och en kamp mellan strukturerad informationsutväxling via IT och personlig direktkontakt, en kamp som inte alltid är om den bästa lösningen utan en kamp om vems synpunkter som väger tyngst och vilken kunskap som egentligen är viktig.

IT ger byggsektorn möjligheter att simulera, kalkylera, beräkna och lagra mängder av information kring de flesta aspekter av sina projekt och BIM, finns närvarande i allt fler projekt. Men som ett verktyg, ett mångsidigt underlag för kommunikation men modellerna är inte kommunikation i sig.

BIM kan visa alternativ

Kommunikationen mellan människor är nödvändig, säger Tina Karrbom Gustavsson. Det är genom kommunikation som vi organiserar, skapar mening och lär. Och det är genom kommunikation som vi utmanar och utvecklar vårt sätt att (sam)arbeta. Människor fattar beslut, BIM kan visa på alternativen.

– Jag tror att en modern version av boken Kampen om kommunikationen kommer att ha samma teman – hur samarbetar vi? Vad är skillnaden mellan information och kommunikation? Och viktigast, uppmaningen att aldrig förblindas av den ingenjörsmässiga rationalitetens elegans och glömma att vi är sociala varelser.

– Det är som Örjan Wikforss säger i boken, ”jag har en plan, jag har en kalender och är superrationell. Men däremellan, vid sidan av är jag irrationell.” Och det är det som skapar mycket av sammanhangen och meningen mellan oss som individer.

Risk att missa poängen

När projektledaren slaviskt följer en godkänd plan finns risken både målet och poängen missas.

– Nyckelordet är ”tillsammans” och det är i organiseringen av kompetenser – ofta genom nya kombinationer – som utveckling ligger. Planen är rationell men samtalen måste få vara irrationella. Jag skrev redan 2005 i slutordet till min doktorsavhandling att det finns en föreställning om att småpratet är en sorts smörjolja, något extra som behövs i organiserad verksamhet.  Men så är det inte, småpratet är själva kuggarna i organiseringen.

När Tina Karrbom Gustavsson håller föredrag om byggprocessen använder hon sig av två metaforer, stafettpinnen och stupröret.

– Byggprocessen har två strukturella utmaningar, de organisatoriska mellanrummen i delprocesserna och i professionerna.

Paralleller till sjukvården

Begreppet organisatoriska mellanrum har hon hämtat från Mats Tyrstrup som är forskare på Handelshögskolan i Stockholm som använder det när han beskriver hur sjukvården är organiserad. Likheterna mellan sjukvårdens organisering och byggprocessens organisering är fler än man kan tro, menar Tina Karrbom Gustavsson.

Även sjukvårdens organisering utgörs av delvis åtskilda delar, primärvård, vårdcentraler, akutsjukvård och faller under skilda uppdragsgivare som kommuner, privata vårdgivare och landsting. I likhet med byggprocessen saknas helhetssyn och helhetsansvar.

– Ingen tar helhetsansvar för tant Agda som är multisjuk. De olika delarna samverkar inte utifrån vad som är bäst för Agda. Det är kontentan av Tyrstrups forskning. Dessutom tillkommer sjukvårdens professioner, olika sorters läkare, sjuksköterskor, psykologer och andra mycket starka yrkesidentiteter som inte sällan har svårt att samarbeta.

Samtidigt visar Tyrstrups forskning hur de organisatoriska mellanrummen inte enbart är problem utan även erbjuder möjligheter. Mellanrummen kan fyllas med något nytt, där erbjuds nya organisatoriska möjligheter.

– Samtidigt som byggsektorn söker lösningen på byggprocessens utmaningar i industriella rationella processer och digitala modeller kanske byggprocessens möjligheter finns någon annanstans, i en helt annan bransch. Kanske hos forskningen om sjukvården?

Bekräftar bilden

Martin Löwstedt på Chalmers försvarade förra året en avhandling om hur ett stort svenskt byggföretag ”gör” strategi.

– Avhandlingen beskriver inte vad företagsledarna säger eller vad som står på företagets hemsida, utan vad de gör i praktiken och sammanfattas med att strategin som görs är ”becoming to remain the same”. Att strategin som görs går ut på att göra som man alltid har gjort beror på att det inte finns tillräckliga drivkrafter till förändring. Och det är egentligen inget konstigt. Utan förändringstryck finns det ingen förändringsvilja.

Efter att ha deltagit i ett antal olika möten på olika nivåer i företaget, genomfört flera intervjuer och själv deltagit på byggplats såg Martin Löwstedt hur de flesta arbetade för att bekräfta bilden av den traditionella byggaren.

– Det är jobbigt att förändras. Ibland säger att vi ska göra det, men i våra handlingar gör vi det ändå inte. Det är ingen kritik, det är en beskrivning av byggpraktiken. Man gör helt enkelt det som fungerar, det man är bra på och som är lönsamt.

Ny doktorand

Tina Karrbom Gustavsson tycker att avhandlingen bidrar med en intressant iakttagelse när det gäller sambanden mellan del och helhet. Det studerade företaget är på många sätt framgångsrikt i sin kategori. Varför sträva efter att förändras så länge inte omvärldstrycket inte gör det nödvändigt?

Men här borde i så fall högskoleutbildningen vara mer självkritisk.

– Kanske borde vi ta mer tid på oss att utbilda i både del och helhet. Kanske borde utbildningen vara bredare i vissa avseenden, så att studenterna ges redskap och förmågan att ifrågasätta det som tas för givet i dag. De borde känna till fler branscher än sin egen så att de kan göra relevanta jämförelser och de borde känna till fler professioner än sin egen för att se betydelsen av samverkan. Var föds till exempel självbilden att jag är konstruktör, du är arkitekt? Jag tror att en stor utmaning ligger i förståelsen för olikhet.

Tina Karrbom Gustavsson och hennes avdelning har en ny doktorand som nyligen börjat forska, Elise Grosse, som jobbar halvtid på White och halvtid hos KTH. Hon ska titta på metodik som möjliggör samarbete över professionsgränser.

Kan utveckla ny kunskap

Tina Karrbom Gustavsson tog själv sin civilingenjörsexamen i maskinteknik med inriktning industriell ekonomi 1999. Efter sin doktorsavhandling som handlade om kommunikation och organisering i anläggningsprojekt har hon arbetat med forskning och utbildning på KTH inom industriell ekonomi och på Huddinge kommun med samverkan och stadsutveckling. De senaste åren har hon arbetat för att starta ett Centrum för byggeffektivitet på KTH, som knyter samman akademi och näringsliv. Finansieringen är klar, bland annat genom anslag och deltagande av ett 20-tal företag inom byggsektorn.

En av fördelarna för KTH är att studenter och forskare kan utveckla nya kunskaper om byggprocessens ekonomi och organisation. Sedan femton år tillbaka har KTH saknat en tydlig inriktning mot byggprocessens ekonomi och organisation men nu kommer dessa frågor att få tydligare roll. Det passar Tina Karrbom Gustavsson och hennes kollegor som hand i handske och det nya centrumet har starkt stöd inom övriga KTH.

– Beroende på vad jag gör och säger i klassrummet, vilka övningar jag presenterar, vilka experter jag refererar, vilka företag eller branscher jag diskuterar, om jag visar manliga eller kvinnliga förebilder eller om jag ritar en organisationsstruktur så har jag format en förväntan.

Alaa Alshawa fick fast jobb direkt

Och nu startar han eget
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/alaa-alshawa-fick-fast-jobb-direkt-26067

Superfabriken tar Lindbäcks till ny nivå

Webb-tv: Hustillverkarens nya Piteå-fabrik ska täcka efterfrågan.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/superfabriken-tar-lindbacks-till-ny-niva-26064

Birgitta Govén ska bidra till att göra branschen fossilfri

Sveriges Byggindustriers nya energiexpert.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/birgitta-goven-ska-bidra-till-att-gora-branschen-fossilfri-26029

Knutpunkt laddad för nytt dubbelspår

Webb-tv: Resecentrum i Strängnäs nominerat till Årets Bygge.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/knutpunkt-laddad-nytt-dubbelspar-26028

Passiv partnering i ort på frammarsch

Webb-tv: Passivhuset Elmeskolan snabbt klar med partnering.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/passiv-partnering-i-ort-pa-frammarsch-25982

Kulverten samlar alla vitala funktioner

Webb-tv: Vallastadens blodomlopp nomineras till Årets Bygge 2018.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/kulverten-samlar-alla-vitala-funktioner-25957

Renaults första stora pickup imponerar

Men likheterna med kollegornas pickisar är stora.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/renaults-forsta-stora-pickup-imponerar-25908

Ångan banade väg för särpräglat hotell

Webb-tv: Från rivningshot till historiskt hotell.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/angan-banade-vag-sarpraglat-hotell-25906

Trafikplatsen som länkar ihop Göteborg

Webb-tv: Miljö och gott samarbete i fokus på Trafikplats Marieholm.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/trafikplatsen-som-lankar-ihop-goteborg-25878

Kompisskapet är inbyggt i trästommen

Webb-tv: Ungbo 12 skapar boendeform för ungas behov.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/kompisskapet-ar-inbyggt-i-trastommen-25847