Meny

Vattnets motorväg lindrar växtvärk

Vattnets motorväg lindrar växtvärk

Det mesta syns inte när arbetena nu börjar bli klara, men VA-projektet Östra Länken är ett av de större infrastrukturprojekt som gjorts i Luleå. Det ger Luleå möjlighet att växa, det har skapat rekreationsytor för Luleborna och det har givit barklöst sträfse en skjuts. Nu är projektet nominerat till Årets Bygge 2018.

Luleå har växtvärk. Staden med dagens ungefär 77 000 invånare, växte i fjol med 600 invånare och kommunen bestämde redan 2012 att planera för en befolkningsökning på 10 000 personer. Då behövs förstås en massa nya bostäder och arbetsplatser – och en massa nya avlopp. De mängder som ska spolas ner i toaletter, sköljas ut i handfat och slås ut i diskhoar blir ständigt större. Därför bestämde sig kommunen samma år att bygga ut VA-systemet rejält i stadens östra delar vid Skurholmsfjärden med den så kallade Östra Länken. Det gamla VA-systemet som är draget genom stadskärnan var helt enkelt för klent och ska på sikt tas ur funktion. Enligt Max Havama,  projektledare på Luleå kommun, skulle det ha slagit i taket om några år.

Arbetena på den första etappen av utbyggnaden slutförs i dagarna. Planeringen av den fortsatta utbyggnaden har påbörjats.
Foto: Mattias de Frumerie

– Samtidigt som man tog beslutet om att bygga ut VA-systemet beslutade kommunen att öka trafiksäkerheten och skapa mervärden för luleborna runt Skurholmsfjärden. Vi såg helt enkelt samordningsvinster när vi ändå skulle stöka och böka med rören och det blev också något som luleborna ville ha, säger Jesper Klefsjö, ombud på Luleå kommun.

Det innebar att Östra länken inte bara kom att handla om att bygga ett nytt VA-system utan även om att vissa trafikarbeten och andra åtgärder skulle genomföras. Bland annat har det anlagts två parker och en gångväg längs vattnet, den så kallade Hälsans Stig, som är väl nyttjad av luleborna.

Planeringsarbetet för Östra Länken inleddes under 2012 och hösten 2014 sattes spaden i backen.

Det är mycket rör det handlar om då den del av Östra Länken som nu anlagts sträcker sig över sex kilometer. De arbeten som är klara i dagarna är en del i en större utbyggnad av Östra Länken som i sin helhet kommer att sträcka sig över 2 mil. De nya delarna håller redan nu på att planeras, en investering på drygt en miljard kronor. Hela systemet mynnar ut i Luleås avloppsreningsverk Uddebo.

– Vi kallar det för vattnets motorväg, säger Eva Sundgren, projektkommunikatör Luleå kommun.

Teamet bakom Östra Länken: Erik Sandström, platschef på NCC, Max Havama, projektledare på Luleå Kommun, Ola Engström, projektchef på NCC, Jesper Klefsjö, ombud på Luleå Kommun och Eva Sundgren, projektkommunikatör på Luleå Kommun.
Foto: Mattias de Frumerie

Dimensionerna på de ledningar som har lagts ner är upp till 2 meter grova.

Östra Länken sträcker sig alltså förbi Skurholmsfjärden som sträcker sig in till Luleå från Bottenviken. Vattnet utgjorde en teknisk svårighet då ledningarna ibland ligger under rejält under havsnivån, på vissa ställen så mycket som 3 meter, beroende på vattenståndet. Projektet var tvungna att ha ständig koll på hur havsnivån skiftade och följde SMHI:s prognoser.

En annan svårighet var fallet på ledningarna. Det är inte mer en promille vilket motsvarar två meter på en tvåkilometerssträcka. Så det var verkligt precisionsarbete.

– Vi svetsade plaströren inifrån för hand med så kallad extrudersvets. Det var nödvändigt på grund de höga kvalitetskraven och Luleå kommuns hållbarhetsplan, säger Erik Sandström, platschef på NCC.

Rörsvetsningen var ett av de säkerhetsmässigt mest kritiska momenten under utbyggnaden av Östra Länken. Vid ett tillfälle trängde havsvatten in i rören och arbetet fick då avbrytas. Man fick byta arbetssätt och istället för att jobba med öppna rördelar valde man att försluta ändarna under arbetena. Arbetarna som svetsade var som mest 25 meter inne i rören.

– Vi fick göra ständiga riskanalyser och arbetarna fick ha på sig syremätare, säger Ola Engström, Projektchef på NCC.

 

När projektet var som mest intensivt schaktades det och lades ned rör på sju olika avsnitt samtidigt och 150 personer var aktiva med bygget.

NCC vann upphandlingen under våren 2014 och projektet genomfördes som en utförandeentreprenad med utökad samverkan.

– Det var nog bland det bästa beslut vi gjorde, att vi upphandlade på det här sättet. Vi upphandlade mer på kompetens än pris och har gjort det här i samverkan med entreprenören. Vilket bland annat innebär att vi tillsammans har detaljprojekterat, genomfört riskanalyser och tagit fram en gemensam budget där entreprenören får en skälig vinst, säger Jesper Klefsjö, ombud på Luleå kommun som är byggherre.

Hela teamet bakom Östra Länken är ense om att entreprenadformen är en starkt bidragande orsak till att projektet har blivit så lyckat. Alla som har varit inblandade i projektet har haft ett gemensamt platskontor, det nedlagda regementet LV7:s gamla mark, vilket gjorde att kommunikationsvägarna blev väldigt korta och snabba.

– Det har varit snabba puckar. Det blir bra när man har gemensamma mål och har öppna böcker och litar på varandra som man måste göra i den här samverkansformen. Man slipper allt tjafs om tilläggsbetalningar och annat. Nu har vi haft en gemensam kassa att jobba med, säger Ola Engström, projektchef på NCC.

Teamet tar som exempel på hur smidigt det har fungerat tillbudet då det rann in vatten i rören och arbetena fick avbrytas med följd att de dyra entreprenadmaskinerna fick stå stilla och kostade pengar för varje minut.

– Nu kunde vi lösa den situationen väldigt snabbt just för att både beställare och utförare satt på samma plats och kunde snacka ihop sig om en lösning direkt, säger Ola Engström.

 

Markförhållandena var också en starkt bidragande orsak till att det blev en utförandeentreprenad med utökad samverkan.

– Att vi valde det upplägget handlade bland annat om att det var så besvärliga geotekniska förhållanden i området och att vi även behövde entreprenörens kompetens på det området, säger Jesper Klefsjö, ombud på Luleå kommun.

Bland annat är det mycket sulfidjord i området som kan göra marken instabil, vilket är svårt att hantera vid byggen. Ofta körs de på deponi, men tillsammans kom man fram till en lösning där sulfidjordarna till stor del gick att använda till att bredda gångstigen en bit ut i Skurholmsfjärden samt att anlägga en udde med en park, det gjorde alltså att man slapp att köra stora mängder sulfidmassor till deponi. Marken stabiliserades med bland annat kalkcementpelare.

– Det var en ganska oprövad teknik här uppe i norr. Men det fungerade mycket bättre än vi vågade hoppas på, säger Ola Engström, projektchef på NCC.

Budgeten för projektet låg på 517 miljoner kronor, men slutresultatet har hamnat ungefär 40 miljoner kronor lägre än det.

En stor besparing var just lösningen med kalkcementpelare. En konsult hade initialt föreslagit andra lösningar. Teamet hävdar att samverkansformen gjorde det möjligt att komma fram till nya lösningar som blev bättre och billigare. När rören lades användes en schaktlåda som byggdes fram längs med rörfronterna. Den stabiliserade marken runt arbetena istället för att använda slagen spont, som var föreslaget av konsulten. Det sparade också många miljoner kronor.

Det mesta av schaktmassorna har alltså återanvänts under projektet.

– Det är något vi har jobbat aktivt med ur både kostnads och miljösynpunkt, säger Jesper Klefsjö.

En annan del i planerandet och utförandet av projektet som syftade till att göra projektet mer miljömässigt och billigare var att hålla en så kallad låg energilinje. Genom att hålla fallet så litet som möjligt, alltså bara en promille, i rören har man lyckats minimera antalet pumpstationer som lyfter vattnet på vägen mot avloppsreningsverket Uddebo. I projektet har det byggts två nya pumpstationer.

Två nya pumphus ingår i Östra Länken, även de har givits en gestaltning som ska ge ett mervärde till stadsmiljön.
Foto: Mattias de Frumerie

Svartöleden, som är en av de mer trafikerade vägarna i Luleå, löper längs med rörsträckningen vilket också utgjorde en besvärande omständighet för projektet.

Teamet bakom projektet betonar vikten av det informationsarbete som har gjorts under projektets gång. Hur viktigt det har varit att via egna kanaler och kontakter med medier nå ut med varför och hur projektet har genomförts för att få acceptans hos allmänheten för de störningar som har varit.

– Det har varit jätteviktigt. Vi har inte haft så mycket klagomål från allmänheten och reaktionerna har främst varit positiva, även i massmedia, säger Max Havama, projektledare Luleå kommun.

Redan innan arbetena påbörjades sattes det upp informationsskyltar i området där arbetena skulle genomföras.

– Det är mycket tekniska termer i projektledningen. För mig har det varit viktigt att ta ner informationen så att alla förstår och det tycker jag vi har lyckats med, säger Eva Sundgren som utformat informationen.

Huvudmålet för projektet har alltså varit att förnya och bygga ut stadens VA-system. Ungefär 75 procent av budgeten har handlat om det. Men ovan jord har även en hel del arbeten genomförts. Bland annat har lekplatser, fotbollsplaner, gångvägar, en småbåtshamn, en strand med solterrasser och viadukter byggts. Vissa fanns tidigare, men då har de fått en rejäl ansiktslyftning. Där har fokus legat på att göra området mer attraktivt för luleborna genom att göra vattenlinjen Svartholmsfjärden mer tillgänglig. Stora ansträngningar har lagts på att få till en tilltalande landskapsarkitektur samt att bygga bort passager som tidigare upplevdes som otrygga. Även pumphusen har fått en utformning som ska vara estetiskt tilltalande med olika typer av ljussättning. Och eftersom Luleå är den svenska stålhuvudstaden används rödrostigt corténstål genomgående för att skapa olika typer av gestaltningar. Ventilationsrör från avloppssystemet sticker upp ur marken på några ställen och de har fått en färgsättning och utformning som snarare påminner om konst av modernare snitt.


Stor möda har lagts på att skapa en attraktiv miljö ovan jord i samband med markarbetena. Landskapsarkitekturen har fått ta plats och ventilationsrören från har gestaltats för att ge ett konstnärligt mervärde.
Foto: Mattias de Frumerie

Säkerheten har fungerat bra och projektet har varit förskonat från allvarliga olyckor.

– Ja det värsta som har hänt var väl att en av jobbarna skulle åka från arbetet vid en av pumpstationerna. Han duckade då för några hängbjörkar när han skulle sätta sig i bilen och råkade slå ögat i bildörren, men det gick bra. Någon råkade skruva sig i tummen, säger Erik Sandström.

Barklöst Sträfse (Chara braunii).

Nu rinner vattnet genom Östra Länken och den möjliggör nu bland annat att en ett nytt bostadsområde, Kronandalen, kan byggas. Där ska cirka 2 000 nya bostäder uppföras, i form av flerbostadshus och radhus som kan tömma sina avlopp i Östralänkens system. Vid Byggindustrins besök ser vi joggare och hundägare knarra runt på de snövita gångstigarna vid Skurholmsfjärden. Och så var det det där med det barklösa sträfset. Barklöst sträfse är en utrotningshotad vattenväxt som finns på några få ställen i Sverige, bland annat i Skurholmsfjärden. Det fanns farhågor hos Naturvårdsverket och Länsstyrelsen att beståndet skulle skadas av schaktningsarbetena vid Östra Länken. För att skydda den fick projektet helt enkelt flytta ut beståndet utanför arbetsområdet där den fick etablera sig. Det har till och med inneburit att beståndet har blivit större än det var tidigare.

Östra Länken i korthet

Projektnamn: Östra Länken etapp 4A & 4C.

Byggherre: Luleå kommun.

Byggentreprenör: NCC Sverige.

Projektledning: Luleå kommun och NCC i samverkan.

Kommunikation: Luleå kommun.

Projekteringsledare: Norconsult.

Konsult: Norconsult.

Landskapsarkitekt: Tema.

Entreprenadform: Utförandeentreprenad med utökad samverkan.

Ersättningsform: Löpande räkning med fast arvode.

Projektbudget exklusive moms: 517,5 miljoner kronor.

Totalkostnad exklusive moms: cirka 475 miljoner kronor.

Årets Bygge i korthet

Årets Bygge är samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling. Den är ett samarbete mellan tidningen Byggindustrin och Svensk Byggtjänst. Tävlingen lyfter fram exempel på det bästa sektorn presterar i kvalitet, samarbete, ekonomi och form.

Varje år nomineras totalt 20 projekt. Nomineringarna utgörs av Byggindustrins projektreportage. Vinnaren utses av en expertjury.

Här kan du läsa mer om Årets Bygge 2018. Du hittar också längre reportage samt webbtvinslag om samtliga nominerade projekt.

Västerås byter ångkraft mot nya plusenergihus

WEBB-TV: Nu nomineras plusenergihusen i kvarteret Neptun till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/vasteras-byter-angkraft-mot-nya-plusenergihus-27622

”Rålis” anpassas för att möta skyfall

Nya tankar börjar slå igenom i byggsvängen.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ralis-anpassas-att-mota-skyfall-27606

Startskottet för det nya Kiruna är en kristall

WEBB-TV: Den första byggnaden i Kirunas nya centrum nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/startskottet-det-nya-kiruna-ar-en-kristall-27595

Han visualiserar framtiden med ny teknik

Juan Gauthier hade jobbat 15 år i spelbranschen innan han började arbeta för Skanska.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/han-visualiserar-framtiden-med-ny-teknik-27577

Stadskärnorna mår bra enligt rapport

Rapporten visar på ökade omsättningar för verksamheterna i flera städers centrum.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/stadskarnorna-mar-bra-enligt-rapport-27573

”Sorgebarnet” blev social och hållbar mönsterkåk

WEBB-TV: Bananhuset i Bergsjön i Göteborg nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/sorgebarnet-blev-social-och-hallbar-monsterkak-27568

Innovationer och ekologi går hand i hand i Piteå

WEBB-TV: Lusthusbacken i Piteå nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/innovationer-och-ekologi-gar-hand-i-hand-i-pitea-27529

En revolution för den svenska ventilations-branschen

Annons.
Dubbel så snabb installation och hälften så stort klimatavtryck.
http://byggindustrin.se/sponsrat/vilpe/en-revolution-den-svenska-ventilationsbranschen-26887

Samarbete lyfter Helsingborgsområde

WEBB-TV: Närlunda Östra nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/samarbete-lyfter-helsingborgsomrade-27503

Mittpunkt har fått snillrik tätning

WEBB-TV: Tätskiktsbytet på Sergels torg nomineras till Årets Bygge.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/mittpunkt-har-fatt-snillrik-tatning-27482

Massor av massa med industriellt jätteprojekt

WEBB-TV: SCA:s Projekt Helios nomineras till Årets Bygge.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/massor-av-massa-med-industriellt-jatteprojekt-27440