Meny

Västerås byter ångkraft mot nya plusenergihus

Västerås byter ångkraft mot nya plusenergihus

För hundra år sedan hade Västerås ett nyinvigt och toppmodernt ångkraftverk. Nu är ångkraftverket avvecklat. Men på före detta kolkajen på tomten intill ligger tre nya huskroppar som producerar kraft inte bara åt sig själva, utan även åt andra. Nu nomineras plusenergihusen i kvarteret Neptun till Årets Bygge 2019.

Kvarteret Neptun ligger på Öster Mälarstrand i Västerås där utbyggnaden av bostäder har skett etappvis sedan 1990-talet. Innan dess var hamnområdet stängt för allmänheten. Det präglades av stora industrier, bland annat Västerås ångkraftverk som invigdes 1917 och togs togs ur drift så sent som 1992. De gamla kraftverksbyggnaderna har byggts om och rymmer nu äventyrsbad och hotell.

Läs mer: Steam Hotel nominerat till Årets Bygge 2018.

Läs mer: Kokpunkten nominerat till Årets Bygge 2015.

Direkt öster om det gamla kraftverket ligger etapp tre av Öster Mälarstrand, som även kallas Kajstaden, med kvarteret Neptun i blickfånget.

– Vi har den bästa tomten i området, säger projektets arkitekt Ylva Åborg, partner och kontorschef på Alessandro Ripellino Arkitekter.

Kraftverkets gamla tegelfasader tornar upp ett par stenkast från kvarteret Neptun. Det gamla kraftverket ligger längst in i en hamnbassäng, och kvarteret Neptun ligger närmast kraftverket i direkt sjöläge vid hamnbassängens östra sida. Nu produceras ingen kraft i den gamla anläggningen. Men de tre huskropparna i kvarteret Neptun producerar en hel del. Projektet är ett av Sveriges första större plusenergihus. Det rymmer 121 hyresrätter med en snittstorlek på 43 kvadratmeter. På årsbasis beräknas kvarteret producera ett överskott på 20 000 kilowattimmar.

– I samband med att vi vann markanvisningstävlingen 2015 sa en av tjänstemännen i Västerås stad att, “tänk, här ska man stå i det gamla kraftverket och titta ner på de nya kraftverken”. Det tycker jag är en härlig tanke, säger Lars Gärde, vice vd på Sveafastigheter Bostad.

Sveafastigheter Bostad är projektets byggherre. De bygger hyresrätter för egen förvaltning och är ett relativt ungt bolag, grundat 2014, som arbetar mycket med markanvisningstävlingar, direktanvisningar och andra jämförelseförfaranden.

– Vi har startat från noll utan en stor markportfölj som de stora aktörerna har. Därför arbetar vi gärna med markanvisningstävlingar. Det är roligt, för då måste man spetsa till förslagen för att bli bäst, säger Svante Jernberg, vd på Sveafastigheter Bostad.

När det gällde markanvisningen av kvarteret Neptun efterfrågade Västerås stad satsningar inom ett antal fokusområden och la stor vikt vid hållbarhet, bland annat klimateffektiva byggnader, social hållbarhet och långsiktigt ägande.

– Vi föreslog ett projekt som kombinerade plusenergihus och Miljöbyggnad Guld med små yteffektiva lägenheter där man lika gärna kan bo två kompisar som en kärnfamilj. Staden fastnade för vårt förslag, säger Lars Gärde.

Tack vare en indragen takfot får byggnaderna i kvarteret Neptun en sammanhållen volym. På norrsidorna har taken dessutom samma material som fasaden på den två större husen i kvarteret – blank böljande plåt.
Foto: Elin Bennewitz

Medan kraven för att certifieras som Miljöbyggnad Guld är väl definierade och gäller allt från byggteknik och energiprestanda till materialval och boendekvalitet så finns det inte någon formell definition av vad som är ett plusenergihus i Sverige. Men den gängse uppfattningen är att byggnaden på årsbasis ska generera mer energi än den förbrukar.

Grunden för ett plusenergihus brukar vara ett tätt klimatskal med värmeåtervinning av frånluften i kombination med egen energiproduktion, till exempel med hjälp av solceller. Det receptet återfinns i kvarteret Neptun.

Husen har ett tätt klimatskal och FTX-ventilation. Återvinningsaggregatet för frånluften har en verkningsgrad på 90 procent. Friskluftsintaget har förvärmning, alternativt förkylning, från borrhål i berget beroende på årstid.

För att ytterligare minska energiförlusterna har Sveafastigheter valt att testa en ny teknik för att komma till rätta med spillvärme från varmvattencirkulationen. Tekniken kallas 3EFlow och är utvecklad av en student på Luleå tekniska universitet. Varje gång någon stänger av kranen så töms röret på vatten som då går tillbaka till varmvattenberedaren. Därför finns inget varmvatten som cirkulerar i rören och svalnar av. Metoden är teknikintensiv med mycket elektronik och många rör. Den finns i ett av trapphusen i kvarteret Neptun.

– Det här är helt ny teknik och vi vågade inte testa i alla trapphus. Den kostar lite mer men vi hoppas att det blir en bra besparing på sikt, säger Svante Jernberg.

Uppvärmningen i kvarteret Neptun sker med hjälp av en bergvärmepump i kombination med vattenburen golvvärme. Golvvärmen fungerar bra med låga vattentemperaturer och på så vis blir driften av bergvärmepumpen effektiv.

– Pumpen trivs bäst vid temperaturer kring 40 grader, säger Per Wallgård, fastighetschef, Sveafastigheter.

Projektgruppen undersökte möjligheten att använda fjärrvärme i stället för bergvärmepump men valde bort det.

– Fjärrvärme är ett miljövänligt alternativ eftersom det är spillvärme men som reglerna ser ut nu så kunde vi inte uppnå plusenerginivå med fjärrvärme. Det skulle kräva en viktningsfaktor för fjärrvärme, säger Lars Gärde.

För att få ett energiöverskott har kvarteret Neptun totalt 1210 kvadratmeter solceller. För att ta till vara på elen från solcellerna på bästa sätt finns ett internt elnät i husen.

– Kvarteret har bara en anslutning mot Mälarenergi där vi köper och säljer el. Det blir billigare för hyresgästerna, de betalar bara 1,25 kronor per kilowattimme, men huvudsyftet är att de ska få tillgång till riktigt närproducerad el, säger Svante Jernberg.

Lars Gärde, vice vd Sveafastigheter Bostad, Ylva Åborg, partner och kontorschef på Alessandro Ripellino Arkitekter, Svante Jernberg, vd på Sveafastigheter Bostad och Per Wallgård, fastighetschef på Sveafastigheter Bostad.
Foto: Elin Bennewitz

När Sveafastigheter fått markanvisningen vände de sig till Ylva Åborg och Alessandro Ripellino Arkitekter. Tillsammans med arkitekterna ville de spetsa energikonceptet ytterligare men även komma vidare med gestaltningen.

– Vi visste att vi ville ha en arkitekt som delar vår vision om en bättre värld på energiområdet. Samtidigt ville vi ha en arkitekt som tog till vara på platsens gestaltningsmöjligheter. Vi kände till Ylva sedan innan och vände oss till henne, säger Lars Gärde.

När Ylva Åborg och hennes team kom in i projektet i slutet av 2015 började de titta på volymhanteringen i kommunens detaljplan. Den var redan bra ur energisynpunkt men arkitekterna skruvade ett varv till.

– Vi har anpassat volymhanteringen så att den är optimal för solcellerna, säger Ylva Åborg.

Kvarteret rymmer tre hus. Två större längs var sin sida av kvarteret och ett lite mindre i mitten. I den ursprungliga detaljplanen hade taken på de två större husen assymetrisk lutning, med den större takytan mot kvarterens mitt.

– För att optimera för solcellerna fick vi vrida på det ena huset så att den större takytan låg mot söder på båda husen och ge huset i mitten ett asymmetriskt tak. Vi gjorde också lutningen ännu lite högre än kommunen tänkt från början. Kommunen var väldigt tillmötesgående, vi har lyckats skapa den stora mängden solceller tack vara deras god vilja, säger Ylva Åborg.

Gestaltningen av husen är en förlängningen av volymhanteringen. Fasaden på de två större husen i kvarteret är av blank böljande plåt för att reflektera så mycket sol som möjligt. Så småningom ska söderfasaderna prydas av gröna växter som klänger längs vajrar – de måste bara växa till sig först.

– Vi pratar ibland om projektet som stenar, släta på norrsidan och med mossa och annan växtlighet åt söder. Husen är blanka och reflekterande åt norr och har plats för mycket liv åt söder med balkonger, uteplatser och grönska, säger Ylva Åborg.

Kvarteret rymmer tre hus. Två större längs var sin sida av kvarteret och ett lite mindre i mitten.
Foto: Elin Bennewitz

Huset i mitten har en annan fasadlösning med fasadklinker i en djupgrön färg. I en förlängning av stenliknelsen har det fått smeknamnet smaragden. Den gröna färgen ska också påminna om husens miljövänliga profil.

– Solen är den konstanta faktorn i besluten. Först i volymhanteringen. Sedan på konceptnivå för gestaltningen. Men vi har också inspirerats av den gamla industrimiljön med grova, men fina, material som korrugerad plåt och tegel. Materialvalen är en blinkning till det, säger Ylva Åborg.

Projektets entreprenör H2 Entreprenad upphandlades i samband med att arbetet med bygglovshandlingarna inleddes sommaren 2016. Bygghandlingsprojektering gjordes hösten samma år och byggstarten skedde i slutet av 2016.

Kvarteret Neptun var ett av H2 Entreprenads första projekt, men Rikard Hansson, vd för H2 Entreprenad, hade haft kontakt med Sveafastigheter i andra sammanhang tidigare. Entreprenadformen har varit en klassisk totalentreprenad men det relativt sett installationstunga projektet har krävt noggrann samordning mellan de olika aktörerna.

– Vi har haft samordningsmöten och detaljplanerat arbetena med varje enskild lägenhet för att undvika krockar. Det har tagit mycket tid och har krävt att vi fört dialog med de olika installatörerna hela tiden, säger Rikard Hansson.

Kvarteret Neptun ligger längst in i hamnbassängen i direkt sjöläge. Solen har fått styra utformningen, både volymhanteringen och gestaltningen.
Foto: Elin Bennewitz

Eftersom projektet innehåller många lösningar som ännu inte är standard vid husbyggnation gällde det att tänka till vid projekteringen. Ett exempel är att Miljöbyggnad Guld kräver att en viss mängd dagsljus når in i bostäderna. Samtidigt krävs fönster med ett lågt U-värde för att nå plusenerginivå på husen. Och fönster med lågt U-värde har en skyddsfilm som även blockerar UV-ljus och alltså minskar ljusinsläppet som Miljöbyggnad Guld kräver.

– Ett annat exempel är att golvvärmen krävde att vi ändrade vårt golvjusteringssystem och la till mer täckskikt. Det här är inte en standardprodukt där man kan köra på som man brukar. Man fick fundera – vad innebär den här lösningen för alla andra delar i projektet, säger Rikard Hansson.

En annan utmaning som projektet stötte på redan i starten kan skyllas på närheten till det gamla ångkraftverket.

– Vi skulle påla för grunden och gräva ner fyra meter för källaren. Då dök det upp betongfundament efter betongfundament som vi fick riva bort, säger Rikard Hansson.

Betongfundamenten var rester från tiden då platsen var ett kollager för ångkraftverket. Den största betongkonstruktionen var en gammal kolsilo som låg sex meter under mark. Silons tak och väggar revs bort men bottenplattan utmanade. Betongkrossen försökte bila bort den, men det var tufft, den stod många meter under markytan och arbetade samtidigt som vatten från Mälaren som ligger precis intill trängde in.

– Vi bestämde till slut att lämna kvar bottenplattan. Vi fick borra genom plattan och sedan slå pålarna genom borrhålen, säger Rikard Hansson.

Alla oväntade betongkonstruktioner gjorde att projektet hamnade efter tidplan. Men genom att jobba i flera skift med den vanliga grundläggningen hann de i kapp.

– Stomleveransen väntade. Det var inte mycket att välja på, säger Rikard Hansson.

Stommontaget flöt på utan några obehagliga överraskningar och sedan tog takarbetet vid – fast det utfördes mestadels på marken. Den branta lutningen på taken, anpassad till solcellerna, gjorde att projektgruppen tänkte till i projekteringsskedet.

– Det var en säkerhetsaspekt. Taken lutar 56-57 grader. Samtidigt ska en massa solceller monteras dit. Vi ville ha så få arbetstimmar uppe på taken som möjligt, säger Rikard Hansson.

Lösningen blev att bygga taken på marken och sedan lyfta upp dem i kassetter med hjälp av en mobilkran. Arbetsmetoden krävde stor markyta men det löste entreprenören genom att låna en ännu obebyggd granntomt.

I söderläge finns plats för mycket liv – balkonger, uteplatser och planteringar. På gården i kvarteret Neptun finns också en damm, insektshotell och stora lådor för plantering och odling.
Foto: Elin Bennewitz

Trots att solcellerna skapade en del utmaningar är Rikard Hansson glad att ha den erfarenheten i bagaget.

– Det blir mer och mer populärt med solceller. Det här är en stor anläggning och vi som entreprenör har fått mycket kännedom om hur en sådan anläggning fungerar genom arbetet med det här projektet. Det är värdefullt för oss, säger han.

Även Svante Jernberg och Lars Gärde berättar gärna om den nya kunskap som de tillskansat sig under projektets gång.

– Vi ser våra satsningar som ett litet bidrag till en hållbar framtid. Vi vill gärna dela med oss av vår kunskap, till exempel genom att ta emot studiebesök, säger Lars Gärde.

De har även ett formaliserat samarbete med Mälardalens högskola som driver ett forskningsprojekt kopplat till kvarteret Neptun. Frågor som forskarna arbetar med är bland annat att ta fram en formell definition av plusenergihus och hur man kan öka egenanvändningen av närproducerad el.

– För oss är det också viktigt att våra hyresgäster har förståelse för hur huset de bor i fungerar. Till exempel att de ska förstå att tilluften som kommer via ventilationen är renare än luften som kommer om de öppnar fönster. Där är grunden en närvarande och långsiktig förvaltning, säger Per Wallgård.

För hyresgästerna finns flera vardagliga påminnelser om att de bor i ett hus med miljöprofil. Till exempel finns laddstolpe för elbil vid alla 65 garageplatser och möjlighet att hyra lådcyklar. Den uppmärksamme märker också att gårdsmiljön har en extra dimension. Där finns en damm, insektshotell och sedumtak som ska främja biologisk mångfald samt stora lådor för plantering och odling.

Kvarteret Neptun i korthet

Projektnamn: Neptun.

Byggherre: Sveafastigheter Bostad.

Byggentreprenör: H2 Entreprenad.

Hyresgäst: 121 hyreslägenheter och 2 lokalhyresgäster.

Byggledare/Byggplatsuppföljare: Sveafastigheter Bostad.

Projektledning: H2 Entreprenad.

Konstruktör: Stiba.

Arkitekt: Alessandro Ripellino Arkitekter.

Landskapsarkitekt: Tema.

Konstruktör: Stiba.

VVS-konsult: VVS1.

El-konsult: Elkonstruktioner i Väst.

Ventilationskonsult: VVS 1.

Ventilationsentreprenör: LP Vent.

Elentreprenör: Bogesunds El.

Markentreprenör: Bro o Väg.

Entreprenadform: Totalentreprenad.

Ersättningsform: Fast pris.

Entreprenadkostnad exklusive moms: Ingen uppgift.

Totalkostnad: Ingen uppgift.

Årets Bygge i korthet

Samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling! Årets Bygge arrangeras av tidningen Byggindustrin och Business Arena med Svensk Byggtjänst som samarbetspartner.

Tävlingen lyfter fram exempel på det bästa sektorn presterar i kvalitet, samarbete, ekonomi och form. Varje år nomineras totalt 20 projekt. Nomineringarna utgörs av Byggindustrins projektreportage. Vinnaren utses av en expertjury och presenteras på Årets Bygge-galan den 26 mars 2019.

Här kan du läsa mer om Årets Bygge 2019.

”Rålis” anpassas för att möta skyfall

Nya tankar börjar slå igenom i byggsvängen.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ralis-anpassas-att-mota-skyfall-27606

Startskottet för det nya Kiruna är en kristall

WEBB-TV: Den första byggnaden i Kirunas nya centrum nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/startskottet-det-nya-kiruna-ar-en-kristall-27595

Han visualiserar framtiden med ny teknik

Juan Gauthier hade jobbat 15 år i spelbranschen innan han började arbeta för Skanska.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/han-visualiserar-framtiden-med-ny-teknik-27577

Stadskärnorna mår bra enligt rapport

Rapporten visar på ökade omsättningar för verksamheterna i flera städers centrum.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/stadskarnorna-mar-bra-enligt-rapport-27573

”Sorgebarnet” blev social och hållbar mönsterkåk

WEBB-TV: Bananhuset i Bergsjön i Göteborg nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/sorgebarnet-blev-social-och-hallbar-monsterkak-27568

Innovationer och ekologi går hand i hand i Piteå

WEBB-TV: Lusthusbacken i Piteå nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/innovationer-och-ekologi-gar-hand-i-hand-i-pitea-27529

Samarbete lyfter Helsingborgsområde

WEBB-TV: Närlunda Östra nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/samarbete-lyfter-helsingborgsomrade-27503

En revolution för den svenska ventilations-branschen

Annons.
Dubbel så snabb installation och hälften så stort klimatavtryck.
http://byggindustrin.se/sponsrat/vilpe/en-revolution-den-svenska-ventilationsbranschen-26887

Mittpunkt har fått snillrik tätning

WEBB-TV: Tätskiktsbytet på Sergels torg nomineras till Årets Bygge.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/mittpunkt-har-fatt-snillrik-tatning-27482

Massor av massa med industriellt jätteprojekt

WEBB-TV: SCA:s Projekt Helios nomineras till Årets Bygge.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/massor-av-massa-med-industriellt-jatteprojekt-27440

Analytiker med marknadsfokus

Linda Jonsson har sitt drömjobb på Veidekke.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/analytiker-med-marknadsfokus-27418