Meny

”Utmaningen är att tänka som Apple”

”Utmaningen är att tänka som Apple”

Byggindustrins artikelserie Perspektiv på byggprocessen syftar till att lyfta ett helhetstänkande där alla aktörer får möjlighet att bidra med sin kunskap. Den här gången gör vi ett nedslag hos Tomas Alsmarker, vd för arkitektbyrån Nyréns. Han menar att alla som arbetar med byggande måste våga vara mer innovativa.

– För att klara de väldiga uppgifter vi har framför oss måste alla vi som ansvarar för byggande tänka i nya banor och våga vara mer innovativa på ett grundläggande sätt. Vi måste bygga morgondagens livsmiljöer med stor nyfikenhet om framtiden, med ansats i nutid och dåtid! Hur gör vi det?

Den frågan har engagerat Tomas Alsmarker och hans verksamheter från studieåren på väg och vatten på Lunds Tekniska Universitet i början av 1990-talet och åren som forskare och lärare på samma universitet.

Studievalet var inte självklart, medger han, arkitektur var ett starkt alternativ.

Pionjär inom BIM

Genom åren har allt fler svar växt fram, tycker Tomas Alsmarker. Gränssnittet i hans yrkesliv hittills har hela tiden funnits mellan det faktiska byggandet, det byggföretagen sysslar med på ett mycket konkret sätt och den egna forskarerfarenheten. Han är sedan snart tre år vd för den anrika arkitektbyrån Nyréns, som grundades av Carl Nyrén, och som är medarbetarägt. Dessförinnan var han mångårig vice vd för det tekniska konsultföretaget Tyréns som har en egenfinansierad och omfattande forskningsverksamhet i bygg- och samhällsrelaterade frågor. 

Så var Tomas Alsmarker också en av pionjärerna att förespråka och introducera Bim i Sverige som ett nytt tekniskt verktyg med potential att förändra både verkstad och processer från ax till limpa inom samhällsbyggandet.

Han ser detta som nödvändigt om byggsektorn ska lyckas fullgöra uppgiften att vara sant samhällsbyggande på det sätt som krävs av miljöskäl och de omfattande volymmål landets befolkningstillväxt sätter upp.

Som vd för ett arkitektföretag är det också en mission att få ut budskapet att inga av dessa mål kan lyckas utan att den byggda miljön och vägen dit skapas med arkitektoniska värden och variation som grund på samma självklara vis som att ekonomin styr.

”Risk för fel vägval”

Just nu, inför uppgiften att bygga hundratusentals nya bostäder på några få år, Boverket har angett siffran 700 000 på nio till 2025, är riskerna för fel vägval överhängande, varnar Tomas Alsmarker.

– Det finns en stor risk med att budskapet nu bara är bygg! Att vi tänker moduler snarare än bostäder. Vi måste utgå från människors behov och ekonomi och utifrån platsens utmaningar och möjligheter. Vi måste våga prata om det vackra. Om produkten.

För Tomas Alsmarker leder den övertygelsen fram till nödvändigheten av industriellt byggande.

Vägen dit är fortfarande lång.

– Vi har börjat i fel P, menar han. Det är P för produktion i stället för som det borde vara P som i produkt. Det är produkten och dess tillkomst och utveckling som måste vara det centrala i industriellt byggande på samma sätt som den är i annan industriell verksamhet.

Samarbete med Lindbäcks

De som i dag har kommit långt i att bygga hus i fabrik har som stora delar av småhustillverkningen sin ursprungliga bas i skogsägande. Även för en pionjär som Lindbäcks Bygg, som började bygga flerbostadshus i mitten av 1990-talet, är det själva produktionsapparaten och dess utformning och effektivitet som är det centrala.

– Vi samarbetar mycket med Lindbäcks och deltar nu aktivt och följer noga deras utveckling. Stefan Lindbäck är tredje generationens vd i familjeföretaget. I dag delar han synsättet att byggindustrin måste skapa en produktutvecklingsprocess som liknar de bästa i andra branscher och att det är det som är det helt centrala begreppet inom ett verkligt industriellt byggande.

Som illustration på vad det handlar om berättar Tomas Alsmarker hur han deltog i bedömningen av kandidater till en professorstjänst i industridesign. En av kandidaterna höll en föreläsning om hur en ny dammsugare blir till.

– Kontentan av det var att man bjöd in tekniker, designers, beteendevetare och ekonomer utan att det finns en enda skiss på bordet. I stället är utgångspunkten att alla frågar sig ”vad är det vi kan se? Vad kan vi se framgent?”

En sådan process kanske inte ens leder till en ny dammsugare, menar Tomas Alsmarker utan pekar mer i den riktning som Steve Jobs symboliserar i Apple.

Där har den betytt att ny och banbrytande design har skapat produkter som inga kundundersökningar skulle väglett fram till - eftersom sådana enbart speglar sin nutid, inte vad människors drömmar och behov i framtiden kan leda till.

– Där har vi en hel del att lära om integrerat samarbete.

”Industriellt byggande är lyx”

Industriellt byggande är inte ett hot mot spetsigt och god arkitektur, det är precis tvärtom, hävdar Tomas Alsmarker.

– En av våra många fantastiska medarbetare här, Markus Abrahamsson, som är en av dem som bland annat jobbar mycket med Lindbäcks, uttrycker det - att det industriella byggandet är en lyx för oss. Det innebär ju att vi har en möjlighet att se det förverkligat det vi gör här vid ritbordet, i våra Bim-modeller och att vi har en direktkoppling mellan industrin, det industriella och det vi håller på med. Och jag kan inte annat än hålla med. Det är en möjlighet att säkerställa att det vi gestaltar här också är det som blir utfört.

Den nya industriella eran erbjuder nya möjligheter över resurssnål produktion med precision i utförandet, i detaljerna, och det ökar möjligheterna att variera byggandet. Det behöver absolut därmed inte innebära långa serier av likadana byggnader som under miljonprogrammets dagar.

– Bland arkitekter så finns det säker uppfattningar att det industriella är pest och identiskt likadana hus. Men då handlar det ofta mer om att vi inte är kunniga eller insatta i vad en industriell process faktiskt innebär.

Apple och Scania är förebilder

Favoritexemplet är med användning av väletablerad teknik från industrin hur industrirobotar med direktkoppling med datorstyrning formar den magiska slutprodukten materialet. Vid sidan av Steve Jobs och Apple är Scania en av förebilderna.

– En CNC-fräs som kan skapa avancerade hantverksdetaljer på detta sätt känner inte av tvång att upprepa arbetet tusentals gånger för att nå rätt nivå i industriell ekonomi, den finns redan i det enskilda arbetsstycket. Att bygga industriellt handlar inte om att göra likadana byggnader.

Tomas Alsmarker använder emellanåt katedralen i Barcelona, La Sagrada Familia, som exempel på industriell teknik.

– Det började med arkitekten Gaudi och som en reaktion mot industrialismen och en motsvarande lovsång till det traditionella hantverket. Fortfarande för tio år sedan var det ett bygge som behövde ytterligare 150 år på sig att bli någorlunda färdigt. Det färdigställs nu – med hjälp av en långt driven industriell process!

Intresse för trä kom tidigt

Framtidens hantverk kan mycket väl vara är en långt driven industriell process där exempelvis en arkitekt kan sitta i Australien och gestalta i detalj de saknade, av Gaudi ritade kapitälen. Ritningen styr en CNC-fräs och de färdiga kapitälen sätts på plats med en precision och känsla som återtar dåtidens hantverk.

– Detta är morgondagens hantverk i praktiken och som kan översättas i helt nya möjligheter och variationer i ett klimatsmart och ekonomiskt framtida byggande.

Som material är trä, inte minst som limträ, ett av favoritmaterialen för denna typ av precisionsbearbetning. Men Tomas Alsmarkers intresse för trä kom redan under tiden på väg och vatten i Lund.

– Vi hade en inspirerande och kunnig lärare, Sture Åkerlund som bland annat hade kurserna i betong, stål och trä. Jag fäste mig särskilt vid hur han vid en föreläsning om trä stannade upp och reflekterade över hur lite byggnation av större hus och konstruktioner vi i Norden gör jämfört med andra länder, trots att vi ändå har så mycket av överflöd av råvaran. För stora hus existerade det inte ens. Jag satt och lyssnade och tänkte – det här skall jag förändra!

Det ledde fram till att Tomas Alsmarker började forska och undervisa på institutionen under Sture Åkerlund. Lic-avhandlingen handlade om vindstabilisering av höga trähus. Vid det laget förändrade nyblivna EU-landet Sverige byggreglerna i samstämmighet likhet med Eurokoderna som fick genomslag även i Boverkets regelverk. Vi gick från föreskrivande till funktionsbaserade byggregler. I stället för detaljreglering gällde funktionskrav på träbyggnation i likhet med EU-reglerna.

– Jag hade tänkt doktorera men blev snabbt engagerad i ett stort projekt om flervåningshus i trä, finansierat av Södras forskningsstiftelse i Växjö.

”Tänk mer trä”

Med två decenniers erfarenheter inom träbyggnation på olika håll och större spridning på kunskaperna runt om i landet, är Tomas Alsmarker mer övertygad än tidigare om att trä och trä i kombination med andra material, kan bli en del av lösningen när byggsektorns miljöpåverkan och utsläppen av koldioxid måste reduceras. Ett framtidens byggande handlar om att ta ansats i människors behov och drömmar och att kunna möta detta med rätt material på rätt plats!

– Att bygga mer i trä är den självklara vägen att nå EU:s klimatmål! Att bygga i trä, innebär ett negativt koldioxidutsläpp, trä väger en femtedel jämfört med betong, trä innebär en lägre kostnad, trä är en cirkulär naturresurs.

– För den samlade svenska skogen tar det en minut av tillväxt att producera material motsvarande behoven i ett sexvåningshus. Tänk mer trä i framtidens samhällsbyggande! För trähuskonstruktioner är jag övertygad att det skulle kunna ge ett negativt fotavtryck, säger Tomas Alsmarker.

Vattnets motorväg lindrar växtvärk

Webb-tv: Östra Länken ger Luleå möjlighet att växa.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/vattnets-motorvag-lindrar-vaxtvark-26101

Ulrika Francke: Det roliga är att peka ut riktningen framåt

Lämnar ett storväxande Tyréns efter elva år.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/ulrika-francke-det-roliga-ar-att-peka-ut-riktningen-framat-26104

Alaa Alshawa fick fast jobb direkt

Och nu startar han eget
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/alaa-alshawa-fick-fast-jobb-direkt-26067

Superfabriken tar Lindbäcks till ny nivå

Webb-tv: Hustillverkarens nya Piteå-fabrik ska täcka efterfrågan.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/superfabriken-tar-lindbacks-till-ny-niva-26064

Birgitta Govén ska bidra till att göra branschen fossilfri

Sveriges Byggindustriers nya energiexpert.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/birgitta-goven-ska-bidra-till-att-gora-branschen-fossilfri-26029

Knutpunkt laddad för nytt dubbelspår

Webb-tv: Resecentrum i Strängnäs nominerat till Årets Bygge.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/knutpunkt-laddad-nytt-dubbelspar-26028

Passiv partnering i ort på frammarsch

Webb-tv: Passivhuset Elmeskolan snabbt klar med partnering.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/passiv-partnering-i-ort-pa-frammarsch-25982

Kulverten samlar alla vitala funktioner

Webb-tv: Vallastadens blodomlopp nomineras till Årets Bygge 2018.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/kulverten-samlar-alla-vitala-funktioner-25957

Renaults första stora pickup imponerar

Men likheterna med kollegornas pickisar är stora.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/renaults-forsta-stora-pickup-imponerar-25908

Ångan banade väg för särpräglat hotell

Webb-tv: Från rivningshot till historiskt hotell.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/angan-banade-vag-sarpraglat-hotell-25906