Meny
  • Stefan Löfgren på Wellsec har varit med och tagit fram ett system för uppkopplade grindsystem. Foto: Johan Kindbom

Uppkopplade grindar ger säkrare bygge

Uppkopplade grindar ger säkrare bygge

Ett bygge med välfungerande logistik är ett säkrare bygge. Och med dagens IT-teknik kan logistik skötas på helt nya sätt. Företaget Wellsec är pionjärer på området med sitt uppkopplade grindsystem i Norra Djurgårdsstaden.

Det är förmiddag i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm och hjullastarföraren Daniel Axelsson från Norrmans närmar sig grindarna till ett av kvarteren där han jobbar med innergårdarna. Han kör ofta ut och in genom grindarna och använder därför sin trådlösa ID-bricka för att och identifiera sig och öppna grinden. Grindarna öppnas och stängs snabbt när han kör igenom.

– Vi hade en lite tuff inkörningsperiod med systemet men nu funkar det smidigt. Det är bra att det inte kommer in några obehöriga här. Vi har inte haft en enda stöld här och det har nästan aldrig hänt, säger han.

I Norra Djurgårdsstaden byggs massor, och av många olika byggherrar. Bostadshus kommer färdigställas eftersom och boende kommer att bo bredvid byggen många år framöver. Drygt 4 000 personer bor redan i området och inom ett halvår finns det tre förskolor. Det här gör att det blir nödvändigt att kunna dela upp området med många olika stängsel.

Totalt kan det bli ett 40–50-tal grindar vissa tidpunkter och att ha en grindvakt per grind kändes övermäktigt i projektet.

Mathias Esselström drev tidigare Vällingby låsservice som funnits i hans frus familj i femtio år. När Stockholms stad bestämde sig för att satsa extra på logistik i Norra Djurgårdsstaden, med ett Bygglogistikcenter, samordning av leveranser och slottider för leveranser fick han frågan om han kunde skapa ett IT-system som hanterade detta.

Tillsammans med kollegorna Stefan Löfgren som jobbat med IT-frågor och Thomas Walldof som jobbat med it och även kameror tog Mathias Esselström fram ett system där alla byggarbetsplatsens grindar kopplas samman i ett nätverk. Man tog många olika redan beprövade tekniker och utvecklade en egen mjukvara. Resultatet är ett system som hanterar allt från slingbilar som Daniel Axelssons till transporter från ett annat land som kommer vid ett enstaka tillfälle.

Norra Djurgårdsstaden har väldigt många grindar i området. Att inte ha grindvakter vid varje grind sparar mycket pengar i projektet.
Norra Djurgårdsstaden har väldigt många grindar i området. Att inte ha grindvakter vid varje grind sparar mycket pengar i projektet.
Foto: Johan Kindbom
Entreprenörerna bokar sin leverans via ett planeringssystem och kommer in genom grindarna med hjälp av sin kod. Ombokningar av leveranser, vid förseningar till exempel, kan också ske via systemet.

På det här sättet får man ett jämnare flöde i leveranser och riskerar inte trafikstockning varken utanför eller innanför grindarna.

– Ju smidigare hela flödet går desto bättre är det för bygget. Det räcker annars ofta med en långtradare på fel ställe för att byggområdet ska korkas igen. Detta kostar pengar och skapar oreda på arbetsplatsen. Vi försöker hitta smörjmedlet för att få det att flyta, säger Mathias Esselström.

Med mjukvaran kan man kommunicera med grindarna och även med tillhörande informationsskyltar som kan skriva meddelanden till chaufförerna.

– Skyltarna kan till exempel anvisa en leverans till en viss lossningsplats, säger Stefan Löfgren.

Terese Jonsson jobbar som trafiklots i Norra Djurgårdsstaden. Hon och hennes kollega hanterar alla grindarna i området.
Terese Jonsson jobbar som trafiklots i Norra Djurgårdsstaden. Hon och hennes kollega hanterar alla grindarna i området.
Foto: Johan Kindbom
Alla leveranser till och från Norra Djurgårdsstaden övervakas av två trafiklotsar i Bygglogistikcenter. Therese Jonsson jobbar som inhyrd trafiklots via Servistik och hennes mål är att öppna grindar manuellt så sällan som möjligt.

– Systemet fungerar bra. De gånger vi behövs är om någon inte gjort en bokning eller om en leverans är sen och då kan vi ibland behöva öppna manuellt, säger Therese Jonsson.

Så förbättrar teknikens framsteg säkerheten på byggarbetsplatsen

Trådlösa brandlarm

Företaget Dafo har utvecklat ett trådlöst brandlarmsystem som kan installeras där en fast installation inte är möjlig eller ekonomiskt försvarbar. Det fungerar till exempel på byggarbetsplatser men lanseras också som en lösning för tillfälliga boenden, såsom flyktingboenden. Man erbjuder även en mobil boendesprinkler.

 

Billigare värmekameror

Värmekameror blir allt billigare. Det gör att fler byggnader kan övervakas utan att man slipper integritetproblematiken som kommer med vanliga filmkameror. Genom att studera bilder med människors rörelser snarare än ansikten kan man förebygga skadegörelse och stöld.

 

Appar för snabb skyddsrond

Företaget Buildsafe har skapat en app som bland annat Veidekke använder för att göra skyddsronder på sina byggarbetsplatser. Den möjliggör att rätt person får information om eventuella brister direkt.

 

ID06-hantering i mobilen

Flera företag utvecklar appar och system för att hantera ID06-identifiering via mobilen.  Sådana system kan också integreras med bland annat passage, larm, brandvarningar, porttelefoni, kameraövervakning och hisstyrning.

 

LED-belysning lyser upp gång- och cykelväg

Ramirent har skapat ett nytt gång- och cykelräcke som är upplyst av ledlampor. Det är det enda belysta räcket på marknaden än så länge.

 

Virtuell skyddsrond

Ramirent var även först ut med att kunna BIM-a temporär utrustning. Genom att BIM-a arbetsplatsen kan man gå en virtuell skyddsrond innan bygget ens börjat och även sedan dubbelkolla att alla säkerhetsdetaljer stämmer med BIM-ritningen i efterhand.

Städer blir säkrare med biofilter

Byggopusvinnaren Johan Nilsson har studerat klimatanpassning.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/stader-blir-sakrare-med-biofilter-25445
Trapphus som levererats samma dag till projektet Senapsfabriken i Uppsala. Kvarteret Åsikten byggs mitt mellan två HMB Bygg-projekt och logistiken samordnas i Lossningskalendern.

Enkel lösning knäcker nöt

Digital logistikkalender sprider sig som löpeld på NCC
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/enkel-losning-knacker-not-25440
Kvarteret Järnridån i Ängby i Bromma.

Tillbakablick: Rapport från Södra Ängby

Tidningen beskrev ett toppmodernt villaområde 1937.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-rapport-fran-sodra-angby-25304

Tillbakablick: Byggarna missnöjda med uniformen

Intervjustudie visade upp en missklädd kår.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-byggarna-missnojda-med-uniformen-25303
Byggbodar var en bristvara våren 2007.

Tillbakablick: Bodbrist på byggena

Uthyrningsföretagen hade fullt upp 2007.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-bodbrist-pa-byggena-25302
En reklamkampanj skulle få byggarbetarna att sluta röka i byggbodarna.

Tillbakablick: Slutrökt i bodarna

1987 var det dags för byggarbetarna att fimpa.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-slutrokt-i-bodarna-25301
Katarina Graffman är antropolog med flera uppdragsgivare inom byggbranschen. Att förstå hur människor lever, inte bara hur de säger att de gör, är en viktig faktor för när man vill sätta människan i centrum.

Vill ge humanister plats inom bygg

Katarina Graffman anser att mer krävs för att sätta människan i centrum.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/vill-ge-humanister-plats-inom-bygg-25256

Goda jobbutsikter i Byggsverige

JM ger högutbildade nyanlända chansen att nå en anställning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/goda-jobbutsikter-i-byggsverige-25253
Arkitekten och entreprenören Jurrian Knijtijzer provbodde själv sin modul i tre månader för att se om den håller måttet.

Trä ska frälsa holländarna

Starka fördomar hinder för att bygga i ”nytt” material.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tra-ska-fralsa-hollandarna-25201
I framtiden blir alla produkter råvarubanker. Vi lånar råvarorna från vår planet jorden och lagrar dem i en bank som är produkten, säger arkitekten Thomas Rau.

Ny affärsmodell gör byggnader till materialbanker

Designar för återvinning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ny-affarsmodell-gor-byggnader-till-materialbanker-25202