Meny

Trixigt att göra gammal juvel till modernt boende

Trixigt att göra gammal juvel till modernt boende

Modern betongstomme i prefab klädd med tegel från 1900-talet gör bostadshuset Magasinet i Göteborg till något alldeles extra. q-märkta Magasinets stomme var så dålig att kommunen gick med på en rivning under förutsättning att fasaden återuppbyggdes i sitt ursprungliga skick. Nu har Magasinet nominerats till Årets Bygge 2015.

Intill Eriksbergsvarvet på Norra Älvstranden i Göteborg uppfördes i början på 1900-talet Juvelkvarnen. Det var en stor kvarnanläggning med silos och magasinsbyggnad för produktion av olika mjölsorter. De första byggnaderna ritades i en nationalromantisk stil med rikt ornamenterade fasader av rödbränt, maskinslaget tegel från Slottsmöllan i Halmstad.

Juvelkvarnen utvecklades med fler byggnader ända fram till 1951 bland annat med en cylindrisk spannmålssilo från 1917 av armerad betong, som då var en relativt ny byggteknik. Verksamheten lades ner 2001 och JM köpte området 2004 med avsikt att bevara byggnaderna och göra om dem till bostäder. En av byggnaderna, q-märkta Magasinet, har nu nominerats till Årets Bygge 2014. Byggnaden består av två sammanlänkade huskroppar som enligt planerna skulle bevaras exterört och byggas om helt inuti för att ge plats för lägenheter.

Stommen var dessvärre inte i det skick JM hoppats på. Den var nersliten och konstruktionsmässigt inte lämplig att använda.

– Efter diskussion med kommunen fick vi tillstånd att riva byggnaden. Kravet var dock att den befintliga fasaden skulle plockas ner och återanvändas i befintligt skick, vilket i sin tur krävde nya detaljplaner. I det läget beslöt vi att använda en prefabstomme av betong och klä den med det återvunna teglet, berättar projektledare Lars Sjöberg, JM.

Det blev en grannlaga uppgift att först dokumentera fasaden och sedan plocka ner den bit för bit, sten för sten. Det rörde sig om runt 200 000 tegelstenar. Det blev en rejäl hög! Varje tegelsten tvättades och sorterades i tre högar beroende på vilken tidsepok de kom ifrån.

Under hela processen har antikvarie Martin Lindholm varit med på uppdrag av JM. Han gjorde en första dokumentation av fasaden varefter den skannades och 3D-mättes. Alla detaljer från 1914 sparades för att åter placeras på plats. Där kan man nu se tandfriser, pilastrar, ankarjärn, gördelgesimser, valv och mönstermurningar i original.

När tegelfasaden var nermonterad revs stommen och en ny byggdes med betongelement från Strängbetong, som JM redan från början tecknat ett ramavtal med.

– Att platsgjutna stommen och sedan mura var inte aktuellt. Vi hade inte den organisationen som krävdes. Då var prefabstomme det enda alternativet, säger platschef Henric Wahlström.

Den stora frågan var dock om fasadteglet skulle muras på plats eller vid tillverkningen av fasadelementen. Prismässigt var det ingen större skillnad. Till sist valde JM att låta Strängbetong mura in teglet i samband med tillverkningen av elementen. Då slapp man ta hänsyn till de omkostnader som det innebar att mura på plats.

För Strängbetong var det en utmaning att ta hand om allt tegel, klyva varje sten på längden och placera dem i gjutformarna på exakt rätt sätt. I formen lades först ett raster av trä i vilket stenarna placerades och bands samman med en lättflytande bruksfog. Därefter göts de 255 fasadelementen med en konstruktionsbetong, sedan kom isolering, armeringsstegar och slutligen en innerskiva av betong.

– Vissa tegelstenar var porösa och skadade och det var till en början svårt att avgöra vilka stenar som kunde behållas. Men tillsammans med antikvarien upprättade vi ett regelverk som reglerade sprickbildning och hur stora skadorna fick vara på till exempel hörnen, säger projektchef Joakim Lindskog, Strängbetong.

En extra poäng med fasaderna är att fogarna mellan elementen knappt är synliga, vilket tillfredsställer såväl stadsbyggnadskontoret som antikvarien. Att man lyckats med detta beror på att Strängbetong har blandat mjukfogarna med krossat tegel som kommer från de kasserade stenarna.

– Resultatet har blivit en fantastiskt fin fasad. Det är en kombination av klassiskt hantverk och industriellt byggande, vilket är en mycket ovanlig metod, säger Lars Sjöberg.

Inne i de fem trapphusen möts man av råa betongytor, släta som en barnkind, grafisk betong och betongytor med dekorer föreställande de fyra sädesslagen. Tillsammans med murade fondväggar av återvunnet tegel ger trapphusen en känsla av industri i positiv bemärkelse och knyter an till Magasinets historia.

För att vara ett bostadsprojekt har Magasinet varit komplicerat bland annat på grund av berg som krävde förstärkning och trång arbetsplats med intilliggande byggnader. Det senare har krävt extra stora kranar: en 300-tonnare och en larvgående 250-tonnare. Så stora kranar behövs normalt inte på ett bostadsbygge.

Fasaden är 1900-tal, men invändigt är byggnaden 2000-tal med 119 moderna, yteffektiva bostadsrätter med traditionell tilluft bakom radiatorerna och frånluft. De spröjsade fönstren är tidstypiska och monterades i fasadelementen redan på fabrik. Det enda som skiljer den moderna fasaden från den ursprungliga är att det finns balkonger till varje lägenhet.

– Nyckeln till att projektet blev så lyckat är att alla fick komma med sina synpunkter, alla lyssnade på alla och vi löste problemen i samförstånd. En annan framgångsfaktor var att de som tillverkade fasadelementen fick tydlig information om projektet och de visioner som gällde, säger Joakim Lindskog.

Magasinet i korthet
  • Byggherre: JM.
  • Arkitekt: Semrén & Månsson.
  • Konstruktör: Norconsult.
  • Byggentreprenör: JM.
  • Stomentreprenör: Strängbetong.
  • Produktionskostnad inklusive byggherrekostnad: 221 miljoner kronor.
Årets Bygge i korthet

Årets Bygge är samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling. Den är ett samarbete mellan tidningen Byggindustrin och Svensk Byggtjänst. Tävlingen lyfter fram exempel på det bästa sektorn presterar i kvalitet, samarbete, ekonomi och form.

Varje år nomineras totalt 20 projekt. Nomineringarna utgörs av Byggindustrins projektreportage. Vinnaren utses av en expertjury.

Här kan du läsa mer om Årets Bygge 2015, inklusive längre reportage om samtliga nominerade projekt.

Städer blir säkrare med biofilter

Byggopusvinnaren Johan Nilsson har studerat klimatanpassning.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/stader-blir-sakrare-med-biofilter-25445
Trapphus som levererats samma dag till projektet Senapsfabriken i Uppsala. Kvarteret Åsikten byggs mitt mellan två HMB Bygg-projekt och logistiken samordnas i Lossningskalendern.

Enkel lösning knäcker nöt

Digital logistikkalender sprider sig som löpeld på NCC
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/enkel-losning-knacker-not-25440
Kvarteret Järnridån i Ängby i Bromma.

Tillbakablick: Rapport från Södra Ängby

Tidningen beskrev ett toppmodernt villaområde 1937.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-rapport-fran-sodra-angby-25304

Tillbakablick: Byggarna missnöjda med uniformen

Intervjustudie visade upp en missklädd kår.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-byggarna-missnojda-med-uniformen-25303
Byggbodar var en bristvara våren 2007.

Tillbakablick: Bodbrist på byggena

Uthyrningsföretagen hade fullt upp 2007.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-bodbrist-pa-byggena-25302
En reklamkampanj skulle få byggarbetarna att sluta röka i byggbodarna.

Tillbakablick: Slutrökt i bodarna

1987 var det dags för byggarbetarna att fimpa.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-slutrokt-i-bodarna-25301
Katarina Graffman är antropolog med flera uppdragsgivare inom byggbranschen. Att förstå hur människor lever, inte bara hur de säger att de gör, är en viktig faktor för när man vill sätta människan i centrum.

Vill ge humanister plats inom bygg

Katarina Graffman anser att mer krävs för att sätta människan i centrum.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/vill-ge-humanister-plats-inom-bygg-25256

Goda jobbutsikter i Byggsverige

JM ger högutbildade nyanlända chansen att nå en anställning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/goda-jobbutsikter-i-byggsverige-25253
Arkitekten och entreprenören Jurrian Knijtijzer provbodde själv sin modul i tre månader för att se om den håller måttet.

Trä ska frälsa holländarna

Starka fördomar hinder för att bygga i ”nytt” material.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tra-ska-fralsa-hollandarna-25201
I framtiden blir alla produkter råvarubanker. Vi lånar råvarorna från vår planet jorden och lagrar dem i en bank som är produkten, säger arkitekten Thomas Rau.

Ny affärsmodell gör byggnader till materialbanker

Designar för återvinning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ny-affarsmodell-gor-byggnader-till-materialbanker-25202