Meny

Trästomme gav en bättre livscykelanalys

Trästomme gav en bättre livscykelanalys

Fristadbostäders vd Kjell-Ove Sethson är så nöjd med deras nybyggnadsprojekt med trästomme att han har svårt att tänka sig att de kommer att bygga på annat sätt i framtiden. Nu nomineras de nya husen vid Åsbovägen till Årets Bygge 2016.

Våren 2015 stod 44 nya lägenheter klara vid Åsbovägen 12 och 14 i Fristad utanför Borås. Då hade det gått 24 år sedan den senaste nyproduktionen för det lilla allmännyttiga bostadsbolaget Fristadbostäder, Fribo.

– Man kan säga att det var två intressen som formade det här projektet. Dels hade vi ett uppdämt behov av nya lägenheter i Fristad. Dels hade vi en tanke om att när vi ska bygga nytt, då ska vi göra det med minsta möjliga klimatbelastning, säger Kjell-Ove Sethson, vd på Fribo.

Ambitionen att minska klimatbelastningen gjorde att Fribo bestämde sig för att bygga hus med trästomme.

– Tillsammans med bygg-entreprenören gjorde vi en livscykelanalys som visar att räknat på en livslängd på 50 år så har vi halverat husens koldioxidutsläpp genom att välja trästomme, jämfört med om vi byggt samma hus med betongstomme, säger Kjell-Ove Sethson.

De två nya husen vid Åsbo-vägen har inte bara trästomme – träet är närvarande också i den cederspånklädda fasaden och i lägenheternas ytskikt där träet lämnats synligt.

Varje hus består egentligen av sex stycken akustiskt fristående trästommar. Trapphuset är en, hisschaktet är en och runt dem står fyra torn med lägenheter. Detta för att förhindra ljudspridning mellan olika delar i byggnaden. Men det som syns med blotta ögat är ett hus där det uppglasade trapphuset skär rakt igenom.

Inspirationen till det fick arkitekterna på nära håll. Intill de nya husen på Åsbovägen ligger Fribos äldsta hus. Det är trevåningshus i funkisstil – med ett glasat trapphus i mitten.

– De befintliga husen har en liknande form, men en annan höjd och andra material, säger Magnus
Almung, arkitekt på Tengbom.

Kollegan Jan Izikowitz fyller i:

– Det glasade trapphuset i mitten är en bra tidlös lösning. Jag växte själv upp i ett liknande hus. Jag tycker det är extra roligt att man kunnat bygga de här attraktiva lägenheterna som hyresrätter, det är som ett Folkhemmet 2,0, säger han.

”Det går inte att ta ut Stockholmspriser här”

Det uppglasade trapphuset fanns med redan i arkitekternas ursprungliga förslag, men annars har det mesta, som höjd och fasadmaterial, arbetats om under resans gång. Sin slutgiltiga form fick husen först i samband med att byggentreprenören gjorde detaljprojekteringen.

– Vi höll både budget och tid i slutändan, men vi åkte på vissa fördyringar och då fick vi köra ”kill your darlings” som man säger och leta besparingar. Kostnaden fick inte skena, vi hade ju satt en nivå mot våra hyresgäster, säger Kjell-Ove Sethson.

Av samma anledning har husen inte någon miljöcertifiering, trots höga ambitioner på området.

– Det var ett rent affärsmässigt beslut. Att certifiera kostar i runda slängar 200 000 kronor, den kostnaden skulle vi aldrig fått igen. Vi hade redan svårt att hålla hyrorna på en nivå som funkar i Fristad, det går inte att ta ut Stockholmspriser här, säger Kjell-Ove Sethson.

Bostäderna har en hyra på cirka 1 450 kronor per kvadratmeter och år, vilket motsvarar en månadshyra på cirka 7 500 kronor för en tvåa på 60 kvadratmeter.

– Det här projektet har inte blivit dyrare än ett traditionellt byggt betonghus. På köpet har vi fått träets miljöfördelar och den exklusiva känslan, säger Kjell-Ove Sethson.

Nytt grepp i upphandlingen

I samband med att byggentreprenören skulle upphandlas testade Fribo ett nytt grepp. Endast anbud där den projekterade energianvändningen var 60 kilowattimmar per kvadratmeter och år, eller lägre, kunde komma i fråga. Ju lägre energianvändning, desto högre poäng i utvärderingen. Kraven i BBR var då 90 kilowattimmar per kvadratmeter och år.

Vann gjorde lokala Fristad Bygg, som funnits på orten i 75 år, och specialiserat sig på industriellt träbyggande sedan 2003.

– Vi är väldigt glada att vi vann. Vi ville verkligen inte se något annat företag bygga trähus i vår egen hemby, säger Daniel Lyckvik, projektledare på Fristad Bygg.

Fristad Byggs förslag hade en energianvändning på 51 kilowattimmar per kvadratmeter och år.

– Tyvärr har det visat sig att många lågenergihus inte lever upp till den projekterade nivån. Därför ingår det i vårt kontrakt att Fristad Bygg betalar vite för varje kilowattimme som den faktiska förbrukningen överstiger den projekterade, säger Kjell-Ove Sethson.

Husen vid Åsbovägen har inte varit bebodda tillräckligt länge för att energianvändningen ska vara fastställd än, men Daniel Lyckvik är inte orolig.

– Vi tog höjd i projekteringen och siktade på 47 kilowattimmar per kvadratmeter och år, så det ska nog gå bra, säger han.

Enligt Daniel Lyckvik orsakade kraven på energianvändningen inte några tekniska svårigheter.

– I dag vet man hur man bygger lågenergihus. Det är bara en kostnadsfråga, säger han.

Däremot medförde trästommen ett antal utmaningar. Fristad Bygg hade byggt mycket i trä, men husen vid Åsbovägen var deras första höga flerbostadshus.

– Det finns inte så mycket färdig teknik att luta sig mot för flerbostadshus med trästomme. Till exempel finns färdiga tabeller för brandskyddet i betonghus. Här fick vi göra egna analytiska beräkningar. En annan utmaning är akustiken, säger Daniel Lyckvik.

Han berättar att Fristad Byggs konstruktörer tillsammans med akustikkonsulten och brandkonsulten hade en helt central roll i projekteringsskedet.

– Många detaljer föll på plats i samarbetet mellan de tre, säger han.

BIM var nyckel till projektering

Stommen i husen kommer från Österrikiska KLH, som Fristad Bygg är generalagent för i Norden, men all projektering gjordes i Sverige. Grunden är KLH:s paneler med maximalt mått på 16 gånger 3 meter. Information om håltagningar och elementens mått som finns i den svenska BIM-modellen skickas sedan digitalt till fabriken i Österrike där panelerna bearbetas innan de transporteras till Sverige med lastbil.

– Från vår sida handlar det om att optimera. Att minimera spillet från panelerna, att bestämma hur lastbilarna skall packas så att det funkar logistiskt när de kommer till byggarbetsplatsen, och så vidare. Det har fungerat väldigt väl, tack vare BIM, säger Daniel Lyckvik.

De som varit inblandande i projektet säger alla att det märks att intresset för träbyggande ökar i Sverige. Under byggtiden kom närmare 3 000 personer på studiebesök till lilla Fristad.

– Vi tog emot alla som ville komma. Det har varit allt från ministrar och engelska arkitektstudenter till den lokala högstadieskolan, säger Daniel Lyckvik.

Projektet har klarat sig undan allvarliga tillbud, men de många studiebesöken satte extra press på säkerhets-
arbetet. En kombination av formella och informella möten har gett gott resultat både för säkerheten och samarbetet, tror Daniel Lyckvik.

– Dels har vi haft hantverkarmöten, där en representant för varje yrkesområde som el, fasad, och så vidare, har träffats tillsammans med platsledningen varje vecka. Och dels har vi haft grillning och våffelfester för att få till det informella minglet som är så viktigt för att lösa knutar, säger han.

Åsbovägen 12 och 14 i korthet

Byggherre: Fristad­bostäder.

Byggentreprenör: Fristad Bygg.

Arkitekt: Tengbom.

Byggkonstruktör: Fristad Bygg.

Elkonstruktör: BLM Consult.

VVS-konstruktör: Entreprenadplanering.

Ljudkonstruktör: WSP Akustik.

Brandkonstruktör: Bengt Dahlgren.

Elentreprenör: Bravida.

VS-entreprenör: ABRI.

Vent-entreprenör: Elektrokyl Energiteknik.

Årets Bygge i korthet

Årets Bygge är samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling. Den är ett samarbete mellan tidningen Byggindustrin och Svensk Byggtjänst. Tävlingen lyfter fram exempel på det bästa sektorn presterar i kvalitet, samarbete, ekonomi och form.

Varje år nomineras totalt 20 projekt. Nomineringarna utgörs av Byggindustrins projektreportage. Vinnaren utses av en expertjury.

Här kan du läsa mer om Årets Bygge 2016. Du hittar också längre reportage samt webbtvinslag om samtliga nominerade projekt.

Tillbakablick: Branschens kvinnliga pionjärer

"Reaktionen hos den manliga kollegan blir gärna att han pratar som till ett litet barn."
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-branschens-kvinnliga-pionjarer-23564

Tillbakablick: Då fick byggarna internet

En titt i Byggindustrins arkiv visar att en byggarbetsplats i Lund var pionjär.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-da-fick-byggarna-internet-23562

Tillbakablick: När Odellplattor blev ett begrepp

För tio år sedan producerades bottenplattor till hyresfastigheter i ett rasande tempo.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-nar-odellplattor-blev-ett-begrepp-23560

Tre steg mot social hållbarhet

NCC listar sina tre hetaste tips för socialt hållbara projekt.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tre-steg-mot-social-hallbarhet-23610

Joachim Hallengren: "Vi ska knäcka koden"

Bonavas vd delar med sig av sin vision för en standardiserad process.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/joachim-hallengren-vi-ska-knacka-koden-23554

Tillbakablick: Fyra profiler spånar om branschens framtid

Läs vad Byggindustrin skrev om för tio år sedan.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-fyra-profiler-spanar-om-branschens-framtid-23559

Uppsving för bränsleceller

Byggindustrin har provkört en vätgasdriven bränslecellsbil.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/uppsving-bransleceller-23552

”Etablerade tankar ställs på ända”

Nils G Storhagen, vd på Returlogistik, om cirkulär ekonomi.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/etablerade-tankar-stalls-pa-anda-23523

Tre tycker till om cirkulär ekonomi

Vi har bett tre hållbarhetschefer inom samhällsbyggnadssektorn ge sin syn.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tre-tycker-till-om-cirkular-ekonomi-23522

Klarar du omställningen till cirkulär ekonomi?

Traditionstyngda företag riskerar att slås ut av nya krav.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/klarar-du-omstallningen-till-cirkular-ekonomi-23520