Meny
  • Arkitekten och entreprenören Jurrian Knijtijzer provbodde själv sin modul i tre månader för att se om den håller måttet. FOTO: Foto: Johanna Åfreds
    Foto: Johanna Åfreds

Trä ska frälsa holländarna

Trä ska frälsa holländarna

Arkitekten och entreprenören Jurrian Knijtijzer kämpar för att holländarna ska komma över sina fördomar mot trä som byggmaterial. Nu har hans företag sålt sina första modulhus. Detta är tidningen Byggindustrins tredje och sista del i reportageserien om cirkulärt byggande i Holland.

Jurrian Knijtijzer tar emot i trähusmodulen som är företaget Finch Buildings egenproducerade kontor. Precis intill ligger visningsbostaden. Husen ligger på mark som han hoppas kunna bebygga i utkanten av ett industriområde i Amsterdam. Och eftersom det är Amsterdam så har tomten naturligtvis utsikt över en kanal. Företaget som han grundade 2014 har tio medarbetare och nu firar de sina första leveranser av modulhus. 16 stycken sattes upp i Leiden i mars 2017 för nyttjande av socialtjänsten och ytterligare 6 stycken finns i Arnhem. Ett projekt pågår även där de ska prövas som flytande hus, ett slags nödbostäder, i Filippinerna.

– Vi får frågor särskilt från hotellägare, vårdinstitutioner, allmännyttiga bolag och förvaltare av studentbostäder, berättar han.

Planerna är stora. Under 2017 har Finch Buildings diskussioner som skulle kunna leda till cirka 400 moduler i bästa fall. De kan köpas eller hyras. 32-årige Jurrian Knijtijzer berättar hur allting började. I grunden är han ingenjör som läst till en master i arkitektur. Utbildningen har ett upplägg där studenten jobbar hos olika arkitekter fyra dagar i veckan och går i skolan en heldag och två kvällar i veckan. 

– Det gav en bra branschkontakt och jag var på flera olika arkitektkontor. Men jag kände att jag fick för lite inflytande över slutresultatet och jag saknade hållbarhetstänket.

Jurrian Knijtijzer startade företaget Finch Buildings för tre år sedan.
Jurrian Knijtijzer startade företaget Finch Buildings för tre år sedan.
Foto: Johanna Åfreds

Ett av företagen där han jobbade var specialiserat på modulhus för äldreboenden. Det gjorde att han fick upp ögonen för denna typ av byggnader.

– Kvaliteten på de modulerna var inte särskilt bra och jag tänkte att det måste gå att göra något bättre. När jag sedan upptäckte fördelarna med trä föddes idén om att starta eget.

Från början hade han, som han själv beskriver det, en naiv ambition om att företaget skulle göra allt själva för att inte behöva tumma på kontroll och kvalitet. Inklusive att äga fabriken som ska producera bostäderna.

– Efter ett tag insåg jag att det var lite väl ambitiöst. Nu har vi kontrakt med en befintlig fabrik som kan bygga två enheter utrustade med kök och bad per dag åt oss.

Träet importeras från Tyskland och Österrike. Sverige är inte aktuellt.

– Trä från Sverige skulle ge för höga koldioxidutsläpp. Målet är snarare att hitta mer holländskt trä, säger han.

Limträstommen byggs av tall och fasaden har en panel av rött cederträ (Western red cedar). Företaget har fått kämpa mot en hel del fördomar mot trä som byggmaterial, berättar Jurrian Knijtijzer. Holland har en mycket stark tradition av tegel och betong.

Isoleringen består av 30 centimeter återvunnen glasull. Energiprestandan i Holland mäts ofta enligt indexet Energy Performance Certificate (EPC). Finch Buildings moduler hamnar då på värdet 0,4. Men de kan även tillverkas så att de blir energineutrala, eller till och med bidrar med energi. Som tillval finns extra tjock isolering eller solceller på taket. En luftvärmepump står vanligtvis för grundvärmen inomhus, samt även uppvärmning av varmvatten. Den i Holland så vanliga lösningen med gas eller andra fossila bränslen får inte förekomma. I den modul som Jurrian Knijtijzer visar upp i dag används dock en lösning med infraröda paneler som strålar ner från innertaket.

– Det är en lösning som sprids mer och mer här just nu. Takhöjden är 2,80 meter så då fungerar det med värmekällor i taket, berättar Jurrian Knijtijzer.

Skeppscontainrar staplade på varandra har blivit till studentbostäder i Amsterdam. Men kvalitén på dessa bostäder är inte bra, enligt arkitekten Jurrian Knijtijzer, som i stället riktat in sitt företag på att bygga moduler med permanentstandard.
Skeppscontainrar staplade på varandra har blivit till studentbostäder i Amsterdam. Men kvalitén på dessa bostäder är inte bra, enligt arkitekten Jurrian Knijtijzer, som i stället riktat in sitt företag på att bygga moduler med permanentstandard.
Foto: Johanna Åfreds

Inte tillfälliga bostäder

Modulerna lyfts på plats med hjälp av en kran och kan byggas upp till sju våningar högt. Högre än så kräver en annan gedignare väggkonstruktion. Jurrian Knijtijzer är noggrann med att påpeka att dessa bostäder inte betraktas som tillfälliga vad gäller livslängd. De uppfyller alla bestämmelser som behövs för permanent bebyggelse. Enheterna går att få som 29 eller 40 kvadratmeter. De passar bra för hushåll på mellan en och två personer, anser Jurrian Knijtijzer.

– Det går att koppla ihop enheterna på olika vis om man vill ha större. Väljer man att ta bort badrummet passar det bra som kontor. Tar man bort köket blir det ett hotellrum. Det går även att installera en invändig trapp mellan våningarna. Balkong är ett tillval.

Jurrian Knijtijzer bedömer att det har rått brist på småbostäder i Holland i åtminstone tjugo år men att det råder mycket aktivitet på den delen av bostadsmarknaden just nu.

– Compact living blir mer och mer populärt så det dyker upp konkurrenter hela tiden. Men hittills är det bara vi som har byggt moduler med kvalitet som motsvarar permanent bebyggelse, hävdar han.

Modulerna från Finch buildings är 29 eller 40 kvadratmeter stora.
Modulerna från Finch buildings är 29 eller 40 kvadratmeter stora.
Foto: Johanna Åfreds

Affärsverksamheten bygger på tre cirkulära pelare. De handlar om att bygga hälsosamt med bara naturliga och godkända material. Dessutom att bygga så flexibelt att man enkelt kan låta en fastighet växa eller krympa över tid och efter behov. Den tredje pelaren är att byggsystemet lätt ska kunna skruvas isär och materialet återanvändas.

– Materialet ska vara något som blir till en vinst, inte avfall, säger han.

Det doftar fortfarande av trä i visningsmodulen som vi befinner oss i. Jurrian Knijtijzer berättar att han själv har provbott den i tre månader för att verkligen kunna känna in byggnaden.

– Jag sa ju att min ambition var att finnas med i alla led i produktionen. Då är det klart att jag själv måste testa min produkt, säger han

Katarina Graffman är antropolog med flera uppdragsgivare inom byggbranschen. Att förstå hur människor lever, inte bara hur de säger att de gör, är en viktig faktor för när man vill sätta människan i centrum.

Vill ge humanister plats inom bygg

Katarina Graffman anser att mer krävs för att sätta människan i centrum.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/vill-ge-humanister-plats-inom-bygg-25256

Goda jobbutsikter i Byggsverige

JM ger högutbildade nyanlända chansen att nå en anställning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/goda-jobbutsikter-i-byggsverige-25253
I framtiden blir alla produkter råvarubanker. Vi lånar råvarorna från vår planet jorden och lagrar dem i en bank som är produkten, säger arkitekten Thomas Rau.

Ny affärsmodell gör byggnader till materialbanker

Designar för återvinning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ny-affarsmodell-gor-byggnader-till-materialbanker-25202
Svante Hagman, ordförande i Sveriges Byggindustrier och affärsområdeschef för NCC Infrastructure.

Har både lokalt och centralt perspektiv

Svante Hagman är Sveriges Byggindustriers nya ordförande.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/har-bade-lokalt-och-centralt-perspektiv-25160

Nationalmuseum innan öppning

En titt bakom kulisserna på renoveringen av ett kulturarv.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/nationalmuseum-innan-oppning-25164
"Fiat Fullback är verkligen en väl avvägd bil som ger en otrolig väghållning och körglädje”

Äkta körglädje i Fiats nya pickis

"Fullback är verkligen en väl avvägd bil som ger en otrolig väghållning och körglädje."
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/akta-korgladje-i-fiats-nya-pickis-25090
Hållbarhetskonsulten Sofia Nyholm upplever att hon har skaffat sig en massa kunskap och fått ny inspiration sedan hon började jobba med USA:s första höghastighetsjärnväg i Kalifornien. Hon vänder hem till Sverige i sommar och sitt jobb på WSP och har då m

Sofia Nyholm bidrar till att bygga ett hållbarare USA

Bygger landets första höghastighetsjärnväg.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/sofia-nyholm-bidrar-till-att-bygga-ett-hallbarare-usa-25091

Cirkulär affär föddes ur ett aha

Företagsparken som gynnar miljö och samhälle.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/cirkular-affar-foddes-ur-ett-aha-25101

Byggen med små beståndsdelar

Gabriel Bremler gör husmodeller av lego.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/byggen-med-sma-bestandsdelar-25043

Andréas Larsson har synat risker med kulturskillnader

Utstationerade arbetstagare i fokus i examensarbete.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/andreas-larsson-har-synat-risker-med-kulturskillnader-24999