Meny

Tillbakablick: Byggarna missnöjda med uniformen

Tillbakablick: Byggarna missnöjda med uniformen

Lättsmutsade, för svala och för dåliga på att hålla vätan ute. När byggnadsarbetarna intervjuades om sina arbetskläder var betygen inte höga. Bygnadsindustrin rapporterade 1967 om arbetet med att ta fram mer passande kläder.

Byggnadsindustrins arbetsforskningsstiftelse genomförde på mitten av 60-talet en undersökning av arbetskläderna i bygg- och anläggningsindustrin på uppdrag av Sveabund.

”För att klarlägga de viktigaste klädproblemen inom byggnads- och anläggningsindustrin påbörjades ett kartläggningsarbete i slutet av förra året. /…/ För att belysa olika klädfrågor omfattar den första delen av arbetet också en intervjuundersökning”, skrev Byggnadsindustrin i nr 17 1967.

Intervjuundersökningen visade att en majoritet använde det klassiska blåstället. Alla var dock långt ifrån nöjda med sina uniformer.

”Av de intervjuade uppger 42 proc, att deras kläder inte skyddar tillräckligt mot kyla. Rygg, händer och fötter är de kroppsdelar som är mest utsatta. Intressant att notera är att antalet personer som säger sig frysa är större i Malmö än i Luleå”, framgår det av artikeln.

Övriga synpunkter som kom fram i undersökningen var att regnkläderna var så dåliga att de ”suger upp väta som läskpapper”.

Efter intervjuerna inleddes ett arbete med att ta fram nya prototypplagg.

”Målsättningen är att inom de närmaste två åren komma fram till fysiologiskt och funktionellt utformade arbetskläder och därmed lösa de viktigaste klädproblemen inom byggnads- och anläggningsindustrin”, avslutades artikeln.

Vill du se hela artikeln?

Du kan ladda ner en pdf-fil med den ursprungliga layouten från 1967. Klicka här.

Hur sitter dagens arbetskläder? Kommentera gärna!

 

Från tidigare två modeller finns nya Isuzu D-Max som tio modeller, från singelhytt för dig som vill ha ett större flak och högst en passagerare, till äventyrsbilen AT35.

Bruksbil med stort modellutbud

Isuzu D-Max imponerar.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/bruksbil-med-stort-modellutbud-25444

Städer blir säkrare med biofilter

Byggopusvinnaren Johan Nilsson har studerat klimatanpassning.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/stader-blir-sakrare-med-biofilter-25445
Trapphus som levererats samma dag till projektet Senapsfabriken i Uppsala. Kvarteret Åsikten byggs mitt mellan två HMB Bygg-projekt och logistiken samordnas i Lossningskalendern.

Enkel lösning knäcker nöt

Digital logistikkalender sprider sig som löpeld på NCC
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/enkel-losning-knacker-not-25440
Kvarteret Järnridån i Ängby i Bromma.

Tillbakablick: Rapport från Södra Ängby

Tidningen beskrev ett toppmodernt villaområde 1937.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-rapport-fran-sodra-angby-25304
Byggbodar var en bristvara våren 2007.

Tillbakablick: Bodbrist på byggena

Uthyrningsföretagen hade fullt upp 2007.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-bodbrist-pa-byggena-25302
En reklamkampanj skulle få byggarbetarna att sluta röka i byggbodarna.

Tillbakablick: Slutrökt i bodarna

1987 var det dags för byggarbetarna att fimpa.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-slutrokt-i-bodarna-25301
Katarina Graffman är antropolog med flera uppdragsgivare inom byggbranschen. Att förstå hur människor lever, inte bara hur de säger att de gör, är en viktig faktor för när man vill sätta människan i centrum.

Vill ge humanister plats inom bygg

Katarina Graffman anser att mer krävs för att sätta människan i centrum.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/vill-ge-humanister-plats-inom-bygg-25256

Goda jobbutsikter i Byggsverige

JM ger högutbildade nyanlända chansen att nå en anställning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/goda-jobbutsikter-i-byggsverige-25253
Arkitekten och entreprenören Jurrian Knijtijzer provbodde själv sin modul i tre månader för att se om den håller måttet.

Trä ska frälsa holländarna

Starka fördomar hinder för att bygga i ”nytt” material.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tra-ska-fralsa-hollandarna-25201
I framtiden blir alla produkter råvarubanker. Vi lånar råvarorna från vår planet jorden och lagrar dem i en bank som är produkten, säger arkitekten Thomas Rau.

Ny affärsmodell gör byggnader till materialbanker

Designar för återvinning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ny-affarsmodell-gor-byggnader-till-materialbanker-25202