Meny
  • Lindbäcks superfabrik i Piteå. Foto: Mattias de Frumerie
    Foto: Mattias de Frumerie

Teknikskiftet har bara börjat

Teknikskiftet har bara börjat

För ungefär tio år sedan gick NCC:s megasatsning NCC Komplett i graven. Det var då den dittills mest ambitiösa satsningen i Sverige på industriellt byggande. Nedläggningen innebar dock inte slutet för husfabriken och det industriella byggandet. Modulhusbyggandet står i dag starkare än någonsin.

NCC investerade omkring 1 miljard kronor i jättefabriken i Hallstahammar. Den då i särklass största satsningen på industriellt byggande i Sverige. Det gick åt pipsvängen (läs mer på nästa uppslag) och det kunde ha blivit något av ett Poltava för det industriella byggandet i Sverige, men …

I december 2017 invigde modulhustillverkaren Lindbäcks sin Superfabrik på Haraholmen i Piteå. En investering på drygt en halv miljard kronor. Den ger företaget kapaciteten att producera upp till 2 400 bostäder per år där ungefär 80 procent av produktionen sker inom fabrikens väggar och endast 20 procent av arbetet är förlagt till den aktuella byggarbetsplatsen.


Lindbäcks nya superfabrik i Piteå är en av de mest automatiserade modulhusfabrikerna i världen.
Foto: Mattias de Frumerie

När Byggindustrin besökte fabriken strax innan invigningen i december i fjol nämnde Lindbäcks vd Stefan Lindbäck att det fanns olyckskorpar som kraxade att det kunde sluta som just NCC Komplett. Företaget är förstås övertygade om att de är på rätt spår.


LÄS MER: "Vi försökte nog göra för mycket på en gång"

Principerna för byggandet hos Lindbäcks är till stor del inspirerade av bilindustrin, med en hög andel automatisering, Lean Production och standardisering.

– Lindbäcks målsättning är att öka produktiviteten med mellan 5 och 10 procent varje år genom att öka automatiseringsgraden med nya smartare maskiner och att öka effektiviteten i processen. Vi har haft den utvecklingen historiskt och har alltså ambitionen att fortsätta så, säger Markus Holmlund, marknadschef på Lindbäcks.

Det kan jämföras med byggbranschen i stort i Sverige där produktivitetsutvecklingen har varit i det närmaste obefintlig de senaste 25 åren, enligt statistik från Ekonomifakta och SCB.

Markus Holmlund, marknadschef på Lindbäcks.

Andelen modulhusbyggda flerfamiljshus har ökat kraftigt de senaste åren från att ha varit i det närmaste obefintligt till att i dag vara omkring 15 procent av nyproduktionen. Det platsbyggda är fortfarande det som dominerar stort, men från modulhusbranschens sida är man övertygad om att moduler och industriellt byggande kommer att ta en allt större del av kakan.

– Jag tror att det här är nästa steg och att byggbranschen befinner sig mitt i ett teknikskifte, säger Markus Holmlund.

Lindbäcks framhålls ofta som den aktör som har tagit det industriella byggandet längst i graden av automatisering.

Boklok är en annan aktör som ligger långt framme på området.

Boklok har en egen husfabrik i Småland samt ytterligare en svensk och flera estniska leverantörer som framställer moduler. Företaget ägs gemensamt av Skanska och Ikea och framhålls ofta som en föregångare på området.


Jerker Lessing, forsknings- och utvecklingschef på Boklok.

Jerker Lessing, forsknings- och utvecklingschef på Boklok, är övertygad att det industriella byggandet och därmed modulbyggandet är vägen framåt för byggbranschen. Han har länge forskat och skrivit böcker om industriellt byggande.

– Produktivitetsutvecklingen i byggbranschen har i stort sett stått still de senaste 50-åren och så ser det ut i större delen av världen. Det är förvånande hur lite progression vi har. Det platsbyggda har stora utmaningar i fråga om effektiv produktion. När det gäller modulbyggandet tror jag bara att vi är i början på något. Den aktör som har de ekonomiska musklerna och utvecklar riktigt bra byggsystem och produktplattformar tror jag kan köra om den etablerade byggbranschen i ytterfilen, säger Jerker Lessing.

Han pratar då inte bara om en aktör som skapar de mest effektiva och genomindustrialiserade modulhusfabrikerna utan också, liksom andra branscher, ser längre än den lokala nationella marknaden och blir en internationell aktör.

– Varför stirrar vi bara på den lilla marknaden Sverige? Med en industriell logik i företagets DNA har vi liknande möjligheter som andra industrier som gjort en internationell resa, säger Jerker Lessing.


Brf Dagsmejan i Sollentuna, ett egenregiprojekt av Lindbäcks med 203 lägenheter.

Lika väl som ett byggföretag tror han att det kan handla om aktörer utanför byggbranschen med förmåga att tänka och agera utanför boxen och nämner företagen Sidewalks Labs, som är ett dotterbolag till Google, och Katerra som spännande exempel på uppstickare som passar in i den kategorin.

– Då finns det en enorm potential. Fältet är vidöppet. Vad jag vet finns det ingen aktör i världen som är där i dag. Sverige ligger långt framme internationellt när det gäller modul- och industriellt byggande, så det finns verkligen möjligheter att detta skulle kunna bli en stor svensk exportgren i framtiden, säger Jerker Lessing.

Han tar som exempel småhusbranschen där Sverige var tidigt ute internationellt med husfabriker och i dag har flera starka aktörer. I dag är den absoluta majoriteten av de småhus som byggs i Sverige helt eller delvis tillverkade av småhusföretag. Men trots att den branschen är så etablerad är exportandelen försvinnande liten, enligt branschorganisationen Trä- och möbelföretagen.

Det finns invändningar om att ett riktigt storskaligt modulhusbyggande avsett för en internationell marknad är svårt eftersom byggnormer och annat i olika länder och regioner sätter käppar i hjulet för den som vill uppnå den grad av standardisering som modulhustillverkare eftersträvar för att nå en fungerande industriell process. Jerker Lessing ser inte det som något oöverkomligt hinder.

– Boklok finns numer i Finland, Sverige och Norge. Vi tillverkar allt i samma fabriker, så visst är det möjligt, säger Jerker Lessing.

Lindbäcks har i stort sett bara Sverige som sin marknad, men Markus Holmlund uppger att företaget tittar på möjligheten att exportera till andra marknader i Europa.


Jens Erneholt, arkitekt och konstruktör specialiserad på industriellt byggande i trä, med egna firman E4C.

Det finns flera estniska modulhusfabriker som är aktiva på den svenska marknaden. De är då oftast inriktade på just denna. De har generellt inte samma grad av industrialisering som exempelvis Lindbäcks, enligt Jens Erneholt, arkitekt och konstruktör specialiserad på industriellt byggande i trä och driver egna fiman E4 Consulting. Han har bland annat uppdrag att hitta projekt och beställare för den estniska modulhustillverkaren Astel Modular.

Han är också övertygad att det modulära byggandet kommer att ta över allt mer och då främst med trä som byggnadsmaterial. Men han är också inne på att det behövs mer än bara en fulländad teknisk process och pengar för att växla upp.

– Det behövs starka varumärken. Där är Boklok och Sabo med sina typhus på rätt spår. Kunder väljer ofta en aktör som de känner sig trygga med, säger Jens Erneholt.


Äldreboendet Kårebacken i Falun, ett modulprojekt styrt av Jens Erneholt.

Trä är det dominerande materialet när det kommer till modulhustillverkning. Det finns modulsystem i stål och även försök med betong. Vikten är en aspekt som gör att trä dominerar och i dag talar de flesta i branschen om materialets miljöfördelar.

– Det är svårt att transportera moduler som väger över 22–23 ton då blir en betongmodul alldeles för tung att transportera. En annan aspekt som gör att jag tror att det blir svårt för betong att bli något för modulbranschen är att om det förverkligar visionen om att bli klimatneutrala till 2045 så kommer det att kosta. Det är en kostnad som inte jag vill betala, säger Jens Erneholt.

Trots att alla andra typer av tillverkningsindustrier är mer eller mindre industrialiserade i dag är det fortfarande så att det mer eller mindre platsbyggda i dag dominerar stort inom byggbranschen. Att inte modulhus och andra system för industriellt byggande har tagit över byggmarknaden när det kommer till flerfamiljshus förklarar de inblandade med flera olika faktorer.

Att byggreglerna tidigare gjorde det i stort sett omöjligt att bygga i trä på höjden är en.

– Det finns en konservatism i branschen, men en viktigare faktor är att det krävs stora volymer för att industriellt byggande ska bli framgångsrikt. Det är dyrt att bygga husfabriker. Om man bara ska bygga 250 lägenheter är det inte lönsamt att bygga upp en industriell organisation. Byggföretagen måste helt enkelt ändra sina affärsprocesser. I dag styrs mycket i av byggandet av platschefer som skickligt sätter ihop och leder projekt. Men det gör samtidigt att varje projekt blir unikt. Modul- och industriellt byggande kräver ett mått av standardisering, säger Jerker Lessing.


Tallen, 110 hyresrätter i Piteå byggda av Lindbäcks.

Att den som planerar ett projekt inte tänker industriellt, eller modul från början gör enligt Markus Holmlund, att det kan bli problem.

– Vi kan få förfrågningar när ett projekt redan är uppritat. Då blir det svårare för oss att vara med i matchen. När man ska bygga med moduler fungerar det bäst om modulleverantören är med från början i planeringen, säger Markus Holmlund.

En ofta förekommande uppfattning är att modulbyggt är likställt med byggbodar, snabbt uppställda tillfälliga boenden som arkitektoniskt är dötrista.

– Så är det inte i dag och det tror jag folk i branschen börjar förstå. Vi bygger permanenta bostäder som ska stå i 50–100 år. Vi kan utforma bostäder med väldigt stor variation både när det gäller planlösning och utseende. Det finns väldigt få begränsningar egentligen, säger Markus Holmlund.

Miljonprogrammet byggdes till stora delar efter industriella processer. Resultatet blev enligt många bostäder som i stort sett såg likartade ut vilket kritiseras i dag.

– Den bilden får det industriella byggandet av i dag leva med. Men nu ser det helt annorlunda ut. Det är bara att titta på de projekt som dagens modulhustillverkare genomför. Man har ändrat processerna till att vara kundanpassade, säger Jerker Lessing


Träkojan, 111 lägenheter i Väsjön Sollentuna som byggts av Lindbäcks.

Bopriserna är en annan faktor som nämns som en tillbakahållande faktor för modulhusbyggandet.

– När priserna har skenat som de gjort under lång tid finns inte något starkt incitament att titta på effektivare och billigare processer. Det är bara att höja priserna. Vi har byggt för de rika, men nu måste vi bygga för de med lite mindre plånböcker då kommer modulhusen att bli betydligt mer intressanta. Titta på aktörer som Sabo och Boklok. När man pratar om att bygga med kvalitet under 20 000 kronor per kvadratmeter kommer det att handla om modulbyggt i mycket stor utsträckning, säger Jens Erneholt.

Modulbyggande i västvärlden och Sverige genom tiderna

1900-tal

Arkitekter som Le Corbusier, Walter Groupius och Konrad Wachsmann introducerar nya radikala idéer som inspirerade till storskaliga byggprojekt med byggsystem och prefabricering.

1918

Företaget AB Industribostäder (IBO) bildades, och ritade hela serier av bostadshus. Andra exempel på byggsystem från tiden är Sesamhus och Knivstasystemet.

1918

Då tog standardiserandet av byggvaror fart på allvar vilket fick stor betydelse för småhusindustrins framväxt.

1922

Statens byggnadsbyrå publicerar typritningar för en- och tvåfamiljshus med smålägenheter som samlar kunskapen på området.

1950-tal

Under 1950-talet börjar HSB uppmuntra bostadsbyggande genom att erbjuda byggpaket med fördefinierade ritningar och instruktioner från hustillverkaren Borohus.

1964

Då beslutar den svenska regeringen om des så kallade Miljonprogrammet, med målet att bygga en 100 000 bostäder per år under en tioårsperiod. Det leder till en intensiv utveckling olika byggsystem med prefabricering och innovationer som tornkranar, hissar och annan mekanik. Nu startar även utvecklingen av prefabricerade moduler med kompletta kök och badrum.

1970-tal

Då minskade byggandet av flerbostadshus, men småhusindustrin, med industritraditioner sedan 1800-talet, fortsatte att blomstra.

 

Källa: ”Industriellt husbyggande”, (Lidelöw, Stehn, Lessing, Engström. Studentlitteratur, 2015.) och ”Industrialised house-building – conceptual orientation and strategic perspectives” (Jerker Lessing, Lund University, Dep Building and Environmental Engineering, 2015)

Byggsektorn mot digital framtid

Branschen betydligt bättre än sitt rykte enligt färsk studie.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/byggsektorn-mot-digital-framtid-26784

Fem digitala innovatörer

Från massahantering till arbetsmiljö - här är branschens digitala pionjärer.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/fem-digitala-innovatorer-26785

Smidig automatväxlad låda

Utmanande provkörning av nya Iveco Daily.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/smidig-automatvaxlad-lada-26765

Strålande rivning i lugnt tempo

Kärnkraftverket Barsebäck sågas ned bit för bit.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/stralande-rivning-i-lugnt-tempo-26757

”Vi behöver vara snällare mot planeten och varandra”

Lise-Lott Larsson Kolessar vill snabba på hållbarhetsutvecklingen.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/vi-behover-vara-snallare-mot-planeten-och-varandra-26732

Radhus i retrospektiv

Boendeformen fyller 110 år i Sverige och fortsätter att utvecklas.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/radhus-i-retrospektiv-26735

"Vi försökte nog göra för mycket på en gång"

Tidigare vd:n Fredrik Anheim om NCC Komplett.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/vi-forsokte-nog-gora-mycket-pa-en-gang-26700

Bygg miljösmarta smålägenheter

Annons.
Urbaniseringen och ett växande antal singelhushåll har lett till brist på små lägenheter.
http://byggindustrin.se/sponsrat/strangbetong/bygg-miljosmarta-smalagenheter-26629

Kompetens nyckeln till fler passivhus

Byggskolan talar med Simone Kreutzer.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/kompetens-nyckeln-till-fler-passivhus-26674

"Viktigt att vara närvarande"

Mix Selder har utvecklats som ledare sen förra nomineringen till Guldhuset.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/viktigt-att-vara-narvarande-26663

"Nya roller inte en lösning i sig"

Stina Oja är van vid förändringsarbete.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/nya-roller-inte-en-losning-i-sig-26664