Meny
  • Eftersom Barsebäck har varit avställt i många år och bränslet är borta sedan länge, har större delen av radioaktiviteten försvunnit. Tvätt av komponenter och system har också bidragit till att ytterligare minska radioaktiviteten.
    Foto: Johanna Åfreds

Strålande rivning i lugnt tempo

Strålande rivning i lugnt tempo

Byggindustrin har besökt Sveriges förmodligen långsammaste rivningsprojekt. Kärnkraftverket Barsebäck monteras för tillfället ner del för del och ungefär år 2030 kommer den välkända siluetten att vara helt försvunnen.

Rivningen av Barsebäck är inget för den som vill drämma en slägga i väggen. Arbetet här är långsamt, precist och noggrant och har krävt många tillstånd och åratal av planering. Leif Roth fick som nyutexaminerad kemiingenjör anställning här 1975, samma år som den första reaktorn togs i drift. Han utbildades för att köra anläggningen och har sedan dess varit kärnkraftverket trogen. I dag jobbar han som chef för rivningsplaneringen.

– Jag har haft ett intressant yrkesliv. Kärnkraften har alltid varit av nationellt intresse och jag har hunnit vara med om Thorbjörn Fälldin, kärnkraftsomröstningen och allt annat, säger Leif Roth.

Arbete med den skyddande huv som sätts över ståltanken när den ska lyftas upp ur bassängen.
Foto: Johanna Åfreds

Förutom jobbet med att köra kärnkraftverket har han varit involverad i arbetet med att förlänga livslängden på anläggningen genom åren. Från början var Barsebäck beräknat att hålla i fyrtio år. Men allteftersom visade det sig att slitaget inte blev så stort som man hade trott och livslängden utökades till cirka 60 år. Reaktorerna togs dock ur drift i förtid 1999 och 2005 som en del av en energipolitisk uppgörelse.

– Vi hade motiv för att fortsätta men jag känner ingen sorg över nedläggningen. Vi fick ändra fokus på vårt arbete helt enkelt och nu är det nya arbetsuppgifter som gäller, säger han.

Leif Roth, chef för rivningsplaneringen.
Foto: Johanna Åfreds

Något kärnbränsle har inte funnits i Barsebäck sedan 2006.

– Bränslet transporterades till Oskarshamn där det lagras i bassänger djupt ner i berget, säger Leif Roth.

Sedan stängningen har arbetet med att förbereda, dekontaminera och att plocka ut de mest radioaktiva delarna i reaktorerna pågått. Under hösten 2017 avslutades borttagandet av de interna delarna inuti reaktor 2. Just nu segmenteras interndelarna i reaktor 1. Det betyder att de delar som satt nära bränslet där kärnklyvningen skedde sågas itu i mindre bitar.


Byggbranschen skulle säkert kunna lära en del av kärnkraftsbranschen, tror Maria Taranger, informationsansvarig på Barsebäck Kraft. Ordning och reda, säkerhet och förebyggande underhåll är sådant som alltid är i fokus.
Foto: Johanna Åfreds

– Vi räknar med att det kommer att ta ungefär ett år från och med nu att ta ut de interna delarna ur Barsebäck 1. Det är ett team bestående av svenska och internationella experter som arbetar med segmenteringen. Rent praktiskt går det till så att de står på en brygga ovanför en av bassängerna i reaktorhallen, sänker ned sina verktyg i vattnet och sågar upp komponenterna. Det är bland annat fuktavskiljare, härdgaller och andra driftskomponenter som delas, säger Maria Taranger, informationsansvarig på Barsebäck Kraft.

Lasse Olsson är utbildad svetsare och började arbetet med att såga itu en av reaktorerna på Barsebäck 2016 och ska vara klar med arbetet av den andra reaktorn 2019. Allt jobb sker med hjälp av monitorer under vattnet i den 16 meter djupa bassängen.

– Vi sågar och packar i lådor under vatten. Fuktavskiljaren var en rejäl sak. Den tog 63 dagar att såga ner och vägde nära 30 ton. Eftersom det var så mycket spänningar i materialet var den extra svår, den rörde på sig och det ramlade av små bitar och det vill vi helst inte, berättar han.

Lasse Olsson, Westinghouse, har arbetat med att såga itu interndelarna i reaktorerna på Barsebäck sedan 2016. Arbetet ska vara klart 2019.
Foto: Johanna Åfreds

Han bor i Västervik men arbetspendlar till Skåne. Efter två veckors jobb följer en vecka ledigt. Lasse Olsson är anställd på det amerikanska kärnkraftkonsultföretaget Westinghouse där Asea Atom, som byggde Barsebäck, nu ingår. Westinghouse både river och bygga nya kärnkraftverk runtom i världen. Kollegorna Peter Thorneus kommer resande från Uppsala och Patric Lindell från Köping. De har för tillfället en paus från rivningen av kärnkraftverket i tyska Neckarwestheim.

– Det är bättre schema i Barsebäck. I Tyskland jobbade vi tre veckor och var ledig en, säger de.

Peter Thorneus är utbildad snickare från början och kom in i kärnkraftsbranschen 2007 i samband med revisioner, det vill säga under de perioder då det är driftsstopp för underhåll av anläggningen. Patric Lindell berättar att han är relativt ny inom kärnkraften efter att ha börjat 2016.

– Tidigare jobbade jag med rör- och maskinmontage inom industrin. Det handlade mycket om att riva först innan man kunde bygga nytt, så visst har jag erfarenhet från annan typ av rivning.

Peter Thorneus från Westinghouse och Jan Sjöholm från Extrem Borr och Sågteknik (EBT) jobbar med att segmentera interndelarna i reaktorn.
Foto: Johanna Åfreds

Innan han fick jobbet var det en del tester och internutbildningar. Bland annat provsågning i företagets övningsbassäng på före detta Asea Atom i Västerås.

– Det här är ett spännande och ovanligt jobb. Man måste tänka sig för hela tiden. Det går inte att såga bort sig för man kan inte bara gå fram och rätta till det man har gjort efteråt. Det är stor skillnad från att stå i en verkstad, säger han.

Jan Sjöholm från företaget Extrem Borr och Sågteknik (EBT) är också på plats idag. Hans företag har utvecklat sågklingorna som används under vatten.

– Det har tagit tio år att ta fram de klingor som vi använder här idag. I och med att såghastigheten ökat krävs det ännu bättre material i sågklingorna, berättar Jan Sjöholm.

Lars Åkesson jobbade tidigare på Ringhals.
Foto: Johanna Åfreds

Hans företagskollega Lars Åkesson började sin bana som håltagare och har jobbat på Ringhals innan.

– Jag känner att det är en fördel att ha jobbat inom kärnkraftsbranschen. Som håltagare i betong var jag bland annat med och bytte alla fundament för pumparna på Ringhals. Dessutom var jag med och borrade för alla elledningar in till det nya kontrollrummet, bara det tog fem år, berättar han.

Just i dag ska teamet börja såga moderator­tanklocket i bitar. Även om allt är så noggrant planerat krävs det nytänkande hela tiden för att lösa nya situationer som uppstår.

– Arbetet går långsamt men samtidigt så blev vi klara med den förra reaktorn två månader i förtid. Det blir aldrig tråkigt, det händer alltid något nytt, säger Lasse Olsson.

Rädd för strålning är han inte, säger han och parallellt med rivningsfolket finns alltid anställda med ansvar för strålsäkerheten på plats och gör ständiga mätningar. Som klädsel för de som gör sågningsjobbet uppifrån kommandobryggan räcker vanlig arbetsoverall i tyg, skoskydd och handskar. Rivningsdelarna får aldrig komma ovanför vattenytan i bassängen innan de packats noggrant i en stålkassett. Ett pussel för att utnyttja varje litet förvaringsutrymme. Kassetterna ställs i en ståltank och hissas därefter upp under en skyddande huv och körs ut till ett nybyggt mellanlager strax utanför. Ståltankarna är 150 millimeter tjocka och väger fullastade 43 ton. Väggarna till lagerbyggnaden består av en meter tjock betong. Här finns plats för 120 ståltankar.

– Men så många tankar kommer det inte att bli. Lagret är överdimensionerat. Vi kommer nog att landa på 65 ståltankar, vilket innebär att vi har plats för en del annat rivningsavfall också därinne, säger Leif Roth.


Morgan Brovertz med pärmen med info om radioaktivitet och vikt för varje itusågad del.
Foto: Johanna Åfreds

Morgan Brovertz som är strålskyddsansvarig visar upp en pärm där planeringen för rivningen beskrivs i detalj. Planen för sågningen och packningen har gjorts i en 3D-modell.

– Varje bit har ett ID-nummer och för varje enskild bit har det gjorts en uträkning av vikt och strålning. I den första reaktorn som revs handlade det om 2 123 bitar. Killarna har till och med packat bättre än datorsimuleringen vilket har gjort att det har gått åt färre kassetter, säger han.


Säkerheten främst.
Foto: Johanna Åfreds

Att ta bort allt det radioaktiva beräknas ta cirka fem år. Allt i byggnaden, även inventarier som inte varit i närheten av reaktorn måste mätas och verifieras innan de får kastas bort. Målet är att hela byggnaden så snart det går ska kunna friklassas så att den tas bort från alla regleringar ur strålsäkerhetssynpunkt. Först efter det räknas den som en helt vanlig byggnad och en konventionell rivning kan ta vid. Målet är att kunna komma igång med det år 2020.

– Vi räknar med att komma upp i 37 000 ton av de stora fraktionerna som är metall och betong, då räknar vi inte med väggar och tak. Av det är cirka 45 procent sådant som kan friklassas endera genom egna mätningar eller efter att ha skickats till smältning i Studsvik, säger Leif Roth.


Foto: Johanna Åfreds

Det finns flera sätt att demontera ett kärnkraftverk. Att skära med vattenjet är en metod, att smälta delarna en annan.

– Smältning kräver mer rening efteråt. Vi valde att göra det mekaniskt. Det går lite långsammare men är en enkel, förutsägbar och säker metod, säger Leif Roth.

Marken där Barsebäck ligger är i stort sett fri från radioaktivitet, förutom en sedimentsdamm som har låga värden och kommer att tas bort. När rivningen är klar ska en del av betongen i kärnkraftverket användas som fyllnadsmassor på stället. Kävlinge kommun hoppas kunna bygga bostäder på den natursköna platsen vid Öresund. Det finns även önskemål om att marken ska bli ett forsknings- och innovationscentrum för förnybar energi.

– Vi ska återställa till industrimark. Efteråt är det fritt fram att använda marken till vad som helst, säger Leif Roth.

Slog igen 2005
  • Barsebäck är det första kärnkraftverk som rivs i Sverige. Eftersom flera reaktorer till vid Oskarshamn och Ringhals ska rivas inom överskådlig framtid görs det en samordning i branschen för att dra lärdomar av varandra och använda resurserna bäst.
  • Barsebäcks två reaktorer togs i drift 1975 och 1977. De stängdes 1999 och 2005 efter energipolitiska uppgörelser.
  • Hela rivningen av Barsebäck beräknas vara klar 2030 och kostnaden uppskattas till 4,7 miljarder kronor. Beloppet inräknar även slutförvar och återställande av mark. Finansieringen kommer från Kärnavfallsfonden dit varje kärnkraftverk avsatt pengar under sina år i drift.
  • Barsebäck Kraft förvaltar anläggningen. De är ett helägt dotterbolag till Sydkraft Nuclear Power som äger Barsebäck och ingår i Uniperkoncernen.
  • Det radioaktiva bränslet togs bort från Barsebäck 2006 och transporterades till anläggningen Clab i Simpevarp några mil norr om Oskarshamn. Där mellanlagras Sveriges använda kärnbränsle i väntan på att ett slutförvar ska bli klart att tas i drift. Lagringen sker i vattenbassänger drygt 30 meter ner i berget. I dag lagras cirka 6 500 ton använt kärnbränsle i anläggningen. 
  • Den första etappen av rivningen är att demontera reaktortankarnas interna delar och placera dem i ett nybyggt lager intill kärnkraftverket.
  • När Barsebäck var i drift jobbade cirka 440 anställda här. Idag har Barsebäck Kraft ungefär 50 anställda som jobbar med service av anläggningen (som att el- och vatten fungerar), rivningsplanering och säkerhet, miljö och kvalitet, HR, kommunikation och vd-stab.
  • Kärnkraft utgör idag drygt 40 procent av elproduktionen i Sverige. Sedan Barsebäck stängdes har inte den totala mängden el från kärnkraften minskat. De övriga kärnkraftverken i landet har istället producerat mer.

Ser vinst med ökad medborgarmakt

Staffan Schartner vill att byggemenskaper ska få fäste i Sverige.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/ser-vinst-med-okad-medborgarmakt-27227

Trivsel och guldkant i 
fokus

WEBB-TV: Trygghetsboende nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/trivsel-och-guldkant-i-fokus-27226

Flydde diktatur för att bygga det han älskar

Raul Torres lämnade Kuba för Sverige.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/flydde-diktatur-att-bygga-det-han-alskar-27199

Naturmaterialen präglar nyuppdukad rätt i Lund

WEBB-TV: Lunds nya tingsrätt nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/naturmaterialen-praglar-nyuppdukad-ratt-i-lund-27198

Alex de Rijke ser mirakel, hopp och mänsklighet i trä

Favoritmaterialet självklart för stjärnarkitekt.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/alex-de-rijke-ser-mirakel-hopp-och-mansklighet-i-tra-27166

Närodlade trähus med utsikt över Skövde

WEBB-TV: Frostalidens Lycka nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/narodlade-trahus-med-utsikt-over-skovde-27156

En riktig pickup från Ssang Yong

Bättre och större än föregångaren.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/en-riktig-pickup-fran-ssang-yong-27135

Tegelarkitektur i fokus vid nya fastighetsinvesteringar

Annons.
Eftersom det är en långtidshållbar, estetisk och totalekonomiskt fördelaktig lösning.
http://byggindustrin.se/sponsrat/bygg-i-tegel/tegelarkitektur-ar-i-fokus-vid-nya-fastighetsinvesteringar-26945

Från murare till undervisningsråd

Per Kringbergs väg från skoltrött till Skolverket.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/fran-murare-till-undervisningsrad-27123

Klimatsmart logistiklada nytt nav på liten ort

WEBB-TV: Apoteas logistikcenter först ut i Årets Bygge 2019
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/klimatsmart-logistiklada-nytt-nav-pa-liten-ort-27127

Smultronstället: Mer från Norr till söder

Del 5 i Byggindustrins sommarserie.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/smultronstallet-mer-fran-norr-till-soder-27009