Meny

Startskottet för det nya Kiruna är en kristall

Startskottet för det nya Kiruna är en kristall

Den första byggnaden i Kirunas nya centrum är klar. Stadshuset Kristallen blir startskottet och en symbolisk och samlande punkt för staden när den ska flyttas. Den runda byggnaden som även innehåller stadens första konstmuseum nomineras nu till Årets Bygge.

Den 22 november 2018 invigdes Kirunas nya stadshus med pompa, ståt och ministerbesök. Och det är minst sagt ett stort och praktfullt kommunhus för en kommun med bara 23 000 invånare. Den 34 meter höga byggnaden är 13 000 kvadratmeter stor. Ovanligt i sammanhanget är också att kommunen har fått det nya stadshuset till skänks av LKAB. Samma dag som gruvbolaget lämnade över stadshuset till kommunen i augusti i år tog de över stadens gamla stadshus, där LKAB nu ansvarar för och bekostar rivningen.

– LKAB ska ersätta kommunen med ett nytt stadshus som motsvarar storlek, kvalité och funktion hos det gamla. LKAB ska också lösa ut fastighetsägare och ersätta allt annat som ska rivas, alltifrån bostäder och simhall till nytt kulturhus, hotell, polisstation med mera. Det är minerallagen som styr det, förklarar Johan Mäkitaavola, LKAB:s projektledare för det nya stadshuset.

Över 20 mil rör har dragits och 16 mil elkabel. Tusentals guldskimrande kassetter i aluminium har monterats.
Foto: Johanna Åfreds

Byggherren är med andra ord LKAB, men kommunen blir inte hyresgäst utan är numera fastighetsägare. Peab har varit totalentreprenör.

– I en arkitekttävling 2012 enades man om att Henning Larsens förslag Kristallen var det bästa. Den vinnande arkitekten skulle även vara generalkonsult och hålla i hela projekteringen, och det är ju ett ovanligt upplägg i Sverige. Arkitektkontoret var väldigt tekniskt kunniga, annars brukar de ju ha mer fokus på det arkitektoniska, säger Mattias Ejnestrand, byggledare, LKAB.

Peter Fredriksson, huvudprojektledare hos Kiruna kommun, fyller i:

– I vanliga fall är det beställaren som håller i projekteringsmötena men här var det arkitekten. Något som vi från kommunens sida tyckte var väldigt positivt var att arkitekten hade brukarmöten vid flera tillfällen. De har verkligen tagit med sig våra synpunkter och personalen är därför väldigt nöjd med huset som de nu har flyttat in i, säger han.

Arkitekter från Danmark var på plats minst en gång i månaden under de första två åren.

– Att arkitekten skulle hålla i projekteringen var inte ett helt enkelt arbetssätt. En stor fördel var dock att det satte en hög nivå på kvalitén och i projektgruppen har vi inte behövt dividera om till exempel materialval, säger Johan Mäkitaavola.

Det pågick länge ett politiskt spel om var i Kiruna som den nya stadskärnan skulle byggas. Kiruna kommun äger knappt någon mark alls. Det är staten som äger det mesta och att driva en process om att få köpa loss delar kan ta många år, bedömde LKAB och kommunen. Valet på ny placering föll delvis därför på dagens plats där kommunen äger marken och det finns tillräcklig yta inför framtiden. På platsen låg en gammal verkstad som LKAB flyttade på.

– Tomten för stadshuset valdes ut men det fanns ingen infrastruktur i området. Vi behövde inte förhålla oss till några andra byggnader i närheten utan det vara snarare så att resten av området planerades utifrån stadshuset, säger Peter Fredriksson.

En del av de som har deltagit i bygget av stadshuset är Anders Stöckel, arbetschef på Peab, Peter Fredriksson, huvudprojektledare hos Kiruna kommun, Mattias Ejnestrand, byggledare på LKAB och Johan Mäkitaavola, LKAB:s projektledare.
Foto: Johanna Åfreds

Trots att det inte fanns så mycket bebyggelse i närheten överklagades detaljplanen och byggstarten blev ett år försenat. Men idag pågår bygget av flera nya kvarter strax intill stadshuset.

– Man kan väl säga att de andra exploatörerna väntade tills vi hade startat stadshusbygget innan de vågade teckna sina avtal. Först då stod det klart för alla att ett nytt centrum skulle bli verklighet, säger Mattias Ejnestrand.

Peab kunde byggstarta hösten 2015 och i juni 2018 var det slutbesiktning. Att bygga ovan polcirkeln hade helt klart sina utmaningar vissa vinterdagar.

– Kallaste dagarna hade vi minus 38 grader, då fick vi skicka hem folk. Inte heller maskinerna klarar sådan kyla. Andra dagar blev det många raster för att värma sig. Vi valde även en stor del prefab för att slippa gjuta så mycket utomhus, säger Anders Stöckel, arbetschef på Peab.

Men å andra sidan så kunde de utnyttja midnattssolen på sommaren.

– Då gjorde vi betongarbete på dagarna och stålarbete på nätterna. Vi kunde utnyttja kranarna maximalt, säger han.

Logistiken var en utmaning med långa transporter.

– Transportkedjan hit upp är svår. Det går inte bara att åka och komplettera om något fattas. Det gällde att se till att allt kontrollerades vid lastning och att leverantören bockade av i kollilistan extra noggrant, säger Anders Stöckel.

Byggnadens runda form gör att klimatskalets kontaktyta med den kalla utomhusluften minskar. Därför var det relativt enkelt att uppnå Miljöbyggnad Guld för energiprestandan.
Foto: Johanna Åfreds

Att uppnå en god energiprestanda på huset var däremot inte något större problem, berättar projektgruppen. Stadshuset uppfyller Miljöbyggnad Silver men för parametern energi uppfyller den Miljöbyggnad Guld, vilket var 50 procent lägre energiprestanda än vad som föreskrevs i Boverkets byggregler vid tiden för projekteringen. En stor del i förklaringen till det är byggnadens runda form som gör att den omslutande ytan blir lägre än för ett fyrkantigt hus. Det gör att klimatskalets kontaktyta med den kalla utomhusluften minskar.

– Det kanske låter lite överraskande men den stora utmaningen var att få ner solvärmelasterna sommartid, säger Mattias Ejnestrand.

I de 3D-simuleringar som gjordes låg dagsljusinsläppet alldeles för högt för att uppfylla Miljöbyggnads krav på solvärmelaster även andra månader på året. Den lågt stående februarisolen till exempel lyser rakt in i byggnaden.

– De fick rita om en hel del. Efter att vi hade satt ett lägre g-värde, som gör att fönsterna släpper igenom en lägre andel solvärme, så löstes en del men inte allt. De fick även rita in djupare fönstersmygar och så har vi solavskärmningar utanpå, berättar han.

Johan Mäkitaavola instämmer.

– Ja fönsterna var en svår bit. När vi hade löst problemet med solinstrålningen handlade det dessutom att de skulle ha en skyddsklass och brandklass som fyllde kraven för kommunens krisledningsrum och länskonstmuseets säkerhetskrav.

Några få detaljer har flyttats med från Kirunas gamla stadshus. Dörrhandtagen är ett exempel.
Foto: Johanna Åfreds

Energimässigt var den runda byggnaden en fördel. Men ritningstekniskt och byggmässigt blev det istället lite mer komplicerat, säger Anders Stöckel.

– Allt blir annorlunda när man bygger runt. Det finns inga standardlösningar för installationer eller något annat och det blir mer spill av material. Så på det viset blir den här typen av byggnad lite dyrare.

Man kan säga att stadshuset består av två hus i ett. Först byggdes de runda ytterväggarna upp. Sedan lyftes våning för våning in genom taket för att uppfylla arkitektens vision om att våningsplanen med bland annat kommunstyrelsens och fullmäktiges möteslokaler ska upplevas som att de svävar inne i huset. Först har ytterringen byggts nerifrån och upp och därefter har ett 46 meter långt och 9 meter högt fackverk hängts som vilar på de gjutna trapphusen och stöttas upp i mitten av en helsvetsad stålpelare gjuten med betong.

– Vi byggde de högre våningarna först men fick spara vissa delar högst upp för att komma ner med de undre våningarna. Det var som att bygga ner genom en sil och det var mycket viktigt att följa montageordningen. Det tog lång tid innan vi kunde stänga till upptill, berättar Anders Stöckel om den avancerade konstruktionen.

Den som kommer in i stadshuset möts direkt av en stor rymd. Ungefär hälften av byggnadens inre består av en ljusgård som sträcker sig uppåt i flera våningsplan. Överallt syns den gyllene anodiserade aluminiumplåten som även går igen i vissa detaljer utomhus, bland annat entrén. Fasaden består av kassetter där en 6 millimeter tjock stenplatta har limmats fast ovanpå en aluminium- och glasfiberprofil.

– Tanken var först att fasaden skulle vara av kalksandsten men sedan blev arkitekterna osäkra på hur det skulle fungera i vårt klimat. De bytte till italiensk granit istället där de kunde ta referenser från en byggnad i Alaska, säger Johan Mäkitaavola.

Peab byggstartade hösten 2015 och i juni 2018 var det slutbesiktning.
Foto: Johanna Åfreds

Kommunen disponerar 180 kontorsrum och i bottenvåningen finns en restaurang. Därtill kommer lokaler för nyöppnade Konstmuseet i Norr – Norrbottens länskonstmuseum. Kommunen och LKAB har stora konstsamlingar som de nu får chansen att visa upp tillsammans med andra tillfälliga utställningar. Det var Hjalmar Lundbohm, LKABs första disponent som också räknas som Kirunas grundare, som i början av 1900-talet drev på för att det skulle finnas konst på den lilla orten.

– Det fanns en tydlig vision i starten om att Kiruna inte skulle bli någon kåkstad utan ett mönstersamhälle med genomtänkt stadsplanering. De som arbetade här skulle få chansen att se konst, det blev en kontrast till det hårda, säger Johan Mäkitaavola.

Idealen fanns kvar när det gamla stadshuset Igloo ritades av Artur von Schmalensee och stod klart 1963. Den karaktäristiska klockstapeln från det gamla stadshuset har funnit ett nytt hem utanför det nya och den ska snart omges av bostäder och kontor. Att den skulle bevaras fanns med redan i handlingarna för arkitekttävlingen.

– Den monterades ner i sex delar och har därefter blästrats och målats om på en verkstad i Kiruna. En innovativ lösning är att vi leder från- och tilluft till stadshuset via klocktornet. Vi ville undvika stora schakt inne i huset så därför har vi en markkanal som mynnar inne i klocktornet. Här förvärms luften och kyls de dagar det behövs, säger Johan Mäkitaavola.

Ventilationen i stadshuset är för övrigt behovsstyrd och återvinningsgraden av värmen ligger på 97 procent.  

Nu är stadshuset klart och invigt men LKAB fortsätter att bekosta samhällsomvandlingen.  För Johan Mäkitaavola har det nya stadshuset blivit till ett minnesvärt projekt. Han har genom åren arbetat med många byggprojekt inne på LKABs gruvområde.

– Det har varit roligt att få vara med och bygga något som ska bli så fint för en gångs skull. Vi är ju vana att bygga mer industrirelaterade byggnader. När stommen var rest på stadshuset skämtade vi som är från LKAB och sa att nu kändes det som att vi nästan var färdiga. Den här byggnaden är värdefull för Kiruna på ett annat sätt än det vi vanligtvis bygger, säger han.

Nya Kiruna Stadshus i korthet

Byggherre: LKAB.

Byggentreprenör: Peab Sverige.

Fastighetsägare: Kiruna Kommun.

Byggledare/Byggplatsuppföljare: Byggnadsbyrån, HTN Konsult och LKAB.

Projektledare: LKAB

Projekteringsledare: Henning Larsen.

Konstruktör: WSP

Arkitekt: Henning Larsen.

VS-konsult: WSP.

El-konsult: WSP.

Ventilationskonsult: WSP.

VS-entreprenör: Bravida Sverige.

Ventilationsentreprenör: Bravida Sverige

Elentreprenör: Bravida Sverige.

Stomentreprenör: Ruukki.

Markentreprenör: Nyab.

Installationssamordnare:  Konsultkraft i Norr.

Akustik: Tyréns.

Utvändigt glas: Fasadus.

Undertak: Interoc.

Plåtfasad: Interoc.

Granitgolv: FM golv.

Parkett: Parkettpartner.

Terrazzo: Herrljunga terrazzo

Granit fasad: Naturstein.

Akustikputs: Interoc.

Fastighetsautomation: Styrteknik.

Entreprenadform: Generalentreprenad.

Ersättningsform: Fast pris.

Kontraktsumma exklusive moms: 560 miljoner kronor.

Årets Bygge i korthet
Samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling! Årets Bygge arrangeras av tidningen Byggindustrin och Business Arena med Svensk Byggtjänst som samarbetspartner.

Tävlingen lyfter fram exempel på det bästa sektorn presterar i kvalitet, samarbete, ekonomi och form. Varje år nomineras totalt 20 projekt. Nomineringarna utgörs av Byggindustrins projektreportage. Vinnaren utses av en expertjury och presenteras på Årets Bygge-galan den 26 mars 2019.

Här kan du läsa mer om Årets Bygge 2019.

 

Västerås byter ångkraft mot nya plusenergihus

WEBB-TV: Nu nomineras plusenergihusen i kvarteret Neptun till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/vasteras-byter-angkraft-mot-nya-plusenergihus-27622

”Rålis” anpassas för att möta skyfall

Nya tankar börjar slå igenom i byggsvängen.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ralis-anpassas-att-mota-skyfall-27606

Han visualiserar framtiden med ny teknik

Juan Gauthier hade jobbat 15 år i spelbranschen innan han började arbeta för Skanska.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/han-visualiserar-framtiden-med-ny-teknik-27577

Stadskärnorna mår bra enligt rapport

Rapporten visar på ökade omsättningar för verksamheterna i flera städers centrum.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/stadskarnorna-mar-bra-enligt-rapport-27573

”Sorgebarnet” blev social och hållbar mönsterkåk

WEBB-TV: Bananhuset i Bergsjön i Göteborg nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/sorgebarnet-blev-social-och-hallbar-monsterkak-27568

Innovationer och ekologi går hand i hand i Piteå

WEBB-TV: Lusthusbacken i Piteå nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/innovationer-och-ekologi-gar-hand-i-hand-i-pitea-27529

Samarbete lyfter Helsingborgsområde

WEBB-TV: Närlunda Östra nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/samarbete-lyfter-helsingborgsomrade-27503

En revolution för den svenska ventilations-branschen

Annons.
Dubbel så snabb installation och hälften så stort klimatavtryck.
http://byggindustrin.se/sponsrat/vilpe/en-revolution-den-svenska-ventilationsbranschen-26887

Mittpunkt har fått snillrik tätning

WEBB-TV: Tätskiktsbytet på Sergels torg nomineras till Årets Bygge.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/mittpunkt-har-fatt-snillrik-tatning-27482

Massor av massa med industriellt jätteprojekt

WEBB-TV: SCA:s Projekt Helios nomineras till Årets Bygge.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/massor-av-massa-med-industriellt-jatteprojekt-27440

Analytiker med marknadsfokus

Linda Jonsson har sitt drömjobb på Veidekke.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/analytiker-med-marknadsfokus-27418