Meny

Stadskärnorna mår bra enligt rapport

Stadskärnorna mår bra enligt rapport

Fler bor, handlar livsmedel, äter på restaurang och övernattar på hotell i våra städer och det gör att stadskärnorna mår bättre än vad många tror. Det visar WSP:s och Fastighetsägarnas rapport Cityklimatet. Med förändrade stadskärnor kommer dock förändrade utmaningar för fastighets- och byggbranschen.

– Hur byggföretagen och fastighetsägarna jobbar med gatuplanet kommer bli väldigt viktigt i framtiden, säger Fredrik Bergström, affärsområdeschef, WSP Advisory. Rapporten Cityklimatet bygger på momsrapporter från aktörer runt en stads ”storgata” eller motsvarande och gatorna runtomkring. I denna rapport har utveck- lingen för 2017 studerats, enligt vilken många stadskärnor ökar sin omsättning. Falköping, Sundsvall och Vär namo växte mest i procent enligt rapporten.

– Människor ser ofta att klädbutiker lägger ner, och drar slutsatser om hur det går för stadskärnan utifrån det. Men dagligvaruhandeln går bra och hotell och restaurang går bra, säger Fredrik Bergström.

Läs mer: Bäst cityklimat i Falköping.

Stadskärnorna fick sig en ordentlig törn i lågkonjunkturen på nittiotalet, och när köpcentrumvågen kom, men från 2005 har de hämtat sig igen, bland annat på grund av arbetet som organisationen Svenska stadskärnor gjort.

Bakom den positiva utvecklingen i stadskärnorna ligger också stadsutveckling som gjort att fler bor i och i kring stadskärnor.

–Det är en trend, så ser det ut överallt att det byggs fler bostäder runt stadskärnorna. Då krävs mer dagligvaruhandel och fler restauranger i stadskärnan, säger Fredrik Bergström.

Till det kommer att många företag också flyttar in sina kontor till stadskärnorna, vilket också gynnar restaurangerna.

– Ta WSP till exempel, så fort vi får chansen på våra orter flyttar vi ofta från B- läge in till ett nytt kontor i A-läge, eftersom personalen uppskattar detta och det går lättare att rekrytera om företaget ligger i stadskärnan.

Enligt Fredrik Bergström, affärsområdeschef WSP Advisory, kommer bygg- och fastighetsföretagarna arbete med gatuplanet bli viktigt i framtiden.
Foto: WSP

Ökad turism och större efterfrågan på gymkedjor gynnar också stadskärnorna.

Samtidigt ökar e-handeln och det är sannolikt att ökad e-handel kommer konkurrera ut många fysiska handelsverksamheter i alla typer av handelsområden framöver, särskilt i kombination med en framtida lågkonjunktur.

Fredrik Bergström tror därför att en viktig fråga för fastighetsutvecklarna i framtiden kommer att bli hur de kan bygga mer flexibelt i bottenplan.

– I dag har stadsplaneringssidan från kommunen ofta önskemål om levande bottenvåningar med myllrande stadsliv och arkitekterna är duktiga på att rita

in det. Sen blir det inte så i verkligheten för i området runt stadskärnan finns ofta inte behov av detta. Jag tror man måste rita bottenplan som är väldigt flexibla, som till exempel kan användas som bostäder eller förskolor först men användas på andra sätt om det finns marknad i framtidens, säger han.

3D-fastighetsbildning kan också blir mer aktuellt i framtiden tror han.

– Det är inte säkert att den som sköter fastigheten är bäst på att sköta gatuplanet. Då kan någon annat ta hand om det, säger Fredrik Bergström.

Helena Olsson är chef för stadsutveckling samhälle på Fastighetsägarna Stockholm. Hon tror att fastighetsägare behöver jobba mer aktivt i och mellan fastigheterna för att möta framtida behov:

– En bra mix av handel, kultur, upplevelser och matutbud är viktigt, liksom trevliga mötesplatser i det offentliga rummet, både caféer och popup-parker och så vidare, säger hon.

Helena Olsson, chef för stadsutveckling samhälle på Fastighetsägarna Stockholm.

Hon tycker även att kommunerna måste vara mer flexibla.

– I dag ligger all risk i projektet på byggherren. Om kommunen vill uppnå en blandad stadsdel där det kanske inte finns en lokalmarknad i dag skulle de till exempel kunna hyra lokaler för sina verksamheter i väntan på att marknaden kommer ikapp, säger hon.

Hon hoppas också att fler kommuner kan börja jobba med att ta fram flexibla detaljplaner.

– Det är lätt för kommunerna att skriva att det bara får vara bostäder eller bara butiker i ett område men det ställer till det när man ska skapa flexibilitet och minimera risken för att det man bygger inte kan nyttjas i framtiden, säger hon.

Handelns utredningsinstitut har också tittat på citykärnornas utveckling i sitt så kallade Cityindex.

Deras analys av stadskärnor visar liknande trender som Cityklimatet, men topplistan ser lite annorlunda ut eftersom de mätt fler städer och mätt på lite andra sätt.

Tobias Rönnberg, analytiker på HUI, tror att fler stora lokaler kommer behövas i citykärnorna i framtiden.

– I takt med att antalet butiker minskar till följd av detaljhandelns strukturom- vandling kommer sannolikt många aktörer satsa på färre, men större och ambitiösare butiker centralt och i stora köpcentrum, tror han.

Tobias Rönnberg, analytiker på HUI.

HUI ser en trend idag där livsmedelshandel, möbelhandel och lågpriskoncept söker sig in mot citylägen. Alla dessa behöver något större

lokaler än vad som ofta finns tillgängliga.

– Vi tror också att nöjen, service och upplevelser kommer att ta allt mer plats i takt med att handeln backar. Vissa av dessa kräver stora lokaler med högre takhöjd, säger han.

En mottrend till detta är dock att snittstorleken för lokaler totalt sett kommer att krympa.

– Handeln tampas med vikande lönsamhet och då är det viktigt att få ner hyreskostnaderna. Ett sätt att uppnå det är effektivisering och att minska lokalytan, säger Tobias Rönnberg.

Lokalerna måste också bli mer flexibla för att oftare och snabbare kunna hyresgästan- passas när en aktör flyttar ut och en ny flyttar in.

– Just detta drivs på av digitaliseringen och e-handeln. I slutändan kommer hyresavtalen sannolikt att bli kortare än vad de är i dag, säger Tobias Rönnberg.

Bernt Lundstedt arbetar med affärsutveckling på Skanska i städerna från Uppsala och norrut. Skanska fick nyligen ett uppdrag att bygga ett hotell i Kiruna, ett uppdrag

som ligger i linje med vad som efterfrågas i stadskärnor nu. Bernt Lundstedt säger att han som affärsutvecklare följer stadskärnornas utveckling via trendrapporter kontinuerligt.

– Vi försöker följa trender och utveckling hela tiden för att se förändringar. Det är intressant för oss bland annat för att se hur vi ska kunna bidra som utvecklare och för att veta att vi går in i projekt som känns säkra, säger han.

Stadskärnornas utveckling är viktig för hur man satsar på bostäder intill, men det är också tvärtom, menar han.

– För att få levande stadskärnor måste vi även bygga bostäder i stadskärnorna, säger han.

Trender i svenska stadskärnor
  • Café och restaurang är en bransch som växer i många städer under året. Detta är en trend som har kunnat utläsas i Cityklimatet under de senaste fem åren.
  • Att bo på hotell och vandrarhem har under de senaste åren blivit allt mer populärt. Ofta är stadskärnan en attraktiv plats för besökaren att bo i då det finns gott om både matupplevelser, shopping, kultur och andra destinationer i närheten.
  • Verksamheter inom ”annan service” (vilket betyder kulturinstitutioner, hud & skönhet, rese & turism och övrig konsu- mentservice) har under de senaste åren blivit ett allt viktigare och vanligare inslag i staden. Särskilt i de mindre städerna har antalet verksamheter ökat.
  • Sällanköpsvaruhandel är i jämförelse med andra branscher utsatt för hård konkurrens från både e-handel och externa marknadsplatser.

Källa: Cityklimatet

Hon har 
arbetat sig upp från botten

Från gruvan till samhällsbyggare – i samma företag.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/hon-har-arbetat-sig-upp-fran-botten-27868

Medeltida höjdare 
omsprungen av ny ikon

WEBB-TV: Icon Växjö nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/medeltida-hojdare-omsprungen-av-ny-ikon-27872

Adam Cocozza har växt in i pappans kostym

Från ung sommarjobbare till vd på pappas företag Botrygg.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/adam-cocozza-har-vaxt-i-pappans-kostym-27840

Högsträckt legobygge fullmatat med spänning

WEBB-TV: Ledningshöjningen mellan Hamra och Åker nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/hogstrackt-legobygge-fullmatat-med-spanning-27843

Han har gjort ledstänger till en familjesak

Sture Wiklund är inte sugen på pension.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/han-har-gjort-ledstanger-till-en-familjesak-27801

Krocksäkrat brobygge

WEBB-TV: Brohuset i Stockholm nomineras till Årets Bygge.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/krocksakrat-brobygge-27799

Bostäder åt ekonomiskt svaga hushåll viktigaste frågan

Byggindustrin har frågat ett antal intresseorganisationer om det kommande byggåret.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/bostader-ekonomiskt-svaga-hushall-viktigaste-fragan-27686

En revolution för den svenska ventilations-branschen

Annons.
Dubbel så snabb installation och hälften så stort klimatavtryck.
http://byggindustrin.se/sponsrat/vilpe/en-revolution-den-svenska-ventilationsbranschen-26887

Spridda röster om byggåret som gått

Vi har frågat ett antal intresseorganisationer om hur de minns 2018.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/spridda-roster-om-byggaret-som-gatt-27684

Så minns vi byggåret 2018 – andra halvåret

Byggindustrin gör en sammanfattning av några av de stora bygghändelserna under 2018.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/sa-minns-vi-byggaret-2018-andra-halvaret-27664

Så minns vi byggåret 2018 – första halvåret

Byggindustrin gör en sammanfattning av några av de stora bygghändelserna under 2018.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/sa-minns-vi-byggaret-2018-forsta-halvaret-27663