Meny

Spillepengen löser Malmös trafikpropp

Spillepengen löser Malmös trafikpropp

Tidigare var det ofta totalstopp i trafiken vid Trafikplats Spillepengen i norra Malmö. I ett tidspressat projekt har Västkustvägen letts upp på broar över cirkulationsplatsen samtidigt som Spillepengsgatan inne i Norra hamnen har byggts om. Nu nomineras projektet till Årets Bygge 2017.

För drygt ett år sedan invigdes nya Trafikplats Spillepengen i Malmö. Ursprungligen låg ombyggnaden av trafikplatsen i Trafikverkets planering för perioden 2016-2018. Men behovet av en bättre trafiklösning var stort redan för flera år sedan. 2011 vände Trafikverket sig till Malmö stad med frågan: ”Kan ni tidigarelägga projektet så att den nya trafikplatsen är klar 2016?” Det lyckades. I december 2015 började trafiken rulla och den 31 januari 2016 var det slutbesiktning av projektet.

Det inledande planeringsskedet var mycket intensivt. Hösten 2011 handlade Malmö stad upp Ramböll. De har ansvarat för arbetsplanen, byggplanen och förfågningshandlingarna. Mellan oktober 2011 och juni 2012 hade arbetsgruppen över 100 protokollförda möten. I december 2013 upphandlades Peab som totalentreprenör för projektet.

När Byggindustrin träffar några av projektets nyckelpersoner är alla märkbart stolta över att ha rott i hamn ett komplicerat projekt under tidspress utan att kompromissa med arbetsmiljön eller slutresultatet. Nya Trafikplats Spillepengen är nämligen mycket mer än den vanliga cirkulationsplats som låg på platsen innan ombyggnaden. Utöver ny asfalt och förstärkning av vägbanan i den gamla cirkulationsplatsen ingår två broar på 371 meter vardera, förbättrade gång- och cykelstråk förbi platsen, en ombyggnad av närliggande Spillepengsgatan och ett omfattande gestaltningsarbete med bland annat ljussättning och nya planteringar.

För att lösa trafikproppen vid Spillepengen har Västkustvägen lyfts upp på broar. Samtidigt har Spillepengsgatan inne i Norra hamnen byggts om så att trafikflödet där blir effektivare.
Foto: Elin Bennewitz

Platsen är en av de viktigaste knutpunkterna i Skånes vägnät. Den ligger vid norra infarten till Malmö och förbinder Inre Ringvägen med Västkustvägen och infarten till Norra hamnen. På Västkustvägen kommer pendlare från flera av Malmös kranskommuner. Samtidigt strömmar lastbilar in och ut från Norra hamnen. I dag passerar cirka 20 000 fordon per dygn, och värre ska det bli. I Norra hamnen pågår en intensiv utbyggnad för hamnrelaterade verksamheter, logistik- och lagerverksamheter samt tillverkningsindustri.

Innan ombyggnaden var det inte sällan totalstopp för trafiken vid Spillepengen. Det hände när godståg rullade in i Norra hamnen. Med sina 900 meter blockerade de effektivt vägen för motortrafiken som skulle vidare in i hamnen och köerna ringlade då ända ut i cirkulationsplatsen och hindrade på så sätt även pendlingstrafiken.

Lösningen blev att lyfta upp Västkustvägen på broar över cirkulationsplatsen, en så kallad ”fly over”, så att pendlingstrafiken får fri passage. Dessutom har Spillepengsgatan inne i Norra hamnen byggts om så trafikflödet där blir effektivare. Den har fått fler filer och två nya trafikljus som är sammankopplade med åtta järnvägsbommar. Med hjälp av dem ska köerna som skapas när ett godståg kommer in i hamnen begränsas till Spillepengsgatan och inte spridas ut till cirkulationsplatsen.

– Det är en helt unik lösning. Nu är det så att biltrafiken får styra järnvägstrafiken, annars är det alltid tvärt om, säger Conny Ragnarp, projektledare på Malmö stads gatukontor.

Han berättar att Rambölls trafikexperter gick igenom och testade 10–15 olika trafiklösningar för nya Spillepengen innan projektgruppen satte ner foten.

– Det har verkligen blivit bra. De med verksamhet i hamnen är så glada att flödena funkar nu. Och cyklisterna är nöjda att det har blivit en ljusare och tryggare miljö, säger Conny Ragnarp.

Henrik Undeland, landskapsarkitekt och uppdragsledare på Ramböll, Conny Ragnarp, projektledare på Malmö stads gatukontor, Joakim Kjellberg, projektchef på Peab Anläggning och Oskar Bruneby, platschef på Peab Anläggning.
Foto: Elin Bennewitz

Eftersom ett fungerande trafikflöde vid Spillepengen klassas som ett nationellt intresse har Trafikverket bidragit med 40 procent av kostnaden för ombyggnaden av trafikplatsen. Ombyggnaden av Spillepengsgatan har Malmö stad bekostat på egen hand.

Conny Ragnarp berättar att staden, utöver önskan att få en fungerande trafiklösning, hade tre gestaltningsmässiga mål för projektet.

– Vi vill tala om att där inne ligger hamnen, att här börjar staden, och så vill vi att miljön kring cirkulationsplatsen ska kännas ljus och trygg dag som natt, för cyklisternas skull, säger han.

För Henrik Undeland, landskapsarkitekt och uppdragsledare på Ramböll, blev det tre viktiga ledstjärnor i arbetet.

– Det är roligt att jobba med en beställare som bejakar gestaltningen. Ett talande exempel är lökplanteringarna i rondellens grönytor. Det är inte alla som ger den omsorgen till den här typen av trafikplatser. Men Malmö gör det, säger han.

När det gäller gestaltningen av Trafikplats Spillepengen har ljusdesignen en mycket framträdande roll. Både Henrik Undeland och Malmö stads egen ljusdesigner Johan Moritz har lagt mycket tid för att skapa en både behaglig och estetiskt tilltalande ljusmiljö. Ett kvitto på att de lyckats fick de när Trafikplats Spillepengen vann kategorin Structures i den internationella ljustävlingen Darc Awards.

Ljusdesignen har en framträdande roll i gestaltningen av Trafikplats Spillepengen. Ljusdesigner är Johan Moritz, Malmö stad.
Foto: Lars Bendroth

När Henrik Undeland kom in i projektet fanns en förstudie som bland annat slog fast att de båda broarna skulle ha runda mjuka former och väl tilltagna längder för att ge en känsla av rymd på platsen. Det syns tydligt i den slutgiltiga utformningen. Brons profiler är mjukt rundade och biltrafiken har en god överblick. Genom att föreslå mjuka, långa slänter kring cykelvägen genom platsen, fick även cyklisterna en bättre översikt över omgivningen inne i rondellen.

– Vi har också föreslagit dekorativa träd där det går. Ursprungligen var det tänkt att Spillepengsgatan skulle få alléer som är en del av Malmös traditionella stadsbild, men det är så mycket ledningar här så det var svårt att få till. Det blev mer grupper av träd, säger Henrik Undeland.

Ledningarna på platsen har också lett till anpassning av själva väg- och brokonstruktionen. Några av ledningarna kunde flyttas, till exempel fjärrvärmeledningarna. Men så enkelt gick det inte att lösa situationen med avloppsledningarna som ligger nedgrävda på platsen. De är så pass gamla – från 1900-talets första årtionde – att en flytt inte var aktuell. I stället justerades brons konstruktion så att inga laster ligger just där de gamla avloppsledningarna går. När det blir dags att byta de gamla ledningarna kan man helt enkelt gräva under bron.

När det stod klart för Malmö stad att ombyggnaden av Spillepengen skulle tidigareläggas insåg de att tidplanen skulle spricka om någon del av planarbetet skulle överklagas. För att förebygga det la de stora resurser på att informera alla berörda parter. Det gäller fastighetsägare i närheten, som macken inne på Spillepengsgatan och avfallsanläggningen Sysav, och inte minst alla pendlare.

– Att nå pendlarna är svårast. Där finns inga adresser att skicka information till eller liknande. I stället satsade vi på kampanjer i media och informationsskyltar längs vägen. Vi hade ett nyhetsbrev som man kunde anmäla sig till där vi informerade om projektet och planerade trafikavstängningar men också blandade med reportage om dem som jobbade i projektet för att ge en personligare känsla, säger Conny Ragnarp.

Uppenbarligen fungerade stadens informationskampanj, projektet fick inte ett enda överklagande.

Spillepengsgatan inne i Norra hamnen i Malmö har fått fler filer och två nya trafikljus som är sammankopplade med åtta järnvägsbommar.
Foto: Elin Bennewitz

Informationssatsningen fortsatte under hela projektet, något som entreprenören Peab tycker varit en stor fördel.

– Ofta får vi som entreprenör oerhört mycket synpunkter från allmänheten i samband med den här typen av projekt, men här kan vi räkna klagomålen på en hand. Jag upplever att folk varit välinformerade och då har de flesta också lättare att acceptera de störningar som ett så här stort projekt medför, säger Joakim Kjellberg, projektchef på Peab Anläggning.

Som en del i informationssatsningen valde Malmö stad att ge projektet namnet ”Nyckeln till Norra hamnen” eftersom det reflekterar både behoven som ligger bakom ombyggnaden och visionen för projektet.

– Vi har också använt det namnet inom vår organisation. För oss är det en fördel att ha en förståelse för beställarens vision och kunna ta med det i vårt arbete, säger Joakim Kjellberg.

Joakim Kjellberg och Conny Ragnarp tycker båda att projektet på många sätt liknat ett samverkansprojekt, trots att det genomförts som totalentreprenad.

– Drömmen hade varit att genomföra det här som en samverkansentreprenad. Det hade vi gjort, om det inte vore för att vi hade en sluttid som var bestämd från början, säger Conny Ragnarp.

Den goda samverkan i projektet är enligt Joakim Kjellberg den absolut viktigaste framgångsfaktorn.

– Dels internt tillsammans med våra egna leverantörer och interna varumärken och dels externt med våra övriga leverantörer och underentreprenörer. Men kanske viktigast av allt en fantastisk samverkan med vår beställare Malmö Stad, säger Joakim Kjellberg.

Även Henrik Undeland vill lyfta fram den goda stämning som rått i projektgruppen. Han tycker att det varit en ovanligt öppen och bra dialog mellan aktörerna.

– Alla roller har fått komma till tals. Även vi konsulter fick vara med under byggtiden, och vi har haft en fortsatt dialog även efter bygget. Det är ganska sällsynt, men ökar förståelsen mellan de olika rollerna och är till en stor hjälp även inför framtida projekt, säger han.

Redan i förstudien slog man fast att det skulle vara runda mjuka former och en känsla av rymd på platsen.
Foto: Elin Bennewitz

Tidspressen utmanade projektet vid flera tillfällen. Till exempel fanns inte tid att ta prover i den befintliga vägkonstruktionen innan förfrågningsunderlaget gick ut. När Peab hade kommit in som totalentreprenör visade det sig att bärigheten i den befintliga cirkulationsplatsen bitvis var riktigt dålig, stora dela av cirkulationsplatsen behövde ny vägöverbyggnad.

– Vi visste från början att det var en brist i förfrågningsunderlaget. När det visade sig att bärigheten var dålig beslutade vi att åtgärda det inom projektet i stället för att vänta. För att hålla tidplan fick vi stänga av trafiken på Västkustvägen helt under en period, säger Conny Ragnarp.

Tiden blev också en viktig faktor när ett beslut från miljöförvaltningen i Malmö våren 2014 ändrade förutsättningarna för hur schaktmassorna från projektet skulle hanteras. Att göra de omfattande analyser av marken som miljöförvaltningen krävde var inte förenligt med tidplanen – markarbetena behövde starta enligt plan. I en dialog mellan Peab och Malmö stad föddes en lösning som förankrades hos miljöförvaltningen. Peab fick frakta bort massorna utan provtagning, under förutsättning att de placerades på ett mellanlager där provtagningarna utfördes innan de fraktades vidare.

– Arbetet med massorna resulterade i en mycket omfattande slutrapport, säger Joakim Kjellberg.

Området Spillepengen har flera gånger bytt hemvist mellan Malmö stad och Lomma kommun. Det växlar ägare lika ofta som spelmarker tyckte någon och platsen fick sitt namn. Som en vinkning till namnet ska den lilla cykelrondellen likna en ”spillepeng”.
Foto: Elin Bennewitz

Tidspressen har också påverkat konstruktionen av de två broarna i ”fly over”-konstruktionen för Västkustvägen.

– Vi har industrialiserat processen så mycket det går, med upprepningar, prefabricerade delar och genom att planera så att flera arbetsmoment kan utföras samtidigt, säger Oskar Bruneby, platschef på Peab Anläggning.

Till exempel är geometrin i valvformen i brons överbyggnad anpassad så att en och samma gjutform kunde flyttas och återanvändas 2–3 gånger. Dessutom är fackverkskonstruktionen för valvformen prefabricerad. Den monterades i sektioner.

– Vi lyfte upp sektioner av armering. Köper du botten prefabricerad köper du också strukturen för resten av armeringen. Det är svårt att stå i blåsten en vinterdag och sätta strukturen för armeringen men mycket lättare att fylla på när du har en prefabricerad del, säger Oskar Bruneby.

Han lyfter också fram att så mycket arbete som möjligt gjordes i markplan, både för att spara tid och förbättra arbetsmiljön. Till exempel spikade byggnadsarbetarna ihop gjutformen i sektioner i markplan som sedan lyftes upp.

– Dels så kan du spika på formen samtidigt som det pågår andra arbeten uppe på bron. Dels får du en säkrare arbetsmiljö. När du lyfter upp sektionen är skyddsräckena redan på plats, det fixar du när gjutformen står på marken, säger Oskar Bruneby.

Ytterligare en effektivisering av brobygget som Oskar Bruneby genomförde var att anpassa spännarmeringssystemet så att antalet gjutetapper kunde minskas från fem till tre per bro, vilket gav besparingar både i tid och pengar.

– Varje gjutetapp tar cirka tre veckor. Det är en cykel där betongen först ska gjutas och brännas, sedan ska du spänna upp etappen, injektera och plocka undan. Det tar inte mycket längre tid för att etappen är lite längre. Så att gå från fem till tre etapper är en stor besparing, säger han.

Trafikplats Spillepengen i korthet

Byggherre: Malmö stad.

Byggentreprenör: Peab Anläggning.

Medfinansiär: Trafikverket.

Entreprenadform: Totalentreprenad.

Ersättningsform: Fast pris utan index.

Entreprenadkostnad exklusive moms: 295 miljoner kronor.

Totalkostnad exklusive moms: cirka 323 miljoner kronor.

 

Beställarens organisation

Förstudie: Atkins

Arbetsplan: Ramböll

Broarkitekt: Ramböll.

Landskapsarkitekt: Ramböll/Malmö stad.

Ljusdesign: Malmö stad.

Förfrågningsunderlag: Ramböll/Ceterlöf & Holmberg/Malmö stad.

Projektering: Tyréns/Reinertsen.

Byggledare mark, bro, betong: Hifab.

Byggledare belysning: ÅF.

Byggledare plantering: PR Markdesign.

Byggledare spår: H Christensen Konsult.

Teknikstöd spår, vägskydd, mät: Sweco.

Teknikstöd brokonstruktion, geoteknik: ÅF.

Teknikstöd miljö: Ramböll.

 

Entreprenörens organisation

Markkonsult: WSP Sverige.

Miljökonsult: Tyréns.

Grundentreprenör: Peab Grundläggning.

Beläggningsentreprenör: Peab Asfalt.

Planteringsentreprenör: Trädgårdskonsult TSTC.

Betongentreprenör: Lambda.

Årets Bygge i korthet

Årets Bygge är samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling. Den är ett samarbete mellan tidningen Byggindustrin och Svensk Byggtjänst. Tävlingen lyfter fram exempel på det bästa sektorn presterar i kvalitet, samarbete, ekonomi och form.

Varje år nomineras totalt 20 projekt. Nomineringarna utgörs av Byggindustrins projektreportage. Vinnaren utses av en expertjury och presenteras på Årets Bygge-galan den 27 mars 2017 på Cirkus i Stockholm. Läs mer om galan och köp biljetter här.

Här kan du läsa mer om Årets Bygge 2017. Du hittar också längre reportage samt webbtvinslag om samtliga nominerade projekt.

 

Ny teater blir ljuslykta i gammalt kvarter

Humanistiska teatern först ut i Årets Bygge 2018.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ny-teater-blir-ljuslykta-i-gammalt-kvarter-25489
Från tidigare två modeller finns nya Isuzu D-Max som tio modeller, från singelhytt för dig som vill ha ett större flak och högst en passagerare, till äventyrsbilen AT35.

Bruksbil med stort modellutbud

Isuzu D-Max imponerar.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/bruksbil-med-stort-modellutbud-25444

Städer blir säkrare med biofilter

Byggopusvinnaren Johan Nilsson har studerat klimatanpassning.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/stader-blir-sakrare-med-biofilter-25445
Trapphus som levererats samma dag till projektet Senapsfabriken i Uppsala. Kvarteret Åsikten byggs mitt mellan två HMB Bygg-projekt och logistiken samordnas i Lossningskalendern.

Enkel lösning knäcker nöt

Digital logistikkalender sprider sig som löpeld på NCC
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/enkel-losning-knacker-not-25440
Kvarteret Järnridån i Ängby i Bromma.

Tillbakablick: Rapport från Södra Ängby

Tidningen beskrev ett toppmodernt villaområde 1937.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-rapport-fran-sodra-angby-25304

Tillbakablick: Byggarna missnöjda med uniformen

Intervjustudie visade upp en missklädd kår.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-byggarna-missnojda-med-uniformen-25303
Byggbodar var en bristvara våren 2007.

Tillbakablick: Bodbrist på byggena

Uthyrningsföretagen hade fullt upp 2007.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-bodbrist-pa-byggena-25302
En reklamkampanj skulle få byggarbetarna att sluta röka i byggbodarna.

Tillbakablick: Slutrökt i bodarna

1987 var det dags för byggarbetarna att fimpa.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-slutrokt-i-bodarna-25301
Katarina Graffman är antropolog med flera uppdragsgivare inom byggbranschen. Att förstå hur människor lever, inte bara hur de säger att de gör, är en viktig faktor för när man vill sätta människan i centrum.

Vill ge humanister plats inom bygg

Katarina Graffman anser att mer krävs för att sätta människan i centrum.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/vill-ge-humanister-plats-inom-bygg-25256

Goda jobbutsikter i Byggsverige

JM ger högutbildade nyanlända chansen att nå en anställning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/goda-jobbutsikter-i-byggsverige-25253