Meny

Snart körklart i nya länken under Stockholm

Snart körklart i nya länken under Stockholm

Norra Länkens första etapp mellan Norrtull och Värtan i Stockholm är klar för invigning. Projektet slutfördes ett år tidigare än planerat och hamnade två miljarder under budget. Nu nomineras etappen till Årets Bygge 2015.

Norra Länken i Stockholm är Europas största nu pågående vägtunnelprojekt och när den är färdig 2016 kommer den att gå mellan Tomteboda och Värtan. Den första delsträckan, 3 kilometer, mellan Norrtull och Värtan invigs 30 november i år och bygget har gått så bra att både budget och tidplan har hållits med råge. Eller vad sägs: Ett år tidigare än planerat och två miljarder kronor under budget!

Att bygget gått så fort har sina förklaringar. En förklaring är att de glapptider som planerats mellan entreprenaderna inte har behövt utnyttjas. Andra orsaker är att bygget pågått sex dagar i veckan och att de utländska entreprenörerna har utnyttjat tiden maximalt. Dessutom har Trafikverket betalat extra för att vissa installationer skulle forceras i de fall man såg att det fanns en lucka.

– Vi gjorde också noggranna riskanalyser före byggstart. Alla tänkbara risker stöttes och blöttes för att vi skulle vara förberedda om något oväntat skulle ske. Vi tog till exempel fram handlingsplaner om berget skulle vara sämre än väntat, om de geotekniska förutsättningarna ändrades eller om en svår trafikolycka skulle ske, säger projektchef Lars Lilja, Trafikverket.

En annan orsak, som ytterligare förkortade byggtiden, är att Trafikverket slapp bygga en jordtunnel genom Bellevueparken utan kunde, efter en lagändring, bygga tunneln på traditionellt sätt med ”cut and cover”, det vill säga marken grävdes ut ovanifrån, en betongtunnel byggdes varefter marken återställdes.

Inte bara byggtiden har kortats. Även prislappen blev två miljarder billigare och landade på 11,4 miljarder kronor beroende på att Trafikverket var lyhört för entreprenörernas förslag till kreativa lösningar och billigare alternativ. Ett sådant förslag var att genom den grusås tunneln passerar använda så kallad sekantpåleteknik i stället för stålspont, som är dyrare och ett mer tidsödande alternativ. Tekniken används i stora delar av Europa men mycket sällan i Sverige.

Inför upphandlingen av Norra Länken vände sig Trafikverket till den internationella marknaden. På så sätt kom anbud från Europas mest kompetenta tunnelbyggare, med ökad konkurrens och nya tekniska lösningar som följd. Intresset var stort och på de riktigt stora entreprenaderna kom både sex och sju anbud.

Norra Länkens sträcka mellan Norrtull och Värtan har krävt ett 60-tal entreprenader varav 15 är stora byggentreprenader. Det internationella inslaget är påfallande stort eftersom inte mindre än 70 procent av de stora entreprenaderna utförs av utländska bolag antingen själva eller i konsortium med en svensk entreprenör. Ett exempel är Bilfinger Berger som har danskt ombud, norsk projektchef, fransk produktionschef, tysk arbetsledning, polsk underentreprenör och även personal från Skottland och Australien.

– Vi har varit förskonade från tvister och konflikter. En orsak till det goda samarbetet är att vi tagit vara på erfarenheterna från Södra Länken och haft frivilliga samverkansmöten för att hitta gemensamma hållningssätt, säger projektledare Håkan Andersson, Trafikverket.

Projektets stora utmaning var trafiken. Leden går under en av Sveriges värst trafikerade platser med trafik från Uppsalavägen, Norrtäljevägen, Roslagstull och Lidingövägen mitt i arbetsområdet. Ytterligare en komplikation var att trafikleden på flera ställen korsar tunnelbanan.

För att få berget tätt och hindra att grundvattnet läcker in i tunneln har en annan tätningsteknik valts jämfört med Södra Länkens dräner och sprutbetong. För Norra Länken har halvmeterlånga, utstickande stålstag placerats i tak och väggar. På stagen har en brandhärdig plastduk monterats som täckts med sprutbetong och bildar ett ”paraply” över vägbanan.

– Resultatet har blivit ett skyddande tak under själva bergtaket som leder bort det inläckande grundvattnet. Metoden är ny för oss och billigare än traditionell tätning eftersom det är en industriell typ av produktion, säger Lars Lilja.

Trafikverket har jobbat mycket med trafiksäkerheten. Trafiken går till exempel i två rör med två filer i vardera för att slippa mötande trafik. Delen av Norra Länken som nu ska öppnas är också klassad för alla typer av farligt gods och uppstår en brand finns fjärrstyrda sprinklers som sprutar sju kubikmeter vatten per minut.

Trafiken övervakas dygnet runt av 500 TV-kameror. Installationerna för belysning, övervakning, el, ventilation, vatten, trafikinformation och liknande är lika omfattade som för ett helt kärnkraftverk och är placerade i 13 betonghus insprängda i berget på vardera 200 kvadratmeter.

Alla installationer av el, tele, styr och trafik har gått snabbare än planerat.

– Vi erbjöd Trafikverket en ny modell. I stället för att leverera några få driftsområden successivt under en längre tid färdigställde vi samtliga driftsområden samtidigt. Vi satte in mer resurser och kunde därmed korta tiden väsentligt, säger projektchef Lennart Andersson, Tunnelentreprenad.

Även arbetsmiljön har under hela projektets gång legat i fokus.

– Vi har lyckligtvis sluppit dödsolyckor och har haft få allvarliga arbetsmiljöolyckor. Sett över hela projekttiden är olyckstalet runt åtta olyckor per miljon arbetade timmar. För åren 2012 och 2013 har olyckstalen legat under fyra olyckor per miljon arbetade timmar. Det är långt under genomsnittet, säger Håkan Andersson.

Trafikverket har lagt ner stor möda på Norra Länkens gestaltning och dess fyra trafikplatser med av- och påfarter vid Uppsalavägen, Universitetet, Roslagstull och Storängsbotten. Vid trafikplatserna finns konstärliga utsmyckningar med fotografiska plåtar som knyter an till naturen ovan mark. Här syns Bellmans luta, fjärilar i taket, vinterlandskap och ängar och vattendroppar filmade av den världskände fotografen Mattias Klum. Utsmyckningarna är inte bara vackra, de är också en viktig orienteringsfaktor.

Norra Länken, tillsammans med Södra Länken och Essingeleden, kommer att utgöra ett sammanhängande trafiksystem som väsentligt avlastar innerstadstrafiken. Dessutom är leden en förutsättning för att Norra Djurgårdsstaden kan utvecklas och Hagastaden att byggas.

Norra Länken i korthet
  • Beställare: Trafikverket
  • Investeringar: 10,7 miljarder kronor
  • Entreprenadform: Totalentreprenader förutom bergentreprenaderna som varit utförandeentreprenader
  • Längd: 3 kilometer, merparten i tunnlar
  • Antal trafikplatser: 4

Entreprenörer

  • Berg och betongtunnel Karolinska: Skanska
  • Berg och betongtunnlar Norrtull: Bilfinger/Peab
  • Bergtunnlar Värtan: Hochtief/Oden
  • Berg- och betongtunnel Bellevue: Züblin/Pihl & Sön
  • Bergtunnlar Albano och Teknikhöjden: Veidekke
  • El, styr, tele, trafiksystem: Tunnelentreprenad
  • Fläktar, VVS, brand: Bravida
  • VA och pumpstation: Läckeby Water
Årets Bygge i korthet

Årets Bygge är samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling. Den är ett samarbete mellan tidningen Byggindustrin och Svensk Byggtjänst. Tävlingen lyfter fram exempel på det bästa sektorn presterar i kvalitet, samarbete, ekonomi och form.

Varje år nomineras totalt 20 projekt. Nomineringarna utgörs av Byggindustrins projektreportage. Vinnaren utses av en expertjury.

Här kan du läsa mer om Årets Bygge 2015, inklusive längre reportage om samtliga nominerade projekt.

Städer blir säkrare med biofilter

Byggopusvinnaren Johan Nilsson har studerat klimatanpassning.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/stader-blir-sakrare-med-biofilter-25445
Trapphus som levererats samma dag till projektet Senapsfabriken i Uppsala. Kvarteret Åsikten byggs mitt mellan två HMB Bygg-projekt och logistiken samordnas i Lossningskalendern.

Enkel lösning knäcker nöt

Digital logistikkalender sprider sig som löpeld på NCC
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/enkel-losning-knacker-not-25440
Kvarteret Järnridån i Ängby i Bromma.

Tillbakablick: Rapport från Södra Ängby

Tidningen beskrev ett toppmodernt villaområde 1937.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-rapport-fran-sodra-angby-25304

Tillbakablick: Byggarna missnöjda med uniformen

Intervjustudie visade upp en missklädd kår.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-byggarna-missnojda-med-uniformen-25303
Byggbodar var en bristvara våren 2007.

Tillbakablick: Bodbrist på byggena

Uthyrningsföretagen hade fullt upp 2007.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-bodbrist-pa-byggena-25302
En reklamkampanj skulle få byggarbetarna att sluta röka i byggbodarna.

Tillbakablick: Slutrökt i bodarna

1987 var det dags för byggarbetarna att fimpa.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-slutrokt-i-bodarna-25301
Katarina Graffman är antropolog med flera uppdragsgivare inom byggbranschen. Att förstå hur människor lever, inte bara hur de säger att de gör, är en viktig faktor för när man vill sätta människan i centrum.

Vill ge humanister plats inom bygg

Katarina Graffman anser att mer krävs för att sätta människan i centrum.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/vill-ge-humanister-plats-inom-bygg-25256

Goda jobbutsikter i Byggsverige

JM ger högutbildade nyanlända chansen att nå en anställning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/goda-jobbutsikter-i-byggsverige-25253
Arkitekten och entreprenören Jurrian Knijtijzer provbodde själv sin modul i tre månader för att se om den håller måttet.

Trä ska frälsa holländarna

Starka fördomar hinder för att bygga i ”nytt” material.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tra-ska-fralsa-hollandarna-25201
I framtiden blir alla produkter råvarubanker. Vi lånar råvarorna från vår planet jorden och lagrar dem i en bank som är produkten, säger arkitekten Thomas Rau.

Ny affärsmodell gör byggnader till materialbanker

Designar för återvinning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ny-affarsmodell-gor-byggnader-till-materialbanker-25202