Meny

Slingrig väg fram till ny musikhögskola

Slingrig väg fram till ny musikhögskola

Ett byggnadsminne spelar en central roll i projektet nya Kungliga Musikhögskolan, KMH, i Stockholm. Det har påverkat allt – samverkansarbetet, byggtekniken, arkitekturen etc. I dag är byggnadsminnet helt integrerat i den förgyllda och glasade akademien som är nominerad till Årets Bygge 2017.

Nu pågår rivningen av före detta Statens Normalskola som varit KMH:s temporära lokaler under några år. Elever och personal har flyttat över till det nya byggnadsklustret som stod klart i år. Arkitekturstilarna blandas friskt. Huvudbyggnaden är en postmodernistisk glaskub som inrymmer fem höghus avdelade med ljusgårdar. Centralt och delvis hopsmält med huvudbyggnaden ligger det romantiska tegelhuset, som tidigare rymde Swartlings ridskola men som nu fungerar som bibliotek. Ridhusmiljön byggnadsminnesförklarades 1993. Den är omgiven av en grusgård som är den gamla stallplanen. Vid samma grusgård reser sig den ljusrappade sidobyggnaden som för tankarna till funktionalismen.

Den gamla ridhusmiljön spelar huvudrollen i det drama i flera akter som projektet nya KMH är. Redan 2001 hade hyresvärden Akademiska Hus och hyresgästen KMH kommit överens om att det skulle byggas en ny skola. Man tittade på flera möjliga platser, men när den gamla byggnadsminnesförklarade stallanläggningen med tomt, som låg granne med gamla KMH, blev tillgänglig slog Akademiska Hus och KMH till.

Erik Westin, studerade i unga år kontrabas vid KMH. Nu är han ställföreträdande regiondirektör vid Akademiska Hus. Han har följt projektet från start och varit ansvarig för projektet genom alla krångliga juridiska turer.

– Vi visste att det var en komplex situation, säger han.

Kungliga Musikhögskolans huvudbyggnad är en glasad postmodernistisk skapelse som rymmer fem höghus avdelade med ljusgårdar.
Foto: Mattias de Frumerie

Ursprungstanken var att bevara större delen av byggnadsminnet men att riva vissa delar för att ge plats för den nya skolan. I arbetet tillsammans med staden kring en ny detaljplan framstod det dock allt mer klart att det inte skulle bli en bra lösning och stadens tjänstemän såg ingen annan lösning än att få byggnadsminnet upphävt av länsstyrelsen. Så beslutades, och för en stund var allt frid och fröjd. Ett långt hyreskontrakt hade skrivits med godkännande av regeringen, projektet hade ritades upp och nya KMH skulle stå klart 2009. Men …

Riksantikvarieämbetet överklagade den upphävda byggnadsminnesförklaringen.

– Vi hade länge svårt att förstå hur de kunde driva det här så hårt. Alla tycker väl att det är positivt med en musikhögskola och det saknas inte gamla skyddade stallanläggningar. Till slut fick vi klart för oss att det handlade om ett principfall, säger Erik Westin.

Att upphäva byggnads­minnen hör inte till vanligheterna. Riksantikvarieämbetet ville få besked om hur starkt en byggnadsminnesförklaring är och drev på för att få till en rättspraxis. Därför togs inhibitionen av byggnadsminnet upp i både läns- och kammarrätten.

Riksantikvarieämbetet vann i båda instanserna. Då började en samverkansprocess som skulle leda fram till den helt nya skapelse som nu glänser vid Valhallavägen i Stockholm.

– Vi hamnade i limbo i flera år på grund av det här. Men, när vi förlorat i kammarrätten insåg vi att det inte var någon idé att driva det vidare. Vi satte oss ned med alla berörda parter och försökte på konstruktiv väg komma fram till om det gick att göra några mindre förändringar i byggnadsminnet istället, säger Erik Westin.

Mats Rydén, projektchef NCC, Erik Westin, ställföreträdande regiondirektör Akademiska Hus, Olle Lewenhaupt, Hedström & Taube som jobbat som projektledare för Akademiska Hus räkning och Lennart Nilsson, akustiker LN Akustikmiljö.
Foto: Mattias de Frumerie

Huvudparterna i denna process var förutom tidigare nämnda Stockholms Stad, länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och Veidekke som skulle bygga det bostadskvarter som nu omger KMH. Processen lyckades, trots att intressena från början såg helt oförenliga ut.

Slutresultatet, efter långa diskussioner och förhandlingar, blev att; Riksantikvarieämbetet fick sin rättspraxis – ett byggnadsminne är i stort sett okränkbart, Veidekke kunde bygga sina bostadskvarter och viktigast av allt i den här historien KMH och Akademiska Hus fick till en musikhögskola – mitt i byggnadsminnet.

Det som löste den gordiska knuten var att alla parter enades om att flytta den så kallade Gula Villan, som ingick i byggnadsminnet. Den står nu bakom musikhögskolan. Unikt i detta är också att det är första gången ett byggnadsminne får modifieras på detta sätt.

Hela denna process försenade projektet med sju år och gjorde det nästan dubbelt så dyrt som det var tänkt från början – från 460 miljoner kronor till 800 miljoner kronor.

Den samverkanskultur som rådde i projektet Nya Kungliga Musikhögskolan gjorde att byggare kom fram till materiallösningar som var annorlunda än de som ursprungligen stod på konstruktörsritningen.
Foto: Mattias de Frumerie

När alla inblandade hade tagit sig igenom denna pärs av förhandlingar och oräkneliga omritningar hade det hunnit bli 2012. En ny detaljplan hade då vunnit laga kraft och man var tillbaka i det läge som man var i redan 2005, men med ett nytt projekt. 

Nu skulle en ny idé för skolan ta konkret form genom en samverkansprocess som inbegrep mängder av olika viljor. Byggherre, entreprenör, arkitekt och framför allt hyresgästen skulle vara nöjd med det färdiga utfallet och resultatet.

Att komma fram till hur slutresultatet skulle bli har kostat på. En hård mental nöt att knäcka, som hänger ihop med byggnadsminnet, var att för KMH att acceptera att skolan blev uppdelad i tre byggnader i stället för en. De knyts nu samman med en förbindelsegång under jord under byggnadsminnet.

De främsta tekniska utmaningarna i bygget av nya KMH var för det första att bygga en tätskärm, som en avskärmning under mark, mot Lidingövägen för att inte förändrade grundvattenströmmar skulle orsaka sättningar på grannbyggnaden Stockholms Stadion.

För det andra att göra hela skolan till en klimatzon, med rätt fuktighet och temperatur, för att inte känsliga instrument som flyglar och stråkinstrument skulle ta skada och stämma ur sig.

För det tredje var det förstås akustiken – den yttre, för att skärma av allt ljud från den hårt bullerutsatta omgivningen samt framför allt den inre – för att skapa rätt akustisk upplevelse för olika typer av musicerande i varje av de drygt 200 rummen och konsertsalarna. Där var viljorna och åsikterna många hos undervisande lärare. Ofta krockade dessa önskemål med varandra. Lennart Nilsson, akustiker på LN Akustikmiljö, som har jobbat med projektet nya KMH från början, säger att det har varit en av de svåraste och roligaste bitarna med samverkansprocessen.

Läs mer: Byggarnas tre största utmaningar vid nya KMH.

– Det var många som var arga där ett tag. Jag tror att vi ritade om det här projektet över 100 gånger innan vi var i mål, säger Lennart Nilsson.

Under hela intervjun är känslan tydlig att det finns en enorm stolthet bland de inblandade över hur processen har varit fram till färdigt resultat.

Mats Rydén som är projektchef på entreprenören NCC framhåller den prestigelöshet mellan de inblandade som man lyckades åstadkomma och därmed slippa de revirstrider och vattentäta skott, som han och de andra har upplevt vid andra byggprojekt.

– Jag har hållit på med byggsamverkan i 15 år och det här är helt unikt, säger Mats Rydén.

Två centrala faktorer för att nå dit har varit en gemensam kaffemaskin på projektkontoret där alla inbladade har samlats och därmed ”blivit lite kompis med varandra” samt att man har haft gemensamma uppföljningsmöten, akustikronder, kurser och möten med allt från projektledning till snickare. Alla har fått vara med och dryfta spörsmål som även rör andras yrkesområden. Det kan låta självklart, men beskrivs som läskigt från projektledningens sida. Mats Rydén säger att det är rutin och erfarenhet som gör att man vågat jobba på det här sättet.

– Vi var inne på varandras områden hela tiden. Jag sa till mitt gäng: ”Bjud in beställarlaget på alla möten”. Vågar man det så blir man fler som kan bättra på problemlösningen, säger Mats Rydén.

– Du ger omgivningen möjligheten att hugga kniven i ryggen på dig hela tiden, men det gör ju ingen, säger Olle Lewenhaupt från Hedström & Taube som jobbat som projektledare för Akademiska Hus räkning.

Varje sal och rum har en individuell akustisk utformning beroende på vilken musik som ska spelas i rummet.
Foto: Mattias de Frumerie

Att inte rita upp projektet till sista pennstreck utan lämna en del öppet och framför allt ge alla byggnadsarbetare och verksamhetsledningen på golvet ansvaret och förtroendet att lösa byggnadsfrågor på plats var också en medveten strategi. Detta kombinerat med de andra samverkansmomenten gjorde att en hel del ändringar och korrigeringar gjordes som frångick ritningarna. Bland annat ändrades konstruktionen och materialvalet på balkongerna i ljusgården efter initiativ från byggarna, trots att konstruktören ritat dem på ett annat sätt och med de nyvunna akustikkunskaperna upptäckte byggare att de grova 20 meter långa bärande stålbalkarna som håller upp konstruktionen var inritade med alldeles för snäv mariginal mot omgivande konstruktion vilket riskerade att leda till akustisk medsvängning.

– Här har vi varit tydliga med att du inte kan komma undan med att ”det blev så” eller ”det stod så på ritningen”. Alla, ut till hantverkaren, har ett personligt ansvar för att allt blir bra, säger Olle Lewenhaupt.

I byggnadsminnet har många lösningar fått göras på plats.

– Det har varit en återgång till och en hantverkets renässans, säger Erik Westin.

Centralt och delvis hopsmält med huvudbyggnaden ligger det byggnadsminne som ursprungligen var stall i högsta militära ledningens ridanläggning och numera är skolans bibliotek.
Foto: Mattias de Frumerie

Projektet blev alltså nära dubbelt så dyrt som det var tänkt från början, men budgeten och tidsplanen har hållits sedan man ”startade om” 2012. Men det har ställt stora krav på ekonomiska prioriteringar då alla försök att ”skapa fabrik” och hitta upprepningseffekter visade sig vara omöjliga på grund av att varje rum och del var så individuellt utformade.

– Det är ju så att det inte går att bygga en Lamborghini för samma pengar som en VW Passat, säger Erik Westin.

Man var tvungen att testa varje rum individuellt med avseende på akustiken.

– I ett vanligt hus är det normala att man provar kanske 5 procent av rummen. Här har man fått gå in på detaljnivå i varje rum för att hitta varenda liten skruv som kan leda över ljud, säger Lennart Nilsson.

Han återkommer till att den svåraste och roligaste delen av hans arbete har varit att möta alla önskemål och krav som lärarna har på akustiken.

– De kan ju egentligen inte ett smack om akustik och jag var tvungen att försöka tolka vad de menade med ”rymdakustik”, ”vertikal och horisontell akustik” och så vidare. Det var nästan som att alla de 300 lärarna ville ha sin egen individuella akustik. De allra flesta är nöjda nu, men när man jobbar med kulturmänniskor jobbar man med väldigt starka viljor och det är fortfarande några som klagar på att det är för torr akustik, säger Lennart Nilsson.

Det får Byggindustrin ett exempel på när vi går husesyn. En lärare vi pratar med som vill vara anonym knorrar om att det är ”på tok för torrt ljud” i övningsrummen.

Arkitekturstilarna blandas friskt. Den ljusrappade sidobyggnaden för tankarna till funktionalismen.
Foto: Mattias de Frumerie

Men överlag är alla väldigt nöjda med nya KMH från byggare till hyresgäster. När det gäller arbetsmiljöarbetet har projektet helt varit förskonat från allvarligare incidenter och olyckor.

Nu sjuder aktiviteten i övningssalar, studior och konsertsalar och mitt uppe i allt står det gamla byggnadsminnet där klappret av hästhovar har bytts ut till rytmer och harmonier från trumskinn, rör och stråkar.

– De flesta av oss är nästan lite larvigt stolta över det här. En elev hade skrivit på whiteboarden ”jag älskar min nya skola”.  Om inte det här byggnadsminnet, som har varit ett litet helvete, hade funnits hade det inte blivit så här bra, säger Olle Lewenhaupt.

Kungliga Musikhögskolan i korthet

Byggherre: Akademiska Hus.

Byggentreprenör: NCC Building.

Hyresgäst: Kungliga Musikhögskolan.

Projektledning: Hedström & Taube, Akademiska hus.

Installationledare: Hedström & Taube, NCC.

Projekteringsledare: Hedström & Taube.

Konstruktör: Hillstatik.

Arkitekt: AIX.

Akustikkonsult: LN Akustikmiljö.

Akustikkonsult för konsertsalarna: Akustikon, Norconsult .

Landskapsarkitekt: Funkia.

VVS-konsult: Incoord.

El-konsult: Incoord.

Ventilationskonsult: Incoord.

VVS-entreprenör: Caverion Sverige.

Ventilationsentreprenör: Gunnar Karlsén Sverige.

Elentreprenör: Caverion Sverige.

Stomentreprenör: UPB AS, Riga.

Glasfasad: ASC Pawel Filipek.

Markentreprenör: NCC Building.

Entreprenadform: GE i Samverkan.

Ersättningsform: Löpande räkning.

Entreprenadkostnad exklusive moms: 630 miljoner kr.

Totalkostnad: 800 miljoner kr.

Årets Bygge i korthet

Årets Bygge är samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling. Den är ett samarbete mellan tidningen Byggindustrin och Svensk Byggtjänst. Tävlingen lyfter fram exempel på det bästa sektorn presterar i kvalitet, samarbete, ekonomi och form.

Varje år nomineras totalt 20 projekt. Nomineringarna utgörs av Byggindustrins projektreportage. Vinnaren utses av en expertjury och presenteras på Årets Bygge-galan den 27 mars 2017 på Cirkus i Stockholm. Läs mer om galan och köp biljetter här.

Här kan du läsa mer om Årets Bygge 2017. Du hittar också längre reportage samt webbtvinslag om samtliga nominerade projekt.

Katarina Graffman är antropolog med flera uppdragsgivare inom byggbranschen. Att förstå hur människor lever, inte bara hur de säger att de gör, är en viktig faktor för när man vill sätta människan i centrum.

Vill ge humanister plats inom bygg

Katarina Graffman anser att mer krävs för att sätta människan i centrum.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/vill-ge-humanister-plats-inom-bygg-25256

Goda jobbutsikter i Byggsverige

JM ger högutbildade nyanlända chansen att nå en anställning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/goda-jobbutsikter-i-byggsverige-25253
Arkitekten och entreprenören Jurrian Knijtijzer provbodde själv sin modul i tre månader för att se om den håller måttet.

Trä ska frälsa holländarna

Starka fördomar hinder för att bygga i ”nytt” material.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tra-ska-fralsa-hollandarna-25201
I framtiden blir alla produkter råvarubanker. Vi lånar råvarorna från vår planet jorden och lagrar dem i en bank som är produkten, säger arkitekten Thomas Rau.

Ny affärsmodell gör byggnader till materialbanker

Designar för återvinning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ny-affarsmodell-gor-byggnader-till-materialbanker-25202
Svante Hagman, ordförande i Sveriges Byggindustrier och affärsområdeschef för NCC Infrastructure.

Har både lokalt och centralt perspektiv

Svante Hagman är Sveriges Byggindustriers nya ordförande.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/har-bade-lokalt-och-centralt-perspektiv-25160

Nationalmuseum innan öppning

En titt bakom kulisserna på renoveringen av ett kulturarv.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/nationalmuseum-innan-oppning-25164
"Fiat Fullback är verkligen en väl avvägd bil som ger en otrolig väghållning och körglädje”

Äkta körglädje i Fiats nya pickis

"Fullback är verkligen en väl avvägd bil som ger en otrolig väghållning och körglädje."
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/akta-korgladje-i-fiats-nya-pickis-25090
Hållbarhetskonsulten Sofia Nyholm upplever att hon har skaffat sig en massa kunskap och fått ny inspiration sedan hon började jobba med USA:s första höghastighetsjärnväg i Kalifornien. Hon vänder hem till Sverige i sommar och sitt jobb på WSP och har då m

Sofia Nyholm bidrar till att bygga ett hållbarare USA

Bygger landets första höghastighetsjärnväg.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/sofia-nyholm-bidrar-till-att-bygga-ett-hallbarare-usa-25091

Cirkulär affär föddes ur ett aha

Företagsparken som gynnar miljö och samhälle.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/cirkular-affar-foddes-ur-ett-aha-25101

Byggen med små beståndsdelar

Gabriel Bremler gör husmodeller av lego.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/byggen-med-sma-bestandsdelar-25043