Meny

Skanska har nytt arbetssätt för klimatet

Skanska har nytt arbetssätt för klimatet

Kontorshuset Solna United är än så länge inte mycket mer än en stor grop intill pendeltågsstationen i Solna. Projektorganisationen på Skanska har börjat förbereda inköpen till projektet. Men utöver de vanliga parametrarna kostnad, kvalitet och tid har de ytterligare en att ta hänsyn till – klimatpåverkan.

Skanska har räknat på klimatpåverkan från sina projekt under en längre tid. Sedan i våras är det obligatoriskt för större delen av Skanskas projekt. Det som utmärker Solna United är ett det finns ett uttalat mål att pressa ner klimatpåverkan, och det rejält.

– Att ha hittat verktygen, att kunna göra rätt val för klimatet, det är roligt! Det finns andra branscher som kommit längre i sitt klimatarbete, men vi är i ett intressant skede just nu, säger Joel Ambré, projektchef på Skanska Fastigheter Stockholm.

Joel Ambré förklarar att det är först nu som Skanska har kunskap och möjlighet att på ett systematiskt vis arbeta för att minska klimatpåverkan från byggprocessen.

– Vi borde ha gjort detta i alla tider, men vi har inte det. Vi har gjort en del pilotprojekt där vi skruvat på vissa delar men först nu är arbetssättet moget, säger han.

Solna stad vill att området runt Solna United ska få en mer stadslik karaktär. Därför blir det kaféer och restauranger i bottenvåningen. Huset ska stå färdigt i slutet av 2019.
Illustration: Skanska

Resan har varit lång. Redan 2008 började Skanska räkna på klimatpåverkan från sina projekt. Då var syftet framförallt att få en känsla för storleksordningen – hur mycket klimatpåverkan byggprocessen har – och vilka de tyngsta posterna är.

– När jag först kom i kontakt med våra klimatkalkyler kring 2012 hade jag ingen aning om var den stora klimatbelastningen ligger, säger Joel Ambré.

Skanskas beräkningar visar att lejonparten av klimatpåverkan kommer från betong och stål. På tredje plats finns transporter. Samma storleksförhållanden gäller Solna United.

En livscykelberäkning av Solna United visar att byggprocessen kommer att släppa ut 19 100 ton koldioxid. För de flesta är det en siffra som är svår att greppa. Är det mycket eller lite? Som jämförelse ger en genomsnittlig svensk upphov till cirka 8 ton koldioxid per år. Bygget av Solna United kommer alltså att släppa ut ungefär lika mycket koldioxid som 2 400 svenskar gör på ett år. Men är det mycket eller lite koldioxidutsläpp för ett helt kontorshus? Ganska lite faktiskt, i alla fall enligt Skanska.

Inne på bygget finns övergångsställen för att minska risken för att människor som rör sig inne på arbetsplatsen ska bli påkörda.
Foto: Elin Bennewitz

Tack vare att Skanska räknat på klimatpåverkan från sina projekt sedan 2008 har de ett referensvärde att förhålla sig till. Kalkylerna visar att deras byggnader brukar ge upphov till ungefär 460 kilo koldioxid per kvadratmeter brutto totalyta. För tillfället ligger Solna United 25 procent lägre, på cirka 345 kilo koldioxid per kvadratmeter.

– Det beror på att vi har en duktig konstruktör som har ritat en effektiv stomme som gör att vi får lite betong per yta. Det handlar också om fasadyta i relation till bjälklagsyta, hade vi byggt ett högre och smalare hus skulle vi ligga sämre till, säger Nils Resvik, projektingenjör på Skanska Sverige.

Nu letar Nils Resvik efter sätt att optimera detaljprojekteringen och de kommande inköpen för att få ännu lägre utsläpp.

– Målet är att sänka utsläppen med ytterligare 25 procent. Det är ett tufft mål, säger han.

Nils Resvik, projektingenjör på Skanska Sverige, står framför bränsletankarna på bygget av Solna United. Här använder man en miljövänligare disel med 50 procent förnybar råvara.
Foto: Elin Bennewitz

Hittills har Nils Resvik och hans kolleger formulerat fyra övergripande åtgärdsförslag. Det första åtgärdsförslaget är att minska behovet av flytspackel.

– Det kräver att vi har jämnare bjälklag redan från start, det kräver alltså att vi samarbetar med stomleverantören för att få det. Det är en dialog vi har, säger Nils Resvik.

Förslag nummer två rör betongen, som är den tyngsta klimatposten i Solna United. Här är målet att genomgående välja miljövänligare betongsorter där en del av den klimatbelastande cementen är ersatt med flygaska, en restprodukt från till exempel kolkraftverk.

– Eftersom betongen är en så stor del av klimatbelastningen finns en stor förbättringspotential här. Samtidigt är det svårt att komma åt betongens utsläpp. Första steget har vi redan gjort i projekteringen med en effektiv och slimmad konstruktion som gör att vi använder mindre betong, säger Nils Resvik.

Här borrar byggnadsarbetare in stag i sponten på den sidan av Solna United som ligger mot Gårdsvägen i Solna.
Foto: Elin Bennewitz

Det tredje förslaget handlar om att ställa krav på underentreprenörer och transportörer.

– Tanken är att vi skriver in i avtalet att de bara ska använda miljövänliga bränslen i sina maskiner och fordon, säger Nils Resvik.

Det fjärde förslaget gäller inköpen. Här ska Skanska kräva att få en EPD av sina leverantörer. EPD är en miljövarudeklaration som gör det möjligt att jämföra olika produkters miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv.

– Vi letar leverantörer som använder stor andel förnybar energi i sin tillverkning och som använder en stor andel återvunnet material, säger Nils Resvik.

Snedställda stag sitter fast i sponten. Solna United ska få tre garageplan under mark med sammanlagt 450 parkeringsplatser.
Foto: Elin Bennewitz

Med hjälp av EPD:erna har Nils Resvik och hans kolleger fått en rad ögonöppnare som kommer att påverka valen i samband med inköpen. Till exempel jämförde de vanlig cellplast och cellplast med inblandning av grafit. Grafit-isolering har inte bara ett lägre u-värde, vilket gör att väggarna kan göras tunnare, utan är också bättre ur klimatsynpunkt.

Nils Resvik berättar också att projektet efter att ha vägt ihop informationen i EPD:erna med kostnader och andra faktorer sannolikt kommer att välja fönster med träram i stället för metallram. Målet är också att välja armering tillverkad vid Celsas fabrik i Norge, hellre än i någon av Celsas andra fabriker. I Norge har Celsa nämligen effektiviserat sin tillverkning, dessutom och har de tillgång till en större andel förnybar el än Celsas andra fabriker har.

Vid den blåa betongstationen blandar man injekteringsbruk.
Foto: Elin Bennewitz

Ett konkret exempel, där domen ännu inte har fallit när det gäller Solna United, är golvytan i de allmänna utrymmena. Tidigt i projekteringen valde Skanska tillsammans med arkitekten slipade betonggolv.

– I min värld var det ett bra och hållbart val. Slipade betonggolv blir inte utslitna och det är ett uttryck som vi tycker passar här. Men sen gjorde vi klimatanalysen och det vände upp och ner på det jag trodde, säger Joel Ambré.

Det är totalt 3 690 kvadratmeter golvyta som är aktuell för att få de slipade betonggolven vilket skulle belasta klimatet med 196,3 ton koldioxid. Att lägga flytspackel på samma yta skulle endast belasta klimatet med 36,5 ton koldioxid.

– Det kan hända att vi väljer betong ändå, men nu har vi med klimatpåverkan som parameter i valet. Det har vi inte haft tidigare, säger Joel Ambré.

Jeanette Sveder Lundin, grön utvecklingschef på Skanska Sverige.
Foto: Skanska

Jeanette Sveder Lundin, grön utvecklingschef på Skanska Sverige, påpekar att klimatpåverkan måste ses i ett livscykelperspektiv, och att den måste vägas mot andra viktiga faktorer.

– Det är en avvägning, vad är försvarbart ur ett ekonomiskt perspektiv? Vi vill inte bygga in något som inte är ett väl beprövat material och vi får inte heller klimatoptimera husets konstruktion på bekostnad av energiprestandan, säger Jeanette Sveder Lundin.

Skanskas bedömning är att klimatarbetet för Solna United inte kommer att medföra någon större merkostnad för projektet. Det krävs en del extra resurser i form av den personal som gör klimatutredningarna, men Skanska räknar med att få igen den investeringen.

– Det handlar framförallt om att göra rätt val och då är det inte dyrare. Vi arbetar utifrån livscykelperspektivet och då kan en högre initial investering bli billigare på sikt, säger Joel Ambré.

Alla inblandade har höga förhoppningar för arbetet med att minska Solna Uniteds klimatpåverkan. Några framgångsfaktorer som de nämner är styrkan i att Skanska både är entreprenör och byggherre samt att de i projektet har tid att ägna sig åt att utvärdera klimatpåverkan från olika val.

Hans Wallström, hållbarhetschef på Skanska Kommersiell Utveckling Norden, och Joel Ambré, projektchef på Skanska Fastigheter Stockholm.
Foto: Skanska

Grundförutsättningarna finns där. De viktigaste är att branschen har ett gemensamt sätt att mäta klimatpåverkan ur livscykelperspektiv, och att Skanska har ett referensvärde för klimatpåverkan att förhålla sig till, tycker de.

– Vi har jobbat länge med att effektivisera driften av våra hus. Och när det gäller energianvändningen använder vi BBR som referens och ska bygga minst 25 procent bättre än det kravet, helst ännu mycket bättre. För klimatpåverkan har vi fått skapa referensvärdet själva, säger Hans Wallström, hållbarhetschef på Skanska Kommersiell Utveckling Norden.

För att komma vidare tror de på ett ökat samarbete med materialleverantörer, men framförallt på ett idogt arbete. De är överens om att det inte finns en enda lösning på byggprocessens klimatpåverkan utan att det handlar om många bäckar små.

– När jag började arbeta med lokaler för cirka 10 år sedan så låg vi i snitt på 80 kilowattimmar per kvadratmeter och år, nu ligger vi på 40. Tänk om vi kan göra samma resa med klimatpåverkan?

Klimatpåverkan från Solna United

Så här fördelar sig klimatpåverkan från Solna United i nuläget. Det kan förändras under projektets gång.
Källa: Skanska

 

  • I dagsläget visar Skanskas livscykelanalyser att bygget av Solna United kommer att ge upphov till 19 100 ton koldioxidekvivalenter. Målet är att sänka det med 25 procent och landa på cirka 14 300 ton koldioxidekvivalenter.
  • Omräknat till utsläpp per yta motsvarar det 345 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttototalyta, med målet att sänka det till 260 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter brutto-totalyta.
  • Skanska använder ett referensvärde på 460 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttototalyta. Referensvärdets syfte är att ge en känsla för storleksordningen på utsläppen och är baserat på beräkningar för ett stort antal av Skanskas nybyggda projekt.
  • Koldioxidekvivalenter är mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika gaser har olika förmåga att bidra till den globala uppvärmningen. Till exempel bidrar metan 21 gånger mer till växthuseffekten än samma mängd koldioxid, och ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 21 ton koldioxidekvivalenter. I artikeln har vi för enkelhetens skull skrivit koldioxid i stället för koldioxidekvivalenter.
Solna United i korthet
  • Solna United är ett kontorshus som Skanska bygger i egen regi med en uthyrningsbar yta på cirka 32 000 kvadratmeter, eller 55 000 bruttototalyta. Skanskas målsättning är att bygget av Solna United ska ha en relativt liten klimatpåverkan.
  • Huset byggs i suterräng med totalt 15 våningar. Tre av dem blir garageplan under mark med sammanlagt 450 parkeringsplatser. Byggkostnaden är cirka 1 miljard kronor.
  • Fastigheten ligger precis öster om järnvägsspåren vid Solna Station. På andra sidan spåren ligger Arenastaden med bland annat Friends Arena och Mall of Scandinavia.
  • Tidigare låg en byggnad från 1950-talet på fastigheten. Den var ursprungligen en skola men användes som kontorslokaler när Skanska köpte fastigheten 2013.
  • Skanska rev 1950-talsbyggnaden i våras och inledde byggarbetena i somras. Det nya kontorshuset ska stå klart i slutet av 2019. BMW har redan tecknat kontrakt om att hyra markplanet.
  • Solna stad har ställt krav på att Solna United ska bidra till en känsla av stad. Därför blir det en öppen bottenvåning med kaféer och restauranger.
  • Arkitektoniskt får huset ett mer traditionellt uttryck än Arenastaden på andra sidan spåren. Fasaden blir i tegel och på taket byggs så kallade pods, små rum i glas som kan användas som möteslokaler eller kontor.
"Fiat Fullback är verkligen en väl avvägd bil som ger en otrolig väghållning och körglädje”

Äkta körglädje i Fiats nya pickis

"Fullback är verkligen en väl avvägd bil som ger en otrolig väghållning och körglädje."
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/akta-korgladje-i-fiats-nya-pickis-25090
Hållbarhetskonsulten Sofia Nyholm upplever att hon har skaffat sig en massa kunskap och fått ny inspiration sedan hon började jobba med USA:s första höghastighetsjärnväg i Kalifornien. Hon vänder hem till Sverige i sommar och sitt jobb på WSP och har då m

Sofia Nyholm bidrar till att bygga ett hållbarare USA

Bygger landets första höghastighetsjärnväg.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/sofia-nyholm-bidrar-till-att-bygga-ett-hallbarare-usa-25091

Cirkulär affär föddes ur ett aha

Företagsparken som gynnar miljö och samhälle.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/cirkular-affar-foddes-ur-ett-aha-25101

Här går det som byggs in i ett kretslopp

Stadsdel i Amsterdam skapas kring cirkulär ekonomi.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/har-gar-det-som-byggs-i-ett-kretslopp-25011

Byggen med små beståndsdelar

Gabriel Bremler gör husmodeller av lego.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/byggen-med-sma-bestandsdelar-25043

Andréas Larsson har synat risker med kulturskillnader

Utstationerade arbetstagare i fokus i examensarbete.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/andreas-larsson-har-synat-risker-med-kulturskillnader-24999

Byggsats svar på ny utmaning

Nytt företag lanserar modell för snabbt och grönt byggande.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/byggsats-svar-pa-ny-utmaning-24970

Fler ser potentialen för byggande i trä

Flera trähustillverkare i Sverige.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/fler-ser-potentialen-byggande-i-tra-24971
Martina Jonaesson, försäkringsrådgivare och vd på Säkra Stenstaden.

Håll koll på försäkringsskyddet

Har du koll på försäkringen?
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/hall-koll-pa-forsakringsskyddet-24899

Ulrika Dolietis vill se till att branschen håller nollan

Håller i samarbetsprojekt mot olyckor.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/ulrika-dolietis-vill-se-till-att-branschen-haller-nollan-24893