Meny

Skandias reträtt öppnade för grön kontorslösning

Skandias reträtt öppnade för grön kontorslösning

Flexibilitet, höga miljöambitioner och låg energianvändning har varit tre väsentliga mål när Diligentia totalrenoverade det så kallade Skandiahuset i Stockholm. Projektet, som döpts om till Svea­vägen 44, har nominerats till Årets Bygge 2015.

När arkitekten Gustaf Clason någon gång i slutet på 1930-talet ritade fastigheten Sveavägen 44 åt Thulebolagen, sedermera Skandia, var huset det mest moderna och effektiva för sin tid. Skandia hade sitt huvudkontor här ända fram till 2010 och när bolaget flyttade till Kungsholmen funderade fastighetsägaren Diligentia länge på hur byggnaden bäst skulle nyttjas.

Det var 18 alternativ som analyserades – allt från total rivning till att behålla huset som det var. Det blev en medel­väg. Mellanväggar, de flesta bjälklag och 40 procent av stommen revs. Kvar blev bara ett skal. Målet var att skapa ett miljösmart kontor med hushög ljusgård, överglasade innergårdar, påbyggda våningsplan, takpark och en fasad mot Sveavägen som skulle se ut som den alltid gjort.

Redan när projektet var i sin linda bestämdes att Sveavägen 44 skulle miljöklassas enligt Breeam Excellent och är därmed den första byggnaden i Sverige i denna klass. Energianvändningen är låg och bara 35 kWh per kvadratmeter är köpt energi. Det har man lyckats med tack vare geotermisk energi från ett 30-tal, 200 meter djupa borrhål, god isolering och täta fönster. Breeam ställer också krav på att alla material inte får avge några farliga ämnen.

Diligentia vågade göra alla förändringar utan att ha en enda hyresgäst. Men hur skulle de åtta våningsplanen disponeras för att attrahera nya hyresgäster? Lösenordet var flexibilitet. Tillsammans med Wingårdh Arkitektkontor beslöt Diligentia att i planlösningen låsa vissa givna lägen. Placeringen av de drygt 100 WC-modulerna får inte rubbas när nya hyresgäster flyttar in. Teknikförsörjning, schakt och fyra interna trappor är också fasta punkter vars läge inte får ändras.

– Vi skapade ett modulsystem som tillåter kontorslandskap, slutna rum och aktivitetsstyrda arbetsplatser, alltefter hyresgästernas önskemål. Det innebär att när en hyresgäst flyttar ut och en ny flyttar in behöver vi bara göra smärre justeringar som till exempel omflyttning av icke bärande mellanväggar och uppfräschning av ytskikt. Inte heller behöver installationerna ändras, vilket ger oss en fantastisk flexibilitet, säger projektchef Björn Åsander, Diligentia, och tillägger:

– Enkelt uttryckt, vi möblerar om i stället för att bygga om.

Varje våningsplan är på 4 000 kvadratmeter och ger plats för upp till sex hyresgäster. Total uthyrningsbar kontorsyta är 30 000 kvadratmeter. Elkraftförsörjning och datanät ligger under ett installationsgolv. Vissa teknikinstallationer är placerade i taket. Ventilationskanalerna är lika stora överallt på varje våningsplan. Kyla bärs med tilluften och styrs med spjäll dit luft och kyla behövs. LED-armaturerna är anpassade för modulsystemet och strömbrytarna är trådlösa. Lägg därtill ett KNX-system som styr belysning och rumsklimat och flexibiliteten är maxad.

– Uthyrningen har gått fantastiskt bra. Från att inte ha någon hyresgäst är nu allt uthyrt. Det är ett kvitto på att hyresgäster efterfrågar flexibilitet och miljöklassning, säger Björn Åsander.

Redan i ett mycket tidigt skede tecknade Diligentia partneringavtal med konsultgruppen och huvudentreprenörerna Skanska, Sallén Elektriska, TKI Teknikinstallationer och Imtech Ventilation. Utöver dessa finns 26 underentreprenörer. Tillsammans har Diligentia, konsultgruppen och huvudentreprenörerna under planarbetet utvecklat fastigheten och första spadtaget togs 2011.

– Organisationen har behållits intakt, även på personsidan. Kontinuiteten i organisationen i kombination med starkt engagemang har bidragit till projektets framgång. Vi har jobbat bra ihop och trivts med varandra, säger projektledare Niklas Lögdström, Projektbyrån.

För att ha full koll på hur tjänstemän, yrkesarbetare och konsulter har uppfattat samarbetet har ett webbaserat verktyg använts där nöjdheten hos medarbetarna mätts varje kvartal.

– Detta har gett oss möjlighet att ta pulsen på projektet och göra nödvändiga åtgärder om det behövts. En utmaning från allra första dagen har varit arbetsmiljön. Vi har haft en heltidsanställd arbetsmiljöingenjör och ett arbetsmiljöråd för att ha full fokus på säkerheten, säger byggchef Patrik Wiik, Skanska.

Sveavägen 44 är en rejäl ombyggnad med en investering på runt 1,5 miljarder kronor. En tredje källarvåning har byggts under den gamla innergården och en omfattande grundförstärkning har gjorts med drygt 600 pålar som borrats ner till berg. Dessutom har fastigheten mot Sveavägen byggts samman med en 50-talsbyggnad mot Luntmakargatan.

Den för Stockholmarna så välkända fasaden mot Sveavägen är klassisk med sina ljusbeiga kakelplattor. Plattorna har plockats ner och ersatts med nya som till form och färg är i stort sett identiska med de ursprungliga. Och allt detta har skett inne Stockholms citykärna bland annat med hjälp av Stockholms största byggkran. 50 000 ton massor har fraktats ut mitt i den täta Stockholmstrafiken, bara det en prestation.

Den 2 500 kvadratmeter stora takterrassen är något alldeles extra med sina planteringar och bisamhällen. Landskapsarkitekten har hämtat inspiration från fjällvärldens och skärgårdens växter vilket gett en ekologisk mångfald.

Sveavägen 44 i korthet
  • Byggherre: Diligentia
  • Projektledning: Projektbyrån
  • Arkitekt: Wingårdh Arkitektkontor
  • Konstruktör: Konkret
  • VVS-konsult: PO Andersson
  • Elkonsult: Electro Engineering
  • Brandkonsult: Brandgruppen
  • Byggentreprenör: Skanska
  • Enentreprenör: Sallén Elektriska
  • Ventilation: Imtech
  • Rörentrerpenör: TKI
Årets Bygge i korthet

Årets Bygge är samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling. Den är ett samarbete mellan tidningen Byggindustrin och Svensk Byggtjänst. Tävlingen lyfter fram exempel på det bästa sektorn presterar i kvalitet, samarbete, ekonomi och form.

Varje år nomineras totalt 20 projekt. Nomineringarna utgörs av Byggindustrins projektreportage. Vinnaren utses av en expertjury.

Här kan du läsa mer om Årets Bygge 2015, inklusive längre reportage om samtliga nominerade projekt.

Städer blir säkrare med biofilter

Byggopusvinnaren Johan Nilsson har studerat klimatanpassning.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/stader-blir-sakrare-med-biofilter-25445
Trapphus som levererats samma dag till projektet Senapsfabriken i Uppsala. Kvarteret Åsikten byggs mitt mellan två HMB Bygg-projekt och logistiken samordnas i Lossningskalendern.

Enkel lösning knäcker nöt

Digital logistikkalender sprider sig som löpeld på NCC
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/enkel-losning-knacker-not-25440
Kvarteret Järnridån i Ängby i Bromma.

Tillbakablick: Rapport från Södra Ängby

Tidningen beskrev ett toppmodernt villaområde 1937.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-rapport-fran-sodra-angby-25304

Tillbakablick: Byggarna missnöjda med uniformen

Intervjustudie visade upp en missklädd kår.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-byggarna-missnojda-med-uniformen-25303
Byggbodar var en bristvara våren 2007.

Tillbakablick: Bodbrist på byggena

Uthyrningsföretagen hade fullt upp 2007.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-bodbrist-pa-byggena-25302
En reklamkampanj skulle få byggarbetarna att sluta röka i byggbodarna.

Tillbakablick: Slutrökt i bodarna

1987 var det dags för byggarbetarna att fimpa.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-slutrokt-i-bodarna-25301
Katarina Graffman är antropolog med flera uppdragsgivare inom byggbranschen. Att förstå hur människor lever, inte bara hur de säger att de gör, är en viktig faktor för när man vill sätta människan i centrum.

Vill ge humanister plats inom bygg

Katarina Graffman anser att mer krävs för att sätta människan i centrum.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/vill-ge-humanister-plats-inom-bygg-25256

Goda jobbutsikter i Byggsverige

JM ger högutbildade nyanlända chansen att nå en anställning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/goda-jobbutsikter-i-byggsverige-25253
Arkitekten och entreprenören Jurrian Knijtijzer provbodde själv sin modul i tre månader för att se om den håller måttet.

Trä ska frälsa holländarna

Starka fördomar hinder för att bygga i ”nytt” material.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tra-ska-fralsa-hollandarna-25201
I framtiden blir alla produkter råvarubanker. Vi lånar råvarorna från vår planet jorden och lagrar dem i en bank som är produkten, säger arkitekten Thomas Rau.

Ny affärsmodell gör byggnader till materialbanker

Designar för återvinning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ny-affarsmodell-gor-byggnader-till-materialbanker-25202