Meny

Samverkan på nya villkor för passivhus

Samverkan på nya villkor för passivhus

Det behöver inte bli dyrare att bygga ett passivhus än en konventionell byggnad. Det visar Högåsskolan i Knivsta som nu nomineras till Årets bygge 2016.

När det behövdes en ny låg- och mellanstadieskola i Knivsta satte man sig ner för att fundera över hur den skulle kunna leva upp till kommunens energistrategi om att bygga hållbart. Valet blev ett passivhus som skulle certifieras enligt den strängare internationella passivhusstandarden.

– Vi började se oss om och insåg att i Sverige är det så många begrepp på byggnader med lägre energiförbrukning som dansar runt. Vi kom istället fram till att vi skulle välja den tuffare och mest bestående internationella standarden och i dag är Högåsskolan den första skola i Sverige som uppfyller de kraven, säger Tomas Lindgren, projektchef på Kommunfastigheter i Knivsta.

Värmebehovet ligger enligt beräkningarna på 12 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Den köpta energin för värme, varmvatten och fastighetsel hamnar på cirka 40 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Provtryckningarna visade att huset är tio gånger tätare än vad byggnormen kräver, uppger Tomas Lindgren. Projektet blev en utmaning även för entreprenören HMB Construction som inte hade byggt något passivhus tidigare.

– Vi insåg snart att det inte handlar om någon ”rocket science” utan ligger nära det sätt vi redan bygger på. Nästan allt material som vi använde i Högåsskolan är sådant som vi normalt sett alltid använder. Det handlar om kvalitet, noggrannhet och mer tanke i projekteringen bland annat vad gäller de material och metodval som sedan slår igenom på genomförandet, säger Per Wiker, HMB:s arbetschef och avdelningsansvarig i Uppsala.

”Roligt att bygga något extra”

För att få med bland annat yrkesarbetarna på tåget hölls halvdagsseminarier för att öka kunskapen om vilken typ av hus de var med och byggde.

– Många tyckte att det var roligt och stimulerande att få vara med och bygga något extra. Jag tror att det, och att det var en sammansvetsad grupp som jobbat ihop med många av underentreprenörerna tidigare, har haft effekt på arbetsmiljöarbetet. Vi hade inga olyckor eller tillbud som gjorde att Arbetsmiljöverket behövde komma ut, säger Peter Lindgren, HMB:s platschef på Högåsskolan.

Entreprenören blev varse det nya sättet att tänka redan vid pålningen av grunden.

– Varje påle är en köldbrygga så där fick vi börja tänka till direkt och leta efter andra pålar, säger Per Wiker.

Eleverna blir små kaminer

Under skolan finns i dag 28 borrhål som är 250 meter djupa. De levererar vatten som håller mellan fyra och åtta grader och som förvärmer eller kyler tilluften beroende på årstid. I systemet ingår en traditionell cirkulationspump som håller energiförbrukningen nere. Värmepump valdes bort eftersom den drar mer energi. Fjärrvärmen behöver bara tas till särskilt kalla dagar eller perioder då skolans ”små kaminer”, det vill säga eleverna, inte är på plats.

Fasaden är täckt med 36 000 skifferplattor i ett fjällmönster. Innanför läkten återfinns en tjock, vindtät duk och 350 millimeter cellulosafiber. Längst in finns 15-20 centimeter bärande betongstomme. Skolan har placerats för att få en så god vädersträcksoptimering som möjligt och stora fyrglasfönster släpper in ljus till den kompakta byggnadens inre kärna.

– Den svagaste länken energimässigt är karmarna, inte fönsterglaset, vilket gör att vi satsat på färre men större fönster. Det viktigaste är att alla infästningar vid karm och båge blir så fria från köldbryggor som möjligt, säger Tomas Lindgren.

Ett viktigt fokus har varit att få ner byggnadens omslutande yta vilket gör att klimatskalets kontaktyta med den kalla utomhusluften minskar. Skolan som har en bruttoarea på 6 685 kvadratmeter har endast tolv hörn, vilket påverkar energiförlusterna.

Egen variant av partnering

Kostnaden för skolan landade på 23 635 kronor per kvadratmeter för bruttoarean. Det blev till och med aningen billigare än för en annan skola, som inte var ett passivhus, som byggdes i Knivsta för några år sedan. Tomas Lindgren pekar på flera orsaker till detta. Att ha samarbetat med HMB Construction i tidigare projekt har gjort att de kunnat vara effektiva. Samverkansformen, där Knivsta utvecklat en egen variant av partnering där man fått mer kontroll över kostnaderna, är en annan.

– Det är en möjlighet för de medelstora byggherrarna, till exempel en kommun, att kunna samverka utan att hamna på åskådarplats gentemot entreprenörerna. Många kommuner kontaktar oss nu och vill veta mer om hur vi gör, säger Tomas Lindgren.

I Knivstas samverkansmodell konkurrerar entreprenören med sitt anbud med en fast del där de anger vilken vinst de vill säkerställa. Det finns ingen procentkoppling mellan omsättning och arvode. Den rörliga delen görs på löpande räkning och kommunen står för alla kostnader. Det finns inget uttalat maxbelopp för byggkostnaden i den rörliga delen, men man jobbar hela tiden mot den överenskomna budgeten från anbudshandlingarna. En prognos för slutkostnaden görs dock varje månad.

– Det saknas helt enkelt incitament och det gör att kommunen står för den faktiska kostnaden för alla ändringar som görs under projekttiden. Vi har klippt procentsnöret och försökt hitta entreprenörer som tycker att det är okej att delta i upphandlingar där de konkurrerar med hur stor vinst de bedömer att de behöver ta ut. Politikerna har tyckt att det här har varit ett problem eftersom jag bara kan svara på när det är klart men inte vad det kostar. Å andra sidan betalar vi inte för mer än vad vi får och det har varit en trygghet, säger Tomas Lindgren.

HMB Construction, som finns med på listan över landets 30 största byggföretag, är ett företag som har gått med på dessa villkor.

– Vi är inte helt överens om procentkopplingen. Vi, som entreprenör, anser egentligen att alla förändringar som fördyrar projektet borde ge oss en möjlighet att öka vinsten proportionerligt, annars förlorar vi täckningsbidrag och entreprenören får stå för det som beror på bland annat dåliga kalkyler. Men vi har ändå bedömt att det finns tillräckligt mycket att vinna på denna samverkan.  Vi kommer bort från att sitta på varsin sida om bordet och kan helt fokusera på produktionen, säger HMB:s Per Wiker.

Högåsskolan i korthet

Byggherre: Kommunfastigheter i Knivsta.

Hyresgäst: Knivsta kommun, Utbildningsnämnden.

Projektledning: Ramböll.

Arkitekt: Archus arkitekter.

Passivhuskonsult: IG Passivhus Sverige.

Landskapsarkitekt: Karavan arkitektur och landskap.

Byggentreprenör: HMB Construction.

Stomentreprenör: Strängbetong.

VS-entreprenör: JF Rör.

Ventilationsentreprenör: Plåtteknik.

Elentreprenör: Salléns Elektriska.

El-konsult: Projektel.

Markentreprenör: Markona.

Konstruktör: Consulting.

VS-konsult: Ramböll.

Ventilationskonsult: VVS-konstruktioner KB.

Entreprenadform: ABT, samverkan.

Ersättningsform: Löpande räkning.

Totalkostnad: 160 miljoner kronor.

Årets Bygge i korthet

Årets Bygge är samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling. Den är ett samarbete mellan tidningen Byggindustrin och Svensk Byggtjänst. Tävlingen lyfter fram exempel på det bästa sektorn presterar i kvalitet, samarbete, ekonomi och form.

Varje år nomineras totalt 20 projekt. Nomineringarna utgörs av Byggindustrins projektreportage. Vinnaren utses av en expertjury.

Här kan du läsa mer om Årets Bygge 2016. Du hittar också längre reportage samt webbtvinslag om samtliga nominerade projekt.

Alaa Alshawa fick fast jobb direkt

Och nu startar han eget
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/alaa-alshawa-fick-fast-jobb-direkt-26067

Superfabriken tar Lindbäcks till ny nivå

Webb-tv: Hustillverkarens nya Piteå-fabrik ska täcka efterfrågan.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/superfabriken-tar-lindbacks-till-ny-niva-26064

Birgitta Govén ska bidra till att göra branschen fossilfri

Sveriges Byggindustriers nya energiexpert.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/birgitta-goven-ska-bidra-till-att-gora-branschen-fossilfri-26029

Knutpunkt laddad för nytt dubbelspår

Webb-tv: Resecentrum i Strängnäs nominerat till Årets Bygge.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/knutpunkt-laddad-nytt-dubbelspar-26028

Passiv partnering i ort på frammarsch

Webb-tv: Passivhuset Elmeskolan snabbt klar med partnering.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/passiv-partnering-i-ort-pa-frammarsch-25982

Kulverten samlar alla vitala funktioner

Webb-tv: Vallastadens blodomlopp nomineras till Årets Bygge 2018.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/kulverten-samlar-alla-vitala-funktioner-25957

Renaults första stora pickup imponerar

Men likheterna med kollegornas pickisar är stora.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/renaults-forsta-stora-pickup-imponerar-25908

Ångan banade väg för särpräglat hotell

Webb-tv: Från rivningshot till historiskt hotell.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/angan-banade-vag-sarpraglat-hotell-25906

Trafikplatsen som länkar ihop Göteborg

Webb-tv: Miljö och gott samarbete i fokus på Trafikplats Marieholm.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/trafikplatsen-som-lankar-ihop-goteborg-25878

Kompisskapet är inbyggt i trästommen

Webb-tv: Ungbo 12 skapar boendeform för ungas behov.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/kompisskapet-ar-inbyggt-i-trastommen-25847