Meny

Samma skal men nytt innehåll för Rådhuskvarteret

Samma skal men nytt innehåll för Rådhuskvarteret

Från gatan präglas Rådhuskvarteret i centrala Kristianstad av klassiska 1800-talsfasader, bland annat rådhuset från 1891. Men skenet bedrar. Bakom fasaderna finns ett helt nytt hus som tillkommit genom ett partneringsamarbete där BIM varit ett viktigt verktyg. Nu nomineras Rådhuskvarteret i Kristianstad till Årets Bygge 2015.

Startskottet för projektet gick redan 2007. Då fattade Kristianstads kommun en blocköverskridande överenskommelse om att satsa på bred front för att nå 90 000 invånare till 2025. Satsningarna omfattade flera byggprojekt, bland annat ett nytt resecentrum.

Två år senare togs nästa steg mot ett förnyat Rådhuskvarter när Kristianstads kommun och Region Skåne träffade en avsiktsförklaring om att samlokalisera sina centrala administrationer. Då fanns 250 arbetsplatser i kvarteret Kristian IV intill Stora torg i Kristianstad. I våras kunde kommunen och regionen flytta in i sina nya lokaler. Nu jobbar 700 personer i kvarteret.

– Det var inte helt lätt att skapa plats för 700 arbetsplatser, möteslokaler, sessionssal och alla andra kringfunktioner i kvarteret och samtidigt bevara den historiska miljön. Kvarterets yta är cirka 5 500 kvadratmeter och det rymmer nu en bruttoarea på drygt 22 000 kvadrat, säger Greger Dahlström, ansvarig arkitekt för projektet på Fojab Arkitekter.

Den bärande idén i gestaltningen blev att bevara kvarterets yttre i så stor utsträckning som möjligt samtidigt som kvarterets inre genomgick en total omvandling. Rådhuset från 1891 samt rådhusets annex och polishuset, båda från 1939, har renoverats och moderniserats. Resten av kvarterets bebyggelse har rivits, med undantag för fasaderna som till största delen har behållits intakta.

– Det var spännande att följa rivningen av kvarterets inre och se alla de uppstagade gatufasaderna. Det var en lättnad sen när fasaderna väl var förankrade i det nya, säger Greger Dahlström.

I kvarterets inre finns nu en nybyggd huskropp i sex våningar som präglas av ett modernt uttryck. Den nya huskroppen reser sig två våningar över de gamla byggnaderna. På så vis blir den totala ytan större utan att skalan som sätts av 1800-talsfasaderna rubbas. Den nya byggnaden gör sig också påmind i kvarterets nordvästra hörn och i ett smalare parti intill Rådhuset mot Stora torg. Där bryter moderna fasader av glas och travertin av mot de äldre restaurerade fasaderna.

Slutnotan för projektet landade på 530 miljoner kronor, exklusive inredning och utrustning som möbler och projektorer. Det är nästan 30 miljoner kronor under budgeten som sattes för projektet. Per-Ola Pershaf, kommunens projektledare för Rådhuskvarteret, menar att det var både tur och skicklighet som gjorde att de lyckades hamna under budget.

– Vi har haft en fördelaktig konjunktur ur byggsynpunkt. Lågkonjunkturen har gett oss låga räntor och möjlighet att göra upphandlingar till ett fördelaktigt pris. Och sen har vi hållit tidplanen. Håller man tidplan så håller man också budget, säger han.

Även vädergudarna har dragit sitt strå till stacken när det gäller Rådhuskvarteret. Projektets första byggvinter 2011–2012 var ovanligt mild, även för Skåne.

– Det var ingen snö och ingen kyla. Vi kunde gräva ner och grundlägga och påbörja stommontaget. När sedan nästa vinter kom – en av de värsta skånska vintrarna i mannaminne – så hade vi redan ett vädertätt hus. Då kunde vi slå på fjärrvärmen, påbörja torkprocessen och fortsätta bygga inne i värmen, säger Per-Ola Pershaf.

En annan framgångsfaktor som han nämner är att projektet haft en tydlig ansvarsfördelning.

– Tydligheten i ansvar är viktig. Jag har haft ansvar för totalekonomin och haft mandat att fatta de beslut som jag behövt. En annan viktig sak för att få byggfasen att rulla på som den ska är att vi haft alla handlingar färdiga innan vi börjat bygga, säger Per-Ola Pershaf.

Totalentreprenören NCC upphandlades tidigt i processen. Det var ett medvetet grepp för att kunna dra maximal nytta av deras kunnande i ett partneringsamarbete. NCC implementerade virtuellt byggande och BIM fullt ut genom projektet. Alla projektörer arbetade i CAD och levererade sina ritningar digitalt till den gemensamma 3D-modellen. Det var ett sätt att kvalitetssäkra kalkyler och tidplaner.

– När vi projekterade som mest intensivt hade vi över 70 heltidsarbetande konsulter, det var el, brand, ventilation, värme och så vidare. Det var en omfattande process med väldigt många involverade, säger Per-Ola Pershaf.

3D-modellen följde också med ut på byggarbetsplatsen. Där hade arbetsledarna tillgång till den via olika bärbara IT-lösningar. På så vis kunde de snabbt kontrollera konstruktionsdetaljer, tidplaner med mera.

Enligt Greger Dahlström var 3D-modellen också till stor hjälp i arbetet med att ta till vara beställarnas och brukarnas synpunkter.

– Det var ett stort steg för många att flytta från egna rum till öppna arbetsplatser. Då var det bra att ha modellen för att visualisera interiörerna, där vi jobbat med att skapa rum i rummet. De gamla fasadernas varierande våningshöjder gav oss till exempel nivåskillnader som skapar naturliga avgränsningar, säger Greger Dahlström.

Rådhuskvarteret i korthet
  • Omfattning: Ny- och ombyggnad av 22 500 kvadratmeter kontor varav nybyggnad 17 500 kvadratmeter. Tre befintliga byggnader har bevarats och totalrenoverats liksom 150 meter rikt dekorerade 1800-tals fasader i fyra våningar.
  • Byggtid: 2011-2014
  • Samarbetsform: Partnering
  • Byggherre: Kristianstads kommun
  • Totalentreprenör: NCC
  • Arkitekt: Fojab Arkitekter
  • Landskapsarkitekt: Fojab Arkitekter
  • Inredningsarkitekt: Fojab Arkitekter
  • Konstruktör: WSP
Årets Bygge i korthet

Årets Bygge är samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling. Den är ett samarbete mellan tidningen Byggindustrin och Svensk Byggtjänst. Tävlingen lyfter fram exempel på det bästa sektorn presterar i kvalitet, samarbete, ekonomi och form.

Varje år nomineras totalt 20 projekt. Nomineringarna utgörs av Byggindustrins projektreportage. Vinnaren utses av en expertjury.

Här kan du läsa mer om Årets Bygge 2015, inklusive längre reportage om samtliga nominerade projekt.

Städer blir säkrare med biofilter

Byggopusvinnaren Johan Nilsson har studerat klimatanpassning.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/stader-blir-sakrare-med-biofilter-25445
Trapphus som levererats samma dag till projektet Senapsfabriken i Uppsala. Kvarteret Åsikten byggs mitt mellan två HMB Bygg-projekt och logistiken samordnas i Lossningskalendern.

Enkel lösning knäcker nöt

Digital logistikkalender sprider sig som löpeld på NCC
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/enkel-losning-knacker-not-25440
Kvarteret Järnridån i Ängby i Bromma.

Tillbakablick: Rapport från Södra Ängby

Tidningen beskrev ett toppmodernt villaområde 1937.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-rapport-fran-sodra-angby-25304

Tillbakablick: Byggarna missnöjda med uniformen

Intervjustudie visade upp en missklädd kår.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-byggarna-missnojda-med-uniformen-25303
Byggbodar var en bristvara våren 2007.

Tillbakablick: Bodbrist på byggena

Uthyrningsföretagen hade fullt upp 2007.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-bodbrist-pa-byggena-25302
En reklamkampanj skulle få byggarbetarna att sluta röka i byggbodarna.

Tillbakablick: Slutrökt i bodarna

1987 var det dags för byggarbetarna att fimpa.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-slutrokt-i-bodarna-25301
Katarina Graffman är antropolog med flera uppdragsgivare inom byggbranschen. Att förstå hur människor lever, inte bara hur de säger att de gör, är en viktig faktor för när man vill sätta människan i centrum.

Vill ge humanister plats inom bygg

Katarina Graffman anser att mer krävs för att sätta människan i centrum.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/vill-ge-humanister-plats-inom-bygg-25256

Goda jobbutsikter i Byggsverige

JM ger högutbildade nyanlända chansen att nå en anställning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/goda-jobbutsikter-i-byggsverige-25253
Arkitekten och entreprenören Jurrian Knijtijzer provbodde själv sin modul i tre månader för att se om den håller måttet.

Trä ska frälsa holländarna

Starka fördomar hinder för att bygga i ”nytt” material.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tra-ska-fralsa-hollandarna-25201
I framtiden blir alla produkter råvarubanker. Vi lånar råvarorna från vår planet jorden och lagrar dem i en bank som är produkten, säger arkitekten Thomas Rau.

Ny affärsmodell gör byggnader till materialbanker

Designar för återvinning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ny-affarsmodell-gor-byggnader-till-materialbanker-25202