Meny
  • När Monsén Arkitekter skulle stå för utsmyckningen av kvarteret Eldaren i Uppsala printade en 3D-skrivare ut gjutformarna till de 400 väggpanelerna i betong. Fredrik Ödman
    Fredrik Ödman

Rock’n’roll i branschen med 3D-utskrifter

Rock’n’roll i branschen med 3D-utskrifter

I förra veckans reportage skrev Bygg­industrin om Umeå universitets forskning inom 3D-printing av byggmaterial. Denna vecka fördjupar vi oss i hur långt branschen har kommit i praktiken. Arkitekten Daniel Monsén är en av relativt få som hittills fått användning av 3D-utskrifter i ett byggprojekt.

Varje gång det dyker upp ny teknik i samhället föder det också ny arkitektur, påpekar arkitekten Daniel Monsén.
– Efter betongen kom skyskraporna. Även 3D-skrivarna kommer att leda till något nytt, säger han.

Daniel Monsén beskriver hur de som sysselsätter sig med 3D-printing av byggnader och byggnadsdelar idag består av många teoretiker men få praktiker. Själv älskar han att experimentera, har en senior bakgrund som BIM-specialist men fokuserar nu bara på det egna arkitektkontoret Monsén Arkitekter. Under 2016 färdigställdes kvarteret Eldaren i Uppsala, en sex våningar hög byggnad där landstinget har sitt kontor. Monsén utvecklade fastigheten som arkitekt för hela kvarteret och tog chansen att pröva en 3D-skrivare när det kom till utsmyckningen av fasaden. Från byggherren Jernhusen fanns designkriterier som skulle uppfyllas och konsten skulle bland annat vara jämlik, tidlös och neutral. Arkitekterna på Monsén bestämde sig för en anatomisk studie av människor i rörelse.
– Vi köpte in en stor 3D-printer som flögs in från Texas. Med den kunde vi producera gjutformarna på vårt kontor. Eftersom det skulle gjutas fyrahundra plattor till byggnaden, så utvecklade vi tolv formar. Varje form tog sextio timmar att skriva ut, så printern gick dag och natt i fyra veckor, berättar Daniel Monsén.

Daniel Monsén. Foto: Jonas Eriksson

Intresse för 3D skrivare fanns redan

Intresset för 3D-skrivare fanns på kontoret sedan tidigare. Daniel Monsén och kollegorna hade redan experimenterat genom att själva bygga en egen 3D-skrivare i mindre skala.
– Vi läste på Wikipedia och kollade på Youtube. Sedan köpte vi sladdar, små elmotorer och annat som behövdes på Clas Ohlson. Men till produktionen av de fyrahundra väggplattorna krävdes en skrivare i stor skala, säger han.

Det var alltså plastgjutformarna till väggplattorna i Uppsala som skrevs ut, inte själva väggplattorna. Formarna fylldes sedan manuellt med betong.
– Formarna kom direkt från skrivaren via datorn. Vi hade inga ritningar emellan. Däremot behövdes det efterarbete som tillhör vanligt formarbete, säger han.
I framtiden tror Daniel Monsén att tekniken blir så bra att plattorna skulle kunna 3D-printas direkt.

– Det finns betongskrivare på marknaden men resultatet blir så grovt att vi valde bort den tekniken. För våra konstpaneler krävdes millimeterprecision, upplösningen gör att det går att se varenda muskel på bilderna.
Daniel Monsén är kritisk till hur påvert mycket av det som byggs är idag.
– Nästan all arkitektur nuförtiden är väldigt avskalad och funktionalistisk. Många efterfrågar något nytt med själ. Om någon försöker göra något extra tas det ofta bort av ekonomiska skäl. Det är så trist, arkitektur är något som ska beröra, träffa oss till graden att vi ramlar.

Tekniken ger nya möjligheter

Med 3D-tekniken ser han däremot stora möjligheter att skapa konstdetaljer och återinföra ett tidigare designtänkande i arkitekturen. Han vill till och med lansera en ny stil som han kallar för Super Deco.
– Jag vill jobba med storytelling och klä på husen en berättelse. Alla byggnader kan förmedla sin egen historia och arkitekturen måste hitta tillbaka till berättandet. Jag prata inte kopior på svunna arkitekturstilar utan något nytt med mer rock’n’roll, säger Daniel Monsén.


En del nya frågeställningar kommer i kölvattnet av den nya tekniken. En handlar om upphovsrätt. Vem är det som har rättigheterna till utsmyckningar på existerande byggnader och i så fall i hur många år i efterhand?
– Det är intressanta frågor. Redan idag kan vem som helst 3D-scanna en byggnadsdel med en vanlig kamera, ta med hem och återanvända i sin printer, säger Daniel Monsén.

Själv har Daniel Monsén laserscannat en del av ornamenten runt ett fönster på Stockholms Central. På 100 meters håll gick det att få 3 millimeters noggrannhet.
– Sedan var det bara att lägga den i printern och skriva ut.

Metoden med 3D-scanner tillsammans med 3D-skrivare kan användas för att restaurera och bevara äldre byggnation.
– Jag är förvånad över att inte fler gamla byggnader scannas in med 3D-teknik i dag i arkiverande syfte. Det är en betydligt effektivare och mer exakt metod att bevara historisk arkitektur än att bara nöja sig med att rita av en byggnad på papper, säger Daniel Monsén.
 

Städer blir säkrare med biofilter

Byggopusvinnaren Johan Nilsson har studerat klimatanpassning.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/stader-blir-sakrare-med-biofilter-25445
Trapphus som levererats samma dag till projektet Senapsfabriken i Uppsala. Kvarteret Åsikten byggs mitt mellan två HMB Bygg-projekt och logistiken samordnas i Lossningskalendern.

Enkel lösning knäcker nöt

Digital logistikkalender sprider sig som löpeld på NCC
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/enkel-losning-knacker-not-25440
Kvarteret Järnridån i Ängby i Bromma.

Tillbakablick: Rapport från Södra Ängby

Tidningen beskrev ett toppmodernt villaområde 1937.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-rapport-fran-sodra-angby-25304

Tillbakablick: Byggarna missnöjda med uniformen

Intervjustudie visade upp en missklädd kår.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-byggarna-missnojda-med-uniformen-25303
Byggbodar var en bristvara våren 2007.

Tillbakablick: Bodbrist på byggena

Uthyrningsföretagen hade fullt upp 2007.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-bodbrist-pa-byggena-25302
En reklamkampanj skulle få byggarbetarna att sluta röka i byggbodarna.

Tillbakablick: Slutrökt i bodarna

1987 var det dags för byggarbetarna att fimpa.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-slutrokt-i-bodarna-25301
Katarina Graffman är antropolog med flera uppdragsgivare inom byggbranschen. Att förstå hur människor lever, inte bara hur de säger att de gör, är en viktig faktor för när man vill sätta människan i centrum.

Vill ge humanister plats inom bygg

Katarina Graffman anser att mer krävs för att sätta människan i centrum.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/vill-ge-humanister-plats-inom-bygg-25256

Goda jobbutsikter i Byggsverige

JM ger högutbildade nyanlända chansen att nå en anställning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/goda-jobbutsikter-i-byggsverige-25253
Arkitekten och entreprenören Jurrian Knijtijzer provbodde själv sin modul i tre månader för att se om den håller måttet.

Trä ska frälsa holländarna

Starka fördomar hinder för att bygga i ”nytt” material.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tra-ska-fralsa-hollandarna-25201
I framtiden blir alla produkter råvarubanker. Vi lånar råvarorna från vår planet jorden och lagrar dem i en bank som är produkten, säger arkitekten Thomas Rau.

Ny affärsmodell gör byggnader till materialbanker

Designar för återvinning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ny-affarsmodell-gor-byggnader-till-materialbanker-25202