Meny
  • Rålambshovsparken i Stockholm håller på att anpassas för att möta ett förändrat klimat med större nederbördsmängder. Urbio ligger bakom planeringen av hur det ska gå till.
    Foto: Mattias de Frumerie
    ,
    Mattias Gustafsson, vd på Urbio, vars tjänster nu efterfrågas allt mer i byggprojekt.
    Foto: Urbio
    ,
    I kvarteret Stora Sjöfallet i Norra Djurgårdsstaden har Urbio jobbat med så kallad grönytefaktor och lösningar för avrinning.
    Foto: Urbio
    ,
    Urbio har jobbat med dagvattenhantering i Etaget – ett nybyggt New York-inspirerat projekt på en gammal industritomt på Kungsholmen.
    Foto: Urbio
    ,
    Christina Lindbäck, hållbarhetschef på NCC tror att fler byggföretag i tidiga skeden kan samarbeta med yrkesgrupper som kan tillföra den här kompetensen.
    Foto: NCC

”Rålis” anpassas för att möta skyfall

”Rålis” anpassas för att möta skyfall

Rålambshovsparken ”Rålis” har varit Stockholmarnas park sedan 50-talet. Nu måste den uppdateras för en klimatutmanad värld. Landskapsarkitektkontoret Urbio har ritat lösningen. "Vi hjälper Stockholm att visa upp hur en befintlig park i en befintlig stad kan klimatanpassas för att ta emot stora mängder dagvatten."

Det säger Mattias Gustafsson, vd på Urbio. Han tyckte att det saknades en landskapsarkitektbyrå med fokus på klimatanpassning, fysisk och psykisk hälsa och välbefinnande och startade Urbio, vars tjänster nu efterfrågas allt mer i byggprojekt, bland annat för att kommuner tagit tag i arbetet med FN:s klimatmål Agenda 2030. Urbio jobbar med det de kallar rödgrönblå stadsbyggnadskonst och kombinerar alltså faktorer som gynnar det grönblå – grönska och vatten, men också det röda – mänsklig aktivitet.

– Ska man få in ekosystemtjänster i projekt måste man också ta med livet i staden i beräkningen, säger Mattias Gustafsson.

Höga ambitioner i Stockholm

Stockholms stad har höga ambitioner när det gäller ekosystemtjänster och i Rålambshovsparken har man med hjälp av Urbio tagit fram lösningar för att kunna buffra regnvatten i ett förändrat klimat.

– Redan nu har Rålambshovsparken problem när det regnar för mycket. Vi gör en hårdgjord yta för basketspel och liknande som även ska kunna ta emot vatten i massorna under ytan. Vattnet ska även kunna bredda ut på gräsmattan och vi gör lösningar för att rena vattnet innan det når Riddarfjärden, säger Mattias Gustafsson.

Urbio är också inblandade i projektet Kvarteret Stora Sjöfallet i Norra Djurgårdsstaden. Där har man jobbat med så kallad grönytefaktor, en modell för att beräkna värdet på gröna lösningar där man ger olika typer av grönytor vissa värden som vägs samman. Man har även jobbat med lösningar för avrinning.

– Alla hårdgjorda ytor vetter till exempel mot grus och alla taken har vegetation, säger Mattias Gustafsson.

Urbio har också jobbat med Etaget – ett nybyggt New York-inspirerat projekt på en gammal industritomt på Kungsholmen där de säkerställt omhändertagning av dagvatten via gröna takterasser och genom att leda regnvatten till planteringsytor på fastigheten.

– Vi har byggt så grönt som möjligt i en tät stadsmiljö, säger han.

Pionjär i Malmö

En inspiration för dem som jobbar med grön klimatanpassning har varit pionjärområdet Augustenborg i Malmö. Där har man byggt in gröna lösningar, vilket också visade sig ge god effekt när Malmö drabbades av extremt kraftiga regn 2014 och Augustenborg klarade sig mycket bättre än resten av staden mot översvämningarna.

Läs mer: Naturen tar plats i Augustenborg.

När man bygger gröna lösningar finns det också stora möjligheter att öka den biologiska mångfalden i staden. Byggprojekt kan i värsta fall bli sår i naturen som aldrig går att läka och som bidrar till djurarternas utdöende. Man kan inte fullt kompensera för detta via ekosystemtjänster, men bygger man på rätt sätt kan den bebyggda staden ibland bli bättre för den biologiska mångfalden än vad den storskaliga skogsindustrin eller lantbruket är.

– Staden kan ofta fungera som en refug för en del arter som för en tynande tillvaro i produktionslandskapet. Många djur och växter lever i och på äldre träd och städerna finns många träd, säger Mattias Gustafsson.

Städerna skulle kunna utveckla ännu fler miljöer som passar för insekter. Miljöer med blottad sand och ängsmarker har försvunnit i Sverige på många platser, men dessa kan med fördel byggas upp på hustak.

–Tänk om våra städer kunde bli ängsmarker och sandmarker uppe i luften, det vore oerhört fascinerande, säger Mattias Gustafsson.

Gynnar inte just den som bygger

I dag är det kommunerna som driver på utvecklingen av ekosystemtjänster, det är svårt för byggföretagen att agera på egen hand. Att bygga in skydd mot översvämningar kan ses som en ekonomisk fördel för beställaren. Men en svårighet är att ekosystemtjänster inte alltid gynnar just den som bygger, åtgärder för att öka antalet pollinerande bin kan till exempel gynna kolonilottsodlarna intill. Därför vill Mattias Gustafsson se en vidare diskussion om det ekonomiska värdet av ekosystemtjänster.

Christina Lindbäck, hållbarhetschef på NCC tycker att ekosystemtjänster är ett allt mer intressant område.

NCC har bland annat jobbat med ekosystemtjänster i Vinnovaprojektet City, i Stockholm där ekosystemtjänster stått i fokus.

– Vi har fått ökad kunskap därigenom och nu har vi landskapsarkitekter på plats hos våra egna konsulter och de kan ju vara med i tidiga skeden och bistå med lämplig gestaltning av områden som inkluderar växtlighet, säger hon.

Kunskapen behöver spridas

Christina Lindbäck tror fler byggföretag i tidiga skeden kan samarbeta med yrkesgrupper som kan tillföra den här kompetensen.

– Det är relativt sett kostnadseffektiva lösningar att jobba med ekosystemstjänster och det är lite okänd kunskap som behöver bli mer allmänt utbredd. Men Naturvårdsverket jobbar också med dessa frågor och jag tror även Boverket så kunskapsläget håller på att bli bättre, säger hon.

Martin Gustafsson önskar att länsstyrelserna trycker på kommunerna ännu mer att vidta den här typen av åtgärder. Byggföretag är duktiga på att bygga dessa lösningar om de väl får kravspecifikationen att göra det, tycker han.

– Men om det fanns ekonomiska incitament att bli ännu duktigare och man kunde visa på samhälleliga vinster med det här skulle byggbolagen verkligen ta det på allvar, säger Mattias Gustafsson.

Visionär skola utan klassrum och korridorer

WEBB-TV: Skapaskolan i Huddinge nominerad till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/visionar-skola-utan-klassrum-och-korridorer-27901

Hon har 
arbetat sig upp från botten

Från gruvan till samhällsbyggare – i samma företag.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/hon-har-arbetat-sig-upp-fran-botten-27868

Medeltida höjdare 
omsprungen av ny ikon

WEBB-TV: Icon Växjö nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/medeltida-hojdare-omsprungen-av-ny-ikon-27872

Adam Cocozza har växt in i pappans kostym

Från ung sommarjobbare till vd på pappas företag Botrygg.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/adam-cocozza-har-vaxt-i-pappans-kostym-27840

Högsträckt legobygge fullmatat med spänning

WEBB-TV: Ledningshöjningen mellan Hamra och Åker nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/hogstrackt-legobygge-fullmatat-med-spanning-27843

Han har gjort ledstänger till en familjesak

Sture Wiklund är inte sugen på pension.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/han-har-gjort-ledstanger-till-en-familjesak-27801

Krocksäkrat brobygge

WEBB-TV: Brohuset i Stockholm nomineras till Årets Bygge.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/krocksakrat-brobygge-27799

En revolution för den svenska ventilations-branschen

Annons.
Dubbel så snabb installation och hälften så stort klimatavtryck.
http://byggindustrin.se/sponsrat/vilpe/en-revolution-den-svenska-ventilationsbranschen-26887

Bostäder åt ekonomiskt svaga hushåll viktigaste frågan

Byggindustrin har frågat ett antal intresseorganisationer om det kommande byggåret.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/bostader-ekonomiskt-svaga-hushall-viktigaste-fragan-27686

Spridda röster om byggåret som gått

Vi har frågat ett antal intresseorganisationer om hur de minns 2018.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/spridda-roster-om-byggaret-som-gatt-27684

Så minns vi byggåret 2018 – andra halvåret

Byggindustrin gör en sammanfattning av några av de stora bygghändelserna under 2018.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/sa-minns-vi-byggaret-2018-andra-halvaret-27664