Meny

Rakt flöde av information sparar miljarder

Rakt flöde av information sparar miljarder

Byggföretag och fastighetsägare i Sverige kommer att spara ett antal tiotal miljarder kronor per år genom att införa ett obrutet informationsflöde mellan byggföretag, fastighetsägare och andra branschaktörer. Informationen kan enkelt och automatiskt utbytas mellan företagen.

Grundbulten för detta obrutna informationsflöde är ett nytt klassifikationssystem för byggindustrins produkter och tjänster som nu utvecklas i projektet BSAB 2.0 som drivs av Svensk Byggtjänst.

– Om det nya klassfikationssystemet används fullt ut av alla aktörer har det en årlig effektiviseringspotential motsvarande cirka 20 miljarder kronor, enbart inom produktion av hus och anläggningar. Inom förvaltningsskedet , som ju står för den allra största delen av en byggnads livscykelskostnad, blir potentialen förstås mycket större, säger Erik Hellqvist, vd för Svensk Byggtjänst.

Inom förvaltningsskedet är det framför allt kombinationen BSAB 2.0 och Internet of Things (IoT) som spar pengar.

– Min uppfattning är att fastighetsägare och förvaltare kommer att spara mer pengar och effektivisera på att införa IoT överallt där det finns service och underhållsbehov än på någon annan teknisk förändring vid digitaliseringen, säger Per Bjälnes, BIM- och IoT-strateg i konsultföretaget Tyréns.

Införs från 2018

Ett antal tunga aktörer har redan åtagit sig att införa det nya klassifikationssystemet 2018 och 2019.

– Trafikverket, SLL Trafikförvaltningen, Svedavia, Specialfastigheter och Peab avser börja införa det nya klassifikationssystemet vilket håller på att arbetas fram inom ramen för projekt BSAB 2.0 från 2018-2019, säger Julie Gunnarsson i Svensk Byggtjänst, projektledare för projektet BSAB 2.0.

Det nya klassifikationssystemet har ännu inte fått något namn. Vi använder för enkelhetens skull namnet BSAB 2.0 i denna artikel.

BSAB 2.0 kommer att införas gradvis. Först införs tekniken vid riktigt stora byggprojekt, som utbyggnad av järnväg, tunnelbanor, flygplatser och sjukhus. Därefter införs tekniken under en längre tidsperiod i mindre byggprojekt. Statliga Trafikverket är den svenska aktör som hittills gjort mest tydliga åtaganden att införa BSAB 2.0.

– Jag tror att BSAB 2.0 kommit igång år 2017. Men min bedömning är att det sedan tar tio till 15 år innan BSAB 2.0 slår igenom hos de tunga fastighetsägarna fullt ut, säger Per Erlandsson på konsultföretaget Astacus, välkänd svensk BIM-expert.

Utvecklingsarbetet är i slutfasen

Arbetet med att utveckla BSAB 2.0 är nu inne i slutfasen och det officiella målet är att den nya standarden ska bli klar om några månader, i juni 2016. Därefter startar utvecklingen av de nya programvaror av alla slag som behövs för att införa den nya tekniken.

BSAB 2.0 är ett system för att klassificera byggnader och anläggningar och dess beståndsdelar. BSAB identifierar, delar upp och sorterar information för bygg- och fastighetsverksamhet. BSAB har funnits sedan 1970-talet och ägs av Svensk Byggtjänst som i sin tur har 32 branschorganisationer som ägare.  Dagens version av BSAB heter BSAB96 och den lanserades vid en tidpunkt då BIM ännu inte slagit igenom i byggbranschen. Nya BSAB 2.0 är inriktat på BIM-världen.

Här har du logiken med BSAB 2.0.

I en digital miljö består en byggnad (programvaran) av tusentals BIM-objekt. Ett enskilt BIM-objekt är ett paket med data. Detta paket innehåller vanligen en grafisk vy över objektet samt dess egenskaper, som bredd, höjd, längd, brandklass eller ingående material. Ett BIM-objekt kan vara en dörr eller ett ventilationsaggregat.

BSAB-kod i BIM-objektet

Det nya med BSAB 2.0 är att i varje BIM-objekt placeras en BSAB-kod. Varje BSAB-kod har ett antal standardiserade egenskaper: För identifiering, klassificering, bruksegenskaper, projektering, fastighetsförvaltning och administration.

När varje BIM-objekt för en byggnad är utrustat med BSAB-kod av detta slag så blir det möjligt att exportera information från varje BIM-objekt till andra program som förstår BSAB-koden. Tack vare BSAB-koderna skapas en mekanism som klarar sömlös automatisk kommunikation mellan alla de olika programvaror som används i bygg- och fastighetsbranschen.

BSAB-koderna öppnar också för att införa IoT i mycket stor skala. Det blir möjligt att införa sensorer i en byggnad och att ständigt insamla mätdata från alla delar av en byggnad. Genom att utnyttja informationen i BSAB-koderna kan mer avancerad analys genomföras i molnplattformarna.

Förebyggande underhåll kan därmed få mycket stor spridning. Fastighetsförvaltaren får information om förslitningen för en enskild hiss och kan i god tid genomföra förebyggande underhåll och maximera hissens livslängd.

BSAB 2.0 och IoT ger därmed stora möjligheter att påverka driftkostnaden. Driftkostnaden är den största kostnadsposten för varje enskild byggnad under dess livslängd. Där ligger de riktigt stora pengarna.  Vid en analys inför nyproduktion av en enskild byggnad kan svaret visa om det lönar sig att införa IoT i full skala med tusentals sensorer eller inte. Samma analyser kan göras inför renoveringsprojekt.

Stegen som revolutionerar branschen

Byggprojektserver

Under byggprojektet skapas tusentals BIM-objekt. Varje enskilt BIM-objekt är ett paket med data. Det kan vara en dörr eller ett ventilationsaggregat. I varje BIM-objekt placeras en BSAB-kod. Varje BSAB-kod har ett antal standardiserade egenskaper: För identifiering, klassificering, bruksegenskaper, projektering, fastighetsförvaltning och administration. Objekten lagras i byggservern.

Unik kod

Tack vare BSAB-koden har varje objekt en unik identitet och definierade egenskaper och därmed kan Byggprojektserver, Byggserver och Fastighetsdriftssystem automatisk utbyta information.

Fastighetsdriftsystemet

Fastighetsdriftsystemet kan hämta information från enskilda BIM-objekt i byggservern och även skicka information för att uppdatera enskilda objekt.

En stadsdel för forskning

Hållbarhetsprofilen lockar till Norra Djurgårdsstaden.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/en-stadsdel-forskning-26324

Multihus förtätningens vinnare

Malmö byggde bostäder och gymnastiksal på samma tomt.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/multihus-fortatningens-vinnare-26370

Fixar-Jocke bytte bort ekorrhjulet

Sålde företaget och flyttade till Kanarieöarna.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/fixar-jocke-bytte-bort-ekorrhjulet-26285

Skanska stagar upp kulturarv

Tre kilometer nya rör borras ner för att hålla husen på plats.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/skanska-stagar-upp-kulturarv-26289

Stadsholmen: Samverkan var en förutsättning

Projektering en utmaning i kulturprojekt.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/stadsholmen-samverkan-var-en-forutsattning-26290

Atrium och skybar mot Öresund på nya Studio

Webb-tv: Boende, arbete och kultur i samma byggnad.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/atrium-och-skybar-mot-oresund-pa-nya-studio-26261

Renovering gav landmärke mer havsutsikt

Webb-tv: Uppfräschade kontor i "Läppstiftets" flygel nomineras till Årets bygge.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/renovering-gav-landmarke-mer-havsutsikt-26231

Elin Bäckersten ger bygghistorien ett förnyat liv

Bebyggelseantikvarien jobbar med Getingmidjan i Stockholm.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/elin-backersten-ger-bygghistorien-ett-fornyat-liv-26197

ÅF siktar på nya marknader

"Vill vara en internationell spelare."
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/af-siktar-pa-nya-marknader-26131

Bankvalven förvandlades till hotellrum

Webb-tv: Brunkebergstorg har fått nytt liv med två hotell.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/bankvalven-forvandlades-till-hotellrum-26130