Meny

Radhus i retrospektiv

Radhus i retrospektiv

För 110 år sedan stod det som sägs vara Sveriges äldsta radhus just klart vid Kyrkviken på Lidingö. Sedan dess har tusentals varianter på boendeformen byggts i Sverige. Och radhusets historia är inte över ännu. Följ med Byggindustrin på en historisk kavalkad.

Senapsgula, söta och både personliga och enhetliga står de 110 år gamla husen intill Kyrkviken på Lidingö. Koltrastarna kurrar i solen i de uppväxta trädgårdarna och tankarna svävar väg till engelska souvenirhus i porslin när man betraktar dem från gården och den stora gemensamma trädgården som ramas in av huslängan.

Radhusbeyggelsen på Canadastigen ritades av Arkitekt Rudolf Arborelius och stod klar 1908 och var då troligtvis den allra första radhuslängan som byggdes för att ägas av respektive bostadsinnehavare i Sverige. Innan dess hade sammanlänkade enfamiljsbostäder enbart uppförts som statarlängor och personalbostäder vid större jordbruk och i brukssamhällen. Inspirationen togs från den anglosaxiska världen där radhusbebyggelsen redan var en vanlig boendeform sedan slutet av 1800-talet.

Gudrun Bohlin, antikvarie och plansamordnare på Lidingö kommun.
Foto: Martina Strand Nyhlin

– Tanken var att rikta sig till hantverkare och spårvägsarbetare som byggde den villastad som höll på att växa fram och erbjuda dem ett prisvärt och samtidigt gott boende. Men husen blev inte så poppis, den grupp man riktade sig till hade andra ideal till sitt hem, säger Gudrun Bohlin, Antikvarie och plansamordnare på Lidingö.

Först fick man hyra ut en del av husen i stället, men efter första världskriget mjuknade köparna och husen såldes till sist.

Canadaradhusen har ljust gula putsfasader och småspröjsade fönster och tillhörande för- och bakgårdar. Kvarteret har inget med Kanada att göra utan har fått namn från en brädgård som låg nära husen och som av oklar anledning kallades Canada. Sannolikt kom virket till husen från brädgården.

Husen är enligt ett färskt vårdprogram som Länsstyrelsen i Stockholm tagit fram ett gott exempel på det tidiga 1900-talets arkitektoniska ideal. Kontrakterad för jobbet var civilingenjör Lennart Palme, som studerat småhusbebyggelse i USA. Vid 1900-talets början fanns ännu mycket få prefabricerade byggnadsdetaljer och radhusens väggkonstruktion är mycket ovanlig. Väggarna består av glest placerade vertikala träreglar med 40 centimeters mellanrum, som står på tjärade träsyllar. Mellan dem finns diagonalställda reglar, som stabiliserar väggarna i sidled. På in- och utsidorna om regelstommarna sitter vind- och vattentät papp och utanpå pappen finns diagonalpanel. Ytterst i väggkonstruktionen sitter spräckpanel putsad med kalkputs med inblandat djurhår i bruket.


LÄS MER: Favoritboende bland små barnfamiljer

Canadaradhusen byggnadsminnesmärktes 1981 och vårdas nu ömt av sina respektive ägare. Givetvis är de inte billiga. Senast ett hus på Canadastigen såldes blev prislappen drygt tio miljoner för ett 74 kvadratmeter stort hus.

– Den som köper ett sånt här hus köper ett byggnadsminne. Men vi har inga problem att få husägarna att förstå detta, de har koll på sig själva, och varandra. Men det är viktigt att den som köper ett sånt här hus har rätt förväntningar och vet vad de får göra och inte med huset, säger Gudrun Bohlin. 

På Lidingö byggdes ganska snart efter Canadastigen liknande hus i det så kallade Tegenkvarteret. De var lite större och blev därför populära direkt för målgruppen. På 1920-talet byggdes även arbetarbostäderna Duvkullan i Kottla i en helt annan stil, med träfasad. Under 1940-talet började sedan radhusbyggandet komma igång allt mer, men det var liksom i resten av landet på 1950-talet som det verkligen exploderade.

– Det är nog samma i hela landet - att det byggdes mest då. Det var ju då folkhemmet byggdes upp och man ville skapa fler bostäder till folket. Det påminner också om hur det är i andra länder, säger Gudrun Bohlin.

Torsviksplatån. Kvarter Heimdal 1, Erik Ahlsén och Tore Ahlsén arkitekter.
Foto: Martina Strand Nyhlin

Byggindustrin får en guidning till Lidingös radhushistoria. På Torsviksplatån nära centrum finns ett fint exempel på 40-talshus. De är som många hus från detta sekel ganska små och putsade i pastelliga färger som matchar den vita snön. De har förgårdar och är byggda i genomtänkta material och uppskattas mycket även av dagens ägare.

– Jag tror vi har haft ett enda ett bygglov här, ingen vill bygga om någonting, säger Gudrun Bohlin.


Hersby, kvarteren Plöjaren och Ryktaren med fler. Arkitekt Holger Blom.
Foto: Martina Strand Nyhlin

50-talet och tidiga 60-talet fortsatte med högkvalitativa material i husen. I Hersby har arkitekten Holger Blom ritat röda tegelhus med fina detaljer i form av baldakiner, olika färgsättningar på fönster och små gårdsvägar i området.

– Dessa hus är mina personliga favoriter, säger Gudrun Bohlin.

50- och tidiga 60-talet är också då planlösningarna är överlägset bäst, tycker hon.

– Det var ju då man studerade hemmafruns rörelser i köket och kom fram till vad som var mest yteffektivt, säger hon.


Bo Gärde, kvarter Årtullen, bygglov 1962. Arkitekt Stig Alsterlind.
Foto: Martina Strand Nyhlin

På Bo gärde har Stig Alsterlind ritat ett antal Skånelänge-liknande radhus med gråblå fasader och sadeltak.  De är byggda tidigt 60-tal och håller hög kvalitet enligt Gudrun Bohlin. På 60-talets slut börjar det dock komma fabriksproducerade hus med mer diskutabla material.

– Det kommer fler och fler nya lösningar som tyvärr inte håller så bra över tid, säger Gudrun Bohlin.

60-talet präglas senare av flacka tak, och kombinationer av tegel och träfasad, gärna med träpanel mellan eller under fönsterbanden som i kvarteret Svedjefallet i Rudboda.

– Här gör man mycket med materialen för att skapa liv i fasaden, säger Gudrun Bohlin.


Tunen, 70-tal. Arkitekt FFNS arkitektkontor.
Foto: Martina Strand Nyhlin

På 70-talet byggdes också många radhus på Lidingö och FFNS arkitektkontor ritade det stora radhus- och kedjehusområdet ”Tunen”. Tun betyder ”gårdsplan” och här fokuserar man mycket på att anpassa husen till terrängen, samla garagen på ett ställe och bygga ordentliga lekplatser och gemensamma rum för barnen. Husen har träfasader och spröjsade fönster.

– Det är väldigt lummigt här och alla har små förgårdar med plank och växtlighet. Men många vill ändra på fönstren, de tycker de är för små, färgerna har också varit uppe till diskussion, säger Gudrun Bohlin.

Det syns också här och där att mindre fönster bytts ut mot större som blänker i vårvinterljuset.


Vårdkasstigen, kvarteret Tullen, bygglov 1988.
Foto: Martina Strand Nyhlin

På 80-talet ville man gärna bygga radhusen i lite ”sörgårdsstil”. Det syns i området Nilstorp, där husen är med träfasad och söta små fönster som för tankarna till klassiska torp och gårdar och omringar en liten söt och barnvänlig gård.

– Även från denna typ av områden får vi dock många bygglovsansökningar om fönsterändringar, säger Gudrun Bohlin.

Över huvud taget tycker Gudrun Bohlin att det är ganska tydligt att många som flyttar in i ett radhus inte alltid gör det just för att de tycker att den hustypen passar dem, utan för att de behöver ett hus.

– Många vill skapa om sitt hus i den stil de tycker om. Nu är det till exempel populärt att putsa vitt, det har vi mycket problem med. Förutom att det bryter stilen så är det ju också så att man vill byta ut det underhållsfria materialet tegel till ett annat material som måste underhållas, säger Gudrun Bohlin.

Efter 1980-talet har det bara byggts enstaka radhuslängor just på Lidingö, kanske för att ön då började bli ganska tättbebyggd. Men nyproduktionen av radhus har fortsatt i resten av Sverige och efter 2010-talet ses också allt fler ”town house”- radhus dyka upp runtom i Sverige, med inspiration från storstäder som London och New York. Radhuslängan Mursmäckan i Kärrtorp utanför Stockholm blev till exempel årets Stockholmsbyggnad 2012.


Jesper Höök, analytiker på Svensk Nyproduktion som analyserat marknaden i Stockholm, Uppsala och Skåne konstaterar att det har även blivit allt vanligare att radhus säljs i bostadsrättsform.

Jesper Höök, analytiker på Svensk Nyproduktion som analyserat marknaden i Stockholm, Uppsala och Skåne konstaterar att det har även blivit allt vanligare att radhus säljs i bostadsrättsform.

– Ser vi till föregående år kan vi konstatera att över 80 procent av de småhusprojekt som säljstartade i Stockholms län var i bostadsrättsform, säger han. 

Hittills i år har det till exempel säljstartat fem nyproduktionsprojekt i Stockholms län med bostadsrättsradhus, totalt 58 radhus på tre månader.

– Att nyproducerade radhus är något som fortsätter komma ut på marknaden är tydligt, samtidigt som dessa endast motsvarar cirka sex procent av det totala antalet säljstartade bostadsrätter i länet, säger Jesper Höök.

Enligt Jesper Höök är det främst priset som gör radhusen populära. 

– Radhus generellt har ju en lägre insats jämfört med exempelvis villor. Detta medför att fler kan få finansiering för ett radhus och gör att efterfrågan på en sådan produkt ökar, säger han.

Innovationer och ekologi går hand i hand i Piteå

WEBB-TV: Lusthusbacken i Piteå nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/innovationer-och-ekologi-gar-hand-i-hand-i-pitea-27529

Samarbete lyfter Helsingborgsområde

WEBB-TV: Närlunda Östra nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/samarbete-lyfter-helsingborgsomrade-27503

Mittpunkt har fått snillrik tätning

WEBB-TV: Tätskiktsbytet på Sergels torg nomineras till Årets Bygge.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/mittpunkt-har-fatt-snillrik-tatning-27482

Massor av massa med industriellt jätteprojekt

WEBB-TV: SCA:s Projekt Helios nomineras till Årets Bygge.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/massor-av-massa-med-industriellt-jatteprojekt-27440

Analytiker med marknadsfokus

Linda Jonsson har sitt drömjobb på Veidekke.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/analytiker-med-marknadsfokus-27418

Konceptbilar vittnar 
om framtidens transporter

Eldrift och självkörande bilar på IAA-mässan i Hannover.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/konceptbilar-vittnar-om-framtidens-transporter-27414

Lyckad klimatbantning på Solna United

På Skanskas projekt Solna United landar klimatutsläppen en bra bit under snittet.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/lyckad-klimatbantning-pa-solna-united-27426

En revolution för den svenska ventilations-branschen

Annons.
Dubbel så snabb installation och hälften så stort klimatavtryck.
http://byggindustrin.se/sponsrat/vilpe/en-revolution-den-svenska-ventilationsbranschen-26887

Dröm om skärgårdsidyll gav liv åt vänskapshus

WEBB-TV: Hogslätts vänboende nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/drom-om-skargardsidyll-gav-liv-vanskapshus-27407

Dubbelspårigt projekt gick som på räls

WEBB-TV: Dubbelspåret Strängnäs – Härad nomineras till Årets Bygge.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/dubbelsparigt-projekt-gick-som-pa-rals-27384

Ljus boning för forskningen

WEBB-TV: Biomedicum nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ljus-boning-forskningen-27357