Meny

Protonbehandlingar har fått sitt första hem i Norden

Protonbehandlingar har fått sitt första hem i Norden

Skandionkliniken i Uppsala är den första cancerkliniken i Norden för protonbehandling. Målet, att bygga för att rädda liv, gjorde att alla inblandade kände att arbetet blev extra meningsfullt. ”Alla hade samma målbild. Vi ville inte riskera att försena vården för de här patienterna”, säger Tomas Nilsson på Akademiska Hus.

Det är en ljus och lätt byggnad. Fasadens perforerade aluminiumplåtar bidrar till det. Även den indragna bottenvåningen gör att de övre våningarna tycks sväva över marken. För övrigt präglas Skandionkliniken av tyngd. Gömd från allmänheten finns betongen. Väggarna runt cyklotronen, där protonstrålen ska skapas med hjälp av radiovågor och kraftiga magnet­fält, är byggda av 3,2 meter järnmalmsbetong. Utanpå det 40 centimeter tjocka marmorblock. Bjälklaget är fyra meter tjockt. Skandionkliniken har haft en lång resa, men sedan i somras är byggnaden klar.

– Den första patienten ska behandlas sommaren 2015. Det tar två år att installera och kalibrera den tekniska utrustningen, berättar Olof Mattsson.

Olof Mattsson är förbundsdirektör för hyresgästen med det långa namnet Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling (KAS) och har varit med i projektet sedan 2003.

– Det var första gången i svensk sjukvårdshistoria som landets universitetssjukhus samlades och tänkte ur ett nationellt perspektiv, säger Olof Mattsson, som har en bakgrund som sjukhusfysiker på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

KAS bildades när sju landsting gick samman. 2006 hade förbundet kommit fram till var i Sverige den nya kliniken skulle ligga och 2010 att de skulle hyra fastigheten. Akademiska Hus blev byggherre och NCC generalentreprenör. Spaden sattes i marken i juni 2011. Utan samverkan/partnering hade inte projektet gått att genomföra, anser de tre parterna.

– Vi byggde och projekterade samtidigt för att vinna tid. En sådan sak går inte att göra på annat sätt än i samverkan, säger NCC:s projektchef Johan Wiberg.

Han har jobbat i flera partneringprojekt tidigare, men lyfter fram detta som något utöver det vanliga. NCC, Akademiska Hus och KAS skaffade sig kontor på byggarbetsplatsen. Hit flyttade även det belgiska företaget IBA som levererar den mycket avancerade tekniska utrustningen som är värd 400 miljoner kronor. Att alla var samlade betydde mycket. De många informella och tillfälliga mötena bidrog till att hålla farten uppe. Under en period jobbade hela produktionen skift för att hinna med.

– I normala partneringprojekt är det bara en annan aktör som vi samverkar med. Här har det varit fyra kan man säga. Vi har varit fullständigt transparenta vad gäller teknik och ekonomi, berättar Johan Wiberg.

Tidplanen har hållits och vad beträffar ekonomin ser den totala slutkostnadsprognosen ut att landa på 700 miljoner kronor i stället för 758 miljoner som var den första prognosen 2011. Både NCC och Akademiska Hus har haft varsin controller anställd på halvtid.

– Det har vi haft igen ekonomiskt. De har gjort genomgångar en gång i månaden, säger Johan Wiberg.

På rundvandringen i Skandion­kliniken besöker vi bland annat hotellet som, förutom ett mellanliggande kontorsplan, har alla våningar ovanför markplanet där endast behandlingarna sker. Det är inget patienthotell, men trots det kommer många av vårdtagarna från alla olika delar av landet att erbjudas rum här. Vårdtiden beräknas vara mellan en och sex veckor. I källaren får vi veta mer om de avancerade installationerna. Byggnaden förses utifrån med högspänning, fjärrkyla och fjärrvärme. De mest komplicerade delarna är försörjningen till strålningsutrymmena där hänsyn till strålskyddet måste tas vid bland annat rördragningarna. Behandlingsrummen, som är närmare 12 meter höga, kräver noggrann klimatisering för att stålkonstruktionen inte ska röra sig. Dessa utrymmen är även försedda med ett gassläckningssystem vid brand.

– Vi har använt BIM till samordning, för att verifiera strålskyddet, kollisionskontroll, visualisering, arbetsberedning och till viss del även mängdavtagning i tidiga skeden, berättar Tomas Nilsson, projektledare på Akademiska Hus.

Två behandlingsrum har utrustats med strålkanoner. Dessa väger drygt 100 ton var, roterar och ska gå att ställa in med en precision på 0,3 millimeter. Byggnaden får med andra ord inte sätta sig. 730 stycken 40 meter långa stålrörspålar fyllda med betong har borrats ned i berget för att ge maximal stabilitet. Sammanlagt har så många som 1 600 personer varit engagerade i Skandionkliniken. För att få så många som möjligt att känna sig delaktiga har projektledningen jobbat med att försöka få alla att förstå vad det är de är med och bygger. Föreläsare från bland annat Barncancerfonden kom och berättade.

– Alla människor har någon slags relation till cancer. Det var väldigt tyst under det föredraget. Tanken på vilka vi bygger för har varit en ledstjärna, säger Tomas Nilsson.

Att integrera konst i byggnaden har varit en viktig del i projektet, där Link Arkitektur är ansvarig arkitekt. Man kan inte bli frisk av byggnaden men vägen till tillfrisknande ska påbörjas när patienten möter byggnaden, menar Tomas Nilsson.

– Vi som är med och bygger hus kan inte bidra till cancervården, men vi kan bidra till upplevelsen av att vara här. Den intressanta lärdomen är att satsningen på det estetiska och arkitektoniska inte har varit kostnadsdrivande. Det är tack vare samarbete och många aktiva beslut, säger han.

Skandionkliniken i korthet
  • Byggherre: Akademiska Hus, region Uppsala
  • Hyresgäst: Kommunal­förbundet Avancerad Strålning (KAS)
  • Entreprenör: NCC
  • Arkitekt: Link Arkitektur
  • Konstruktör: WSP
  • Lanskapsarkitekt: WSP
  • Geokonsult: Bjerking
  • Projekteringsledning: Sweco
  • Tekniksamordnare: PB-teknik
  • Brandkonsult: Brandskyddslaget
  • Byggledning: Projekt­idé
  • VVS: Incoord
  • El: Projektel
  • Installationsbygg­ledning: Helenius Ingenjörs­byrå
  • Entreprenadform: Generalentreprenad
  • Genomförandeform: Samverkan
  • Ersättningsform: Löpanderäkning med incitament och fast del
  • Byggtid: Juni 2011 till juli 2014
Årets Bygge i korthet

Årets Bygge är samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling. Den är ett samarbete mellan tidningen Byggindustrin och Svensk Byggtjänst. Tävlingen lyfter fram exempel på det bästa sektorn presterar i kvalitet, samarbete, ekonomi och form.

Varje år nomineras totalt 20 projekt. Nomineringarna utgörs av Byggindustrins projektreportage. Vinnaren utses av en expertjury.

Här kan du läsa mer om Årets Bygge 2015, inklusive längre reportage om samtliga nominerade projekt.

Renault lanserar fyrhjulsdrivet megaskåp

Förstavalet för den som vill köra i oländig terräng med mycket prylar enligt testköraren.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/renault-lanserar-fyrhjulsdrivet-megaskap-23681

Han har känt av dålig arbetsmiljö in på huden

Patrik Jakobsson skolade om sig efter en olycka och jobbar i dag med arbetsmiljö.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/han-har-kant-av-dalig-arbetsmiljo-pa-huden-23678

Ny sluss i Södertälje efter 90 år

Ett av många sjöfartsprojekt som skapar sug efter ingenjörer.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ny-sluss-i-sodertalje-efter-90-ar-23668

Tillbakablick: När stadshuset i Kungsbacka var nytt

1931 skrev Byggindustrin om det nya funkis-stadshuset i Kungsbacka.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-nar-stadshuset-i-kungsbacka-var-nytt-23566

Tillbakablick: Branschens kvinnliga pionjärer

"Reaktionen hos den manliga kollegan blir gärna att han pratar som till ett litet barn."
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-branschens-kvinnliga-pionjarer-23564

Tillbakablick: Då fick byggarna internet

En titt i Byggindustrins arkiv visar att en byggarbetsplats i Lund var pionjär.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-da-fick-byggarna-internet-23562

Tillbakablick: När Odellplattor blev ett begrepp

För tio år sedan producerades bottenplattor till hyresfastigheter i ett rasande tempo.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-nar-odellplattor-blev-ett-begrepp-23560

Tre steg mot social hållbarhet

NCC listar sina tre hetaste tips för socialt hållbara projekt.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tre-steg-mot-social-hallbarhet-23610

Joachim Hallengren: "Vi ska knäcka koden"

Bonavas vd delar med sig av sin vision för en standardiserad process.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/joachim-hallengren-vi-ska-knacka-koden-23554

Tillbakablick: Fyra profiler spånar om branschens framtid

Läs vad Byggindustrin skrev om för tio år sedan.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-fyra-profiler-spanar-om-branschens-framtid-23559